Reproduktionsorgan

Preparat

Testis (2:8:1)

Tunica Albuginea (A): Tjock och tät kapsel av oorganiserad bindväv som ligger närmast.

Mediastinum Testis (K): Invagination av tunica Albuginea där blod, lymfa och gångar för spermia löper. Syns inte på alla preparat.

Tunica Vaginalis (B): Fortsättning av Peritoneum och är av mesotel. Har två blad(Parietalt, Visceralt)
Lobuli (C): Syns inte i alla preparat
- Epitel: Semineferi, Specialiserat Flerskitat epitel med
  - Spermatogenetiska celler: Sitter i väggarna och mognaden går utifrån (väggen) inåt mot lumen.
    - Spermatogonier (E): Små runda celler allra längst ut
    - Spermatocyter (I) : Inte lika perifert belägna små mörkt infärgade. Något mindre runda än Spermatogonier.
    - Spermatider (N): Streckade celler en bit in
    - Sperma (J): Sperma med svans

Tubuli Semineferi(D): Tubulära strukturer där Spermatogenesen sker.
Lucker bindväv (G): mellan Tubluli Seminefri
Leydig Cells (H): Producerar testosteron, polygona celler i den luckra bindväven mellan Tubuli Semineferi

Epididymis (F): Bitestikel som ligger "på" testikel
m. Cremaster (M): Muskel ligger runt, den som drar i testikel.

Epididymis - Bitestikel (2:8:2)

Testis (A): Syns på sidan i praparaten
Tunica Vaginalis: Epididymis omges, precis som testikel, av visceralt blad
- Tublivägg: Tunnare vägg än testis
- Lumen: Större lumen än testis
- Lucker bindväv (H): Mellan tubulins intestiella vävnad.

Ductus Epididymis (I): Veckat långt rör, ses därför både längs och tvärsnitt i preparat

Epitel (E): en- till tvåskiktat kolumnärt med stereocilier på apikala ytan.

Stereocilier (D): Grövre cilier i tubulis luminala yta

Basalmembran (G): Membranet som epitelet vilar på, även glatt muskel med.
Lamina propria:
Plexus Pampiniformis (B): Venfläta

Vener (C):

Ductus Deferens (2:8:3)

Fortsättning av Epididymis tubulus-system. Ganska ovanlit med 3 lager muskler i dessa tydliga riktningar.

Runt finns Plexus Pampiniformis, vener, never och artärer.

Lumen - Stjärnformad/Plustecken (karaktäristiskt) (A):
Mucosa (B):

Epitel: Pseudostratifierat kolumnärt epitel (G)
- Cilier (H): Ut mot lumen på epitel
Basalmembran med lamina propria

Lamina Muscularis

Inre longitudinellt (C)
Intermediärt cirkulärt (D)
Yttre longitudinellt (E)

Adventitia (F): Yttre lagret runt

Vesicula Seminalis - Sädesblåsa (2:8:4)

Veckad körtel med mycket laterala fickor. Denna har mer grov veckning och mer kolloidansamling än Prostata.

Mucosa

Epitel (A): Blandat med kubiskt (enkelskitktat), kolumnärt (enkelskiktat) och pseudostratifierat.

Laterala fickor (D): Inböjningar av de lila körtelvävnaderna som bildar grövra strukture och "fickor" mellan varandra
Kolloid (B): Vita och röda streck i massan är artefakter, det ska vara helt platt rött.
Bindväv och muskel (C): Kan vara svårt att avgöra, muskel är glatt.

Prostata (2:8:5)

Kapsel (A): Bindväv av oorganiserad tät typ
Muskulofibröst Stroma (B): Kontraktiv funktion mellan körtlarna
Körtlar (C): Tubuloalveolär körtelvävnad i Stroma (Stödjevävnad)

Epitel (D): Kolumnärt (enkelskiktat) och pseudostratifierat. Sekretoriskt epitel som sekrerar till lumen.

Lymfocyter (E): Ett småplottrigt område

Penis (2:8:6)

Corpus Cavernosum (A): Svällkropparna
Corpus Spongiosum (B): Området runt urinröret

Urethra (D): Urinröret
Littres mukösa körtlar (G): Körtlar intill urinröret

Tunica Albuginea (C): Hinnan av bindväv runt
Fibromuskulär vävnad (E): Den muskel/fiber-vävnad man ser i svällkropparna
Venösa sinus (F): Hålrummen i svällkropparna

Ovarium (2:8:7)

Germinalt epitel (A): Enradigt kubiskt (ibland platt), verkar inte synas.
Tunica Albuginea (B): Bindvävskiskt
Cortex (G):

Folliklar

Oocyt (I): Ligger i mitten av follikel
Primordiala Folliklar (C): Första stadiet och har platt epitel

Epitel Platta Follikelceller (D): Omger de Primordiala Folliklarna

Primär Follikel (F): Har mognat och fått kubiskt epitel, , enligt extenta och läreoboksbild är Zona Pellucida utmärkt redan här.

Epitel Kubiska Follikelceller (E)

Sekundär Follikel (R): Fått flerskiktat kubiskt epitel

Zona Pellucida (J): Rund cirkel i mitten som tillkommit efter Primär Follikel (svår att se beroende på infärgning), mellan Oocyt och Foolikelceller.
Epitel - Grunulosa Follikalceller: Har flera lager och fått granula i cytoplasman.

Tetriär Follikel (P): Som sekundär med tillägg av extra rum med follikelvätska som börja växa.

Follikelvätska (Q): Mellan follikelceller, extra hålrum, Antrum.

Graaf Follikel (L): Ägget är på sidan

Cumulus Oophorus (M): Cellansamling som fäster mellan oozytens Corona Radiata och yttersta väggen.
Corona Radiata (O): Cellager närmast oozyten
Atrum (N): Rummet utanför oocyten.

Theka Fooliculi (K): Celler som ligger runt follikel, cukulära Stromaceller.

Medulla (H):

Zona Vascularis: Spindelformiga bindvävsceller, lymfkärl och blod

Primodial Follikel (A): Platt epitel, små i klasar
Primär Follikel (B): Fått enradigt kubiskt epitel
Sekundär Follikel (C): Fler cellager och blåa cirkel.
Tetriär Follikel (D): Får ett litet antrum bredvid med follikelvätska
Graaf Follikel (E): Stort antrum där oocyten fäster mot vägg via Cumulus Oophorus

Tuba Uterina, Ampulla - Äggledaren (2:8:8)

Mucosa (B): Kraftigt veckad epitel in mot lumen.

Epitel - Enskiktat cylinderepitel (A): kan se tvåskiktat ut men då är det snittet som gjort det. Cilierat.
Lamina propria: Det som epitelet mot lumen vilar på innan Muscularis

Muscularis (C)

Cirkulärt inre
Longitudinellt yttre

Tunica Serosa (D): Tjock seros som innehåller olika kärl. Längst ut kan ibland ses mesotellager.

Uterus - Livmoder (2:8:9)

Epitel - Enskickatat cylinderepitel (E): Ut mot lumen
Endometrium (C): Slemhinnan

Stratum Functionalis: Byggs upp under menstration, längst ut!
Stratum Baslis: Stannar hela menscykel
Körtelrör (A)

Epitel - Enskitat kubiskt (B): Epitel till körtelrören

Myometrium (D): Muskellagret: Tjockt glatt muskellager

Cervix- Livmoder (2:8:10)

Vagina (A):

Epitel: Enskiktat plattepitel (H)
Fornix (C):

Uterus (B):

Canalis Cervicis (F)

Cervikala körtlar (E): Ibland runda ibland streckade, beroende på snitt
Epitel - Flerskiktat cylinderepitel (D)

Vagina (2:8:11)

Vissa preparat är mer veckande än andra, därav skillnaden man kan se i de två som visas på bild. Urethra kan synas i preparat och skiljer genom att den har flerskiktat kolumnärt epitel.