Mer om nervsystemet kan läsas i sammanfattningen inför tentamen här: Nervsystemet
Fallbeskrivning
Agneta upplever neurologiska problem i olika delar av kroppen. Svårt att styra, svagare i muskler, fascikulationer, stegrade reflxer, babinskis tecken. Inget sensoriskt bortfall.
Studiemål
- Nervrologiska tester
- Nervsystemet
- Reflexer
- Motoriska i kontrast till sensoriska
- Centralvervösa strukturer
- Synapser
- Struktur för kontroll av motorik
- Vanliga neurologiska sjukdomar
- ALS
- MS
- Ahlzimers
- Muskelatrofi
Sammanfattning
Neurologiska tester
Testa knäreflexen
Detta får musklerna att reagera och benet ger en rörelse framåt. Detta visar att ryggraden och övre hjärncentra fungerar normalt. Misslyckat testa kan ge indikation på allt från intrakranialt blödning, MS eller Hemorrhage (ökar vätskemängd i huvudet). Det indikerar dock att fler neurologiska tester måste utföras.
Ett positivt test berättar två viktiga delar:
Bevisar att koppling mellan känsel och motorisk funktion kopplar rätt i ryggraden samt att det visar att kopplingen uppifrån hjärnan inte ger för många impulser som skulle orsaka större reflexsvar. Alternativt att reflexsvar uteblir för att nerverna blir överstimulerade av inhibitoriska mediatorer.
Reflextest generellt
Reflexer blir oftast överdrivna eller uteblir helt om perifera nervskador eller skador på dorsalhornet finns. Strokepatienter har en överaktivitet då de kan sakna inhibitorer, medan komapatienter då inte ger något svar.
Babinskis tecken (test)
Testar om ryggraden L4 till S2 och indirekt cortico-spinala trakterna är korrekt fungerande. Man testar reflexerna genom att dra med en penna eller liknande föremål under foten från hälen till tårna i en båge. Normalt ska tårna dra ihop sig lite, neråt. Onormalt så sticker stortån iväg och de övriga ställer sig som en solfjäder.
Positivt visar oftast skador på pyramidbanorna och det kan komma från t.ex. Stroke eller Huntingtons sjukdom (danssjukan).
Lumbalpunktion
Tar ut vätska från ryggraden genom nedre delen av ryggen, där inte ryggmärgen går ner lägnre. Då kan man se om det finns bland annat inflammationer eller andra störningar. Tas nere vid L2-L3.
Med hjälp av detta test kan man hitta
- Infektioner, som borrelia eller hjärnhinneinflammation - kallas meningit
- MS
- Vissa typer av hjärnblödningar och hjärntumörer
- Vissa typer av demens, Ahlzimers
CT, MRI
Dessa kan hjälpa en att hitta:
- De flesta tumörer
- Intrakraniala skada
- MS plack
- Döda delar i hjärnan
Nervsystemet
- Somantiska nervsystemet
- är det som vi kan styra. Även kallat det frivilliga nervsystemet. Skickar vidare signaler från CNS till skelettmuskler.
- Autonoma nervsystemet (ANS)
- Reglerar glatt muskulatur, cirkulationssystem och blåsor. Kallas även ofrivilliga nervsystemet. Denna delas sedan in i Sympatiska (Fight-flight) och Parasympatiska (Rest and digest).
Schwann celler
Har till funktion att omsluta alla nervfibrer i PNS och bilda myelin runt dem så att det isoleras.
Nuroner
- Har flera speciella egenskaper förutom att föra över signaler
- Lever länge: Kan leva en livstid förutsatt att de får bra näring.
- Är amitotic: När nervcellerna väl har satt sig för att leda signal kan de inte dela sig. Detta betyder att de inte kan bli ersatta om de förstörs. Med undantag för Olfactory Epithelium och Hippocampal regionerna av hjärnana innehåller stamceller som kan producera nya neuroner under livet.
- Hög ämnesomsättning
- Kräver mycket glukos och syre. De överlever bara några få minuter utan syre.
Neurotransmitorer
- Acetylkolin (Ach)
- Släpps från alla neuroner som kopplar mot skelettmuskler och autonoma nervsystemet. Har även funnits i CNS. Bryts ner till beståndsdelarna efter användning för att kunna återanvändas. Kramer uppstår om det inte bryts ner och förlamning om det inte utsöndras.
- Gaser och lipider
- Både kväveoxid (NO) och kolmonoxid (CO) kan påverka hjärnan med minne. Överdosering av NO kan dock skapa hjärnskada liknande sådan man ser hos stroke-patienter. I PNS orsakar NO att blodådror och glatt muskulatur att slappna av. Detta sker t.ex. vid erektion.
Thalamus
Kopplar sensoriska signaler till cerebala cortex för tolkning och kopplar även impulser mellan cerebala motor cortex och
Direkta vägarna (pyramidala banorna)
Signalerna går direkt och kopplas inte om i ryggmärgen utan fortsätter hela vägen ner. Dessa styr precisa rörelser som handarbete. De kopplar om först när nerv ska koppla mot muskel.
Reflexer
Reflexer är ett automatiskt svar på en stimuli och sker genom seriell process. Exempel är att dra bort handen när man tar på något varmt eller blinka om något kommer mot ögat. Detta sker genom något som kallas Reflex Arcs. Dessa har 5 delar:
- Receptor
Platsen där stimuli ges
- Känsel neuron
Skickar vidare afferenta signalen till CNS
- CNS Integrationscenter
Vid en reflexbåge kan det vara en enda synaps som kopplar vidare input till det motoriska output.
- Motor Neuron
Leder afferenta impulser från integrationcentrat till tänkt organ.
- Effektor
Muskel reagerar på signalen genom att spänna eller slappna av.
Reflexer kan vara både inövade och medfödda (intrinsic). De är snabba och förutsägbara motoriska svar på ett stimuli. Detta hjälper oss att slippa tänka på saker som att stå rakt, undvika faror och smärta m.m. Intressanta är att man kan lära upp detta helt eller delvis med. T.ex. om man bränner sig och har en panna med varmt vatten, den skulle man släppa. Men om ett barn skulle så bredvid skulle man antagligen hålla kvar.
Upplärda reflexer kan vara att lära sig köra bil. Man tänker inte på det längre utan det går via automatik.
Somatiska reflexer är sådana som går till skelettmuskler och Viscerala om de går till glatta muskler eller blåsor.
Många ryggmärgsreflexer sker utan involverande av hjärnan, vilket också gör att reflexerna fungerar även om hjärnan är förstörd. Hjärnan kan vid reflex rådfrågas, anpassas eller hindra en reflex beroende på rådande omständigheter.
Reflextester är viktiga och kan redan innan annan symtom visat sig berätta om problem som finns.
För att sköta streckning och senor i skelettmusklerna behöver nervsystemet veta två saker:
Den nuvarande längden av muskel, vilket den får reda på av Muskel Spolar och det andra hur stort trycket är och detta får den genom Senorgan. Senorganen sitter precis mellan sena och muskel/skelett.Dessa två är väldigt viktiga för att ryggmärgen och även cortex ska kunna avgöra vad som händer och vad som borde hända.
Cross-Extensor reflexes
När någon t.ex. tar tag i ens arm så blir en automatisk reflex att dra bort den och samtidigt med den andra armen att trycka ifrån. Detta betyder att reflexen har triggat både den aktuella armen, men samtidigt också armen på andra sidan av kroppen.
Synapser
Är den koppling mellan en neuron till en annan, för att förmedla signalen vidare. Alternativt till en "effector cell" (t.ex. muskel). Man har postsynaps och presynaptisk neuroner. Alltså de som skickar och de som tar emot signal. De flesta är med andra ord både och.
Basala ganglierna
Involverade i verkställande av frivilliga rörelser. Substantia Nigra nigra, svarta som innehåller dopaminproducerande nervceller. Tar emot rörelsesignaler från hjärnbalken, filtrerar och skickar vidare till Thalamus. Ser alltså till att rätt muskler aktiveras och inaktiveras.
Vid brist av dopamin inaktiveras för mycket, och därför får man parkinsons (svårt att röra sig). Där finns samtidigt ett parallellt system som dämpar muskelrörelser som inte ska ske. När detta andra system är utslaget får man istället Huntingtons (danssjukan) och gör ofrivilliga rörelser.
Neurologiska sjukdomar
ALS
Amyotrophic Lateral Scerosis. Progressivt förstör ventralhornens motor neuroner och fibrer i pyramidala trakterna (stora motor-vägen). Drabbade personer förlorar möjlighet att prata, svälja och andas, man dör oftast inom 5 år. Dödsorsak är att man slutar andas, får problem att svälja (sätter mat fel) eller att hjärtat inte orkar längre.
Normalt påverkas inte känsel eller andra sinnesfunktioner.
Diagnos
Lumbalpunktion
Behandling
Finns ett läkemedel som kallas Riluzole som påverkar glutamatsignaleringen och kan förlänga livet. En bromsmedicin helt enkelt.
MS
Bildar förhårdnader eller ärr i hjärna och ryggmärg där celler dör. Antagligen en autoimmun sjukdom där immunförsvaret bryter ner celler i kroppen. Både gener och miljöfaktorer ökar risken. Vanligast att få det vid 20-40 års ålder och 2 av 3 är kvinnor. Efter 15 år har ca 30% fortfarande normal arbetsförmåga och 40% har normal eller nästan normal gångförmåga.
Diagnos
MR kan visa på ändringar i hjärna eller ryggmärg som är vanliga för just MS. Placket syns.
Lumbalpunktion kan visa tecken på inflammation.
Behandling
Bromsmediciner kan dämpa frekvensen av skov. Stamcellstransplatationer är en annan möjlighet.
Höga doser kortison kan minska längden av skov.
Parkinsons
Drabbas främst folk i 50-60 års ålder och beror på minskad aktivitet av de neuroner som avger dopamin. Då dopamin är en hämmande signalsubstans så blir de celler som ska hämmas överaktiva. Detta leder till att personerna rör på sig mer i vilande tillstånd och gör att deras rörelser blir långsamma.
Diagnos
Samtidigt som andra skador i nervbana kan uteslutas, så måste man ha 2 av 3: hypokinesi, rigiditet och tremor.
- Hypokinesi: Rörelsehämningar, spontana rörelser blir ofta långsammare.
- Rigiditet: Stelhet som gör att man t.ex. inte riktigt får med sig armar när man rör sig.
- Tremor: Skakningar.
Behandling
Man kan ta piller som innehåller L-dopa, vilket omvandlas till dopamin i hjärnan. Dessutom kan man ta enzym som hindrar nedbrytningen av dopamin, vilket också kan underlätta ett tag. Som sista steg gäller Depper Brain Stimulatation. En pacemaker för hjärnan där man ger elektrisk feedback och stänger av onormal hjärnaktivitet.
Muskelatrofi
Betyder att musklerna minskar i massa på grund av störningar i nervsignalerna som gör att de inte får stimuli. Vill det sig illa så kan de tappa så mycket som 5% per dag.
Huntingtons sjukdom
Kallas också för danssjukan och symptomen blir att man får märkliga rörelser som kan verka frivilliga men inte är det. Sjukdomen är progressiv och man räknar med max 15-20 års levnad. Dock baserat på gamla studier och man känner till mer om sjukdomen nu.
Diagnos
MRT kan visa atrofi (brist på näring) vilket leder till förtvining av celler. Genetisk sjukdom med garanterad utfall.
Behandling
Man ger medicin som blockerar dopaminet.
Stroke
Stroke (CVA) och även TIA (Transient Ischemic attacks) kan orsaka skador genom att blodkärl blockeras eller brister och då byggs tryck upp som gör att celler runt omkring även tar skada och dör. Viss skada som uppstår på grund av döda celler kan reparera sig genom att närliggande neuroner växer in och tar upp platsen.
Diagnos
Man kan få många olika problem, som: känselbortfall, huvudvärk, problem med tal… osv osv. Man kan ta MR för att se.
Behandling
Kan behandlas genom att man sätter in propplösande medel antingen i blodet eller direkt på plats. Trombolys (Trombyl)
Länkar
http://training.seer.cancer.gov/anatomy/nervous/tissue.html
