Reproduktionsorgan


Preparat

Testis (2:8:1)

  • Tunica Albuginea (A):  Tjock och tät kapsel av oorganiserad bindväv som ligger närmast.
    • Mediastinum Testis (K): Invagination av tunica Albuginea där blod, lymfa och gångar för spermia löper. Syns inte på alla preparat.
  • Tunica Vaginalis (B): Fortsättning av Peritoneum och är av mesotel. Har två blad(Parietalt, Visceralt)
  • Lobuli (C): Syns inte i alla preparat
    • Epitel: Semineferi, Specialiserat Flerskitat epitel med
      • Spermatogenetiska celler: Sitter i väggarna och mognaden går utifrån (väggen) inåt mot lumen.
        • Spermatogonier (E): Små runda celler allra längst ut
        • Spermatocyter (I) : Inte lika perifert belägna små mörkt infärgade. Något mindre runda än Spermatogonier.
        • Spermatider (N): Streckade celler en bit in
        • Sperma (J): Sperma med svans
      • Sertoliceller (L): Stödjeceller med smal avlång kärna riktad in mot lumen. Riklig cytoplasma. Svåra att hitta!
    • Tubuli Semineferi(D): Tubulära strukturer där Spermatogenesen sker.
    • Lucker bindväv (G):  mellan Tubluli Seminefri
    • Leydig Cells (H): Producerar testosteron, polygona celler i den luckra bindväven mellan Tubuli Semineferi
  • Epididymis (F): Bitestikel som ligger "på" testikel
  • m. Cremaster (M): Muskel ligger runt, den som drar i testikel.

 

 

Epididymis - Bitestikel (2:8:2)

  • Testis (A): Syns på sidan i praparaten
  • Tunica Vaginalis: Epididymis omges, precis som testikel, av visceralt blad
    • Tublivägg: Tunnare vägg än testis
    • Lumen: Större lumen än testis
      • Mogen sperma (F): Innehåller sperman från testikel
    • Lucker bindväv (H): Mellan tubulins intestiella vävnad.
    • Ductus Epididymis (I): Veckat långt rör, ses därför både längs och tvärsnitt i preparat
  • Epitel (E): en- till tvåskiktat kolumnärt med stereocilier på apikala ytan.
    • Stereocilier (D): Grövre cilier i tubulis luminala yta
  • Basalmembran (G): Membranet som epitelet vilar på, även glatt muskel med.
  • Lamina propria:
  • Plexus Pampiniformis (B): Venfläta
    • Vener (C):

 

 

Ductus Deferens (2:8:3)

Fortsättning av Epididymis tubulus-system. Ganska ovanlit med 3 lager muskler i dessa tydliga riktningar. 

Runt finns Plexus Pampiniformis, vener, never och artärer.

  • Lumen - Stjärnformad/Plustecken (karaktäristiskt) (A):
  • Mucosa (B):
    • Epitel: Pseudostratifierat kolumnärt epitel (G)
      • Cilier (H): Ut mot lumen på epitel
    • Basalmembran med lamina propria
  • Lamina Muscularis
    • Inre longitudinellt (C)
    • Intermediärt cirkulärt (D)
    • Yttre longitudinellt (E)
  • Adventitia (F): Yttre lagret runt

 

 
 

Vesicula Seminalis - Sädesblåsa (2:8:4)

Veckad körtel med mycket laterala fickor. Denna har mer grov veckning och mer kolloidansamling än Prostata.

  • Mucosa
    • Epitel (A): Blandat med kubiskt (enkelskitktat), kolumnärt (enkelskiktat) och pseudostratifierat.
  • Laterala fickor (D): Inböjningar av de lila körtelvävnaderna som bildar grövra strukture och "fickor" mellan varandra
  • Kolloid (B): Vita och röda streck i massan är artefakter, det ska vara helt platt rött.
  • Bindväv och muskel (C): Kan vara svårt att avgöra, muskel är glatt.

 

 

 

Prostata (2:8:5)

  • Kapsel (A): Bindväv av oorganiserad tät typ
  • Muskulofibröst Stroma (B): Kontraktiv funktion mellan körtlarna
  • Körtlar (C): Tubuloalveolär körtelvävnad i Stroma (Stödjevävnad)
    • Epitel (D): Kolumnärt (enkelskiktat) och pseudostratifierat. Sekretoriskt epitel som sekrerar till lumen.
  • Lymfocyter (E): Ett småplottrigt område

 

 

 

Penis (2:8:6)

 

  • Corpus Cavernosum (A): Svällkropparna
  • Corpus Spongiosum (B): Området runt urinröret
    • Urethra (D): Urinröret
    • Littres mukösa körtlar (G): Körtlar intill urinröret
  • Tunica Albuginea (C): Hinnan av bindväv runt
  • Fibromuskulär vävnad (E): Den muskel/fiber-vävnad man ser i svällkropparna
  • Venösa sinus (F): Hålrummen i svällkropparna

 

 

 

Ovarium (2:8:7)

  • Germinalt epitel (A): Enradigt kubiskt (ibland platt), verkar inte synas.
  • Tunica Albuginea (B): Bindvävskiskt
  • Cortex (G):
    • Folliklar
      • Oocyt (I): Ligger i mitten av follikel
      • Primordiala Folliklar (C): Första stadiet och har platt epitel
        • Epitel Platta Follikelceller (D): Omger de Primordiala Folliklarna
      • Primär Follikel (F): Har mognat och fått kubiskt epitel, , enligt extenta och läreoboksbild är Zona Pellucida utmärkt redan här.
        • Epitel Kubiska Follikelceller (E)
      • Sekundär Follikel (R): Fått flerskiktat kubiskt epitel
        • Zona Pellucida (J): Rund cirkel i mitten som tillkommit efter Primär Follikel (svår att se beroende på infärgning), mellan Oocyt och Foolikelceller.
        • Epitel - Grunulosa Follikalceller: Har flera lager och fått granula i cytoplasman.
      • Tetriär Follikel (P): Som sekundär med tillägg av extra rum med follikelvätska som börja växa.
        • Follikelvätska (Q): Mellan follikelceller, extra hålrum, Antrum.
      • Graaf Follikel (L): Ägget är på sidan
        • Cumulus Oophorus (M): Cellansamling som fäster mellan oozytens Corona Radiata och yttersta väggen.
        • Corona Radiata (O): Cellager närmast oozyten
        • Atrum (N): Rummet utanför oocyten.
    • Theka Fooliculi (K): Celler som ligger runt follikel, cukulära Stromaceller.
  • Medulla (H):
    • Zona Vascularis: Spindelformiga bindvävsceller, lymfkärl och blod

 

 

  • Primodial Follikel (A): Platt epitel, små i klasar
  • Primär Follikel (B): Fått enradigt kubiskt epitel
  • Sekundär Follikel (C): Fler cellager och blåa cirkel.
  • Tetriär Follikel (D): Får ett litet antrum bredvid med follikelvätska
  • Graaf Follikel (E): Stort antrum där oocyten fäster mot vägg via Cumulus Oophorus

 

 

 

Tuba Uterina, Ampulla - Äggledaren (2:8:8)

  • Mucosa (B): Kraftigt veckad epitel in mot lumen.
    • Epitel - Enskiktat cylinderepitel (A):  kan se tvåskiktat ut men då är det snittet som gjort det. Cilierat.
    • Lamina propria: Det som epitelet mot lumen vilar på innan Muscularis
  • Muscularis (C)
    • Cirkulärt inre
    • Longitudinellt yttre
  • Tunica Serosa (D): Tjock seros som innehåller olika kärl. Längst ut kan ibland ses mesotellager.

 

 

Uterus - Livmoder (2:8:9)

  • Epitel - Enskickatat cylinderepitel (E): Ut mot lumen
  • Endometrium (C): Slemhinnan
    • Stratum Functionalis:  Byggs upp under menstration, längst ut!
    • Stratum Baslis: Stannar hela menscykel
    • Körtelrör (A)
      • Epitel - Enskitat kubiskt (B): Epitel till körtelrören
  • Myometrium (D): Muskellagret: Tjockt glatt muskellager

 

 

Cervix- Livmoder (2:8:10)

  • Vagina (A):
    • Epitel: Enskiktat plattepitel (H)
    • Fornix (C):
  • Uterus (B):
    • Canalis Cervicis (F)
      • Cervikala körtlar (E): Ibland runda ibland streckade, beroende på snitt
      • Epitel - Flerskiktat cylinderepitel (D)

 

 

Vagina (2:8:11)

Vissa preparat är mer veckande än andra, därav skillnaden man kan se i de två som visas på bild. Urethra kan synas i preparat och skiljer genom att den har flerskiktat kolumnärt epitel. 

  • Mucosa (A): Saknar körtlar och skiljer sig därför från t.ex. Esophagus
    • Epitel - Oförhornat flerskiktat plattspitel (D): Glykogeninlagringar
  • Musuclaris (B): Glatt muskulatur
  • Adventitia (C)

 

 

Mammae, lakterande - Bröstkörtel (2:E:20) 

  • Lobuli (C): Övergripande "klasar" som Alveoli går ihopa till
    • Alveoli (A): Körtelstrukturer, förgrenar sig för att sammansluta med andra
      • Mjölkprotein (D): Ligger i Alveoli
    • Ductule (B): Gång ut från Alveoli för mjölken

 

 

Videos