PBL Fall 2: ANS och Farmakologi


Fallet

Person svettas mycket om händerna och får hjärtklappning när den ska dansa. Får behandling med betablockerare och botoxinjektioner över händerna.

Ordförandemall

Mallen som användes för att leda tillfället som ordförande: 

Lösenord: Ans

 

Studiemål

  • ANS Sympatiska & Parasympatiska
    • Uppbyggnad och Funktion
    • Receptorer och Transmittorer
    • Efferent (Afferent)
  • Farmakologi
    • Affinitet
    • Potens
    • Antagonist/Agonist
    • ADME
    • Biotillgänglighet
    • Terapeftiskt fönster
    • Efficacy
    • Termer
    • Farmakologilist: Påverka ANS
  • Fallåterkoppling
    • Botox
    • Beta-Blockerare
    • Hjärtklappning och svettning

 

Kursplanen

  • Beskriva uppbyggnaden av autonoma nervsystemet avseende anatomi, neurontyper,
    transmittorsubstanser (syntes och frisättning) och receptorer samt övergripande redogöra för
    funktionerna hos autonoma nervsystemet
  • Redogöra för principerna för funktionerna hos olika typer av receptorer (membranbundna
    och intracellulära) och för hur ligander inklusive farmaka kan påverka receptorsignaleringen
  • Definiera viktiga farmakokinetiska och farmakodynamiska begrepp, såsom t.ex. ADME,
    biotillgänglighet, terapeutiskt fönster, affinitet, potens, efficacy och agonist/antagonist

 

Farmakologilistan

  • Hämmare av acetylkolinfrisättning (t.ex. botulinumtoxin)
  • Kolinesterashämmare (t.ex. neostigmin)
  • Muskarinreceptoragonister (t.ex. acetylkolin)
  • Muskarinreceptorantagonister (t.ex. atropin)
  • Nikotinreceptoragonister (t.ex. nikotin, acetylkolin)
  • Medel som inhiberar lagring av katekolaminer samt katekolaminåterupptagshämmare (t.ex. tyramin, amfetamin, kokain)
  • Adrenoceptoragonister (a1,a2, b1, b2; t.ex. adrenalin, noradrenalin, isoprenalin) Adrenoceptorantagonister (a1, a2, b1, b2; t.ex. metoprolol, atenolol)

 

Tentafrågor

  • Hur är sympatiska nervsystemet organiserat? 
  • Hur är parasympatiska nervsystemet organiserat? 
  • Vilken är effekten av parasympatisk, respektive sympatisk, stimulering av:
    • Den glatta muskulaturen i bronkialträdet
    • Blodkärlens glatta muskulatur
  • Det finns två typer av svettkörtlar. Vad kallas dessa, vilka typer av receptorer har de och vilka transmittorsubstanser aktiveras de av?
  • Vilken typ av receptorer i hjärtat påverkas av beta-blockerare?
  • Vilka effekter har beta-blockerare för hjärtats funktion?
  • Vilken typ av receptorer i hjärtat påverkas av beta-blockerare?
  • Patient rökt mycket, högt blodtryck. Förklara hur β-blockerare verkar och varför patienten får denna medicin.
  • Patient har problem och behöver behandling med botolinumtoxin
    • Beskriv botulinumtoxinets verkningsmekanism samt hur man administrerar toxinet.
    • Förklara varför behandlingen måste upprepas efter några månader?

 

Innehåll

  • Farmakologi
    • Begrepp 
      • Affinitet
      • Potens
      • Agonist
      • Antagonist
      • ADME
      • Biotillgänglighet
      • Terapeutiskt fönster
      • Efficacy
      • Selektivitet
    • Receptortyper:
      • Ligandbunden jonkanal
      • G-protein
      • Kinas-kopplad
      • Nucleär receptor
    • Kolinerga
      • Nikotin (jonkanal)
      • Muskarin (GPCR)
    • Adrenerga
    • Kolinerga: Syntes, Sekretion, Kolinhämmare
    • Adrenerga: MAO, NET
    • Begrepp
    • Transmittorfrisättning  och hämmare
    • Receptorer
  • ANS - Främst Efferent
    • Uppbyggnad
    • Funktion
    • Neurontyper
    • Receptorer/Transmittorsubstans
  • Läkemedelslistan
    • Hämmare av acetylkolinfrisättning (t.ex. botulinumtoxin)
    • Kolinesterashämmare (t.ex. neostigmin)
    • Muskarinreceptoragonister (t.ex. acetylkolin)
    • Muskarinreceptorantagonister (t.ex. atropin)
    • Nikotinreceptoragonister (t.ex. nikotin, acetylkolin)
    • Medel som inhiberar lagring av katekolaminer samt katekolaminåterupptagshämmare (t.ex. tyramin, amfetamin, kokain)
    • Adrenoceptoragonister (a1,a2, b1, b2; t.ex. adrenalin, noradrenalin, isoprenalin)
    • Adrenoceptorantagonister (a1, a2, b1, b2; t.ex. metoprolol, atenolol)
  • Fallet - Fallet
    • Botox
    • Beta-blockerare
    • Hjärtklappning och Svettningar

 

Sammanfattning

Autonoma Nervsystemet (ANS)

Övergripande kan man säga Autonoma nervsystemet är indelat i 3 delar och styr icke-viljestyra funktioner.

  • Sympatiska (Fight/Flight): Stressade
  • Parasympatiska (Rest and Digest): Lugna och i vila
  • Enteriska (bukhjärnan) - Ingår ej i denna vecka men formar nätverk (Plexa) och kontrollerar tarmarna, får input från Sympatiska och Parasympatiska.

Det autonoma nervsystemet påverkar sedan i stort 3 viktiga områden (Efferent):

  • Glatta muskler (runt kärl, mage osv)
  • Körtlar (saliv)
  • Myocardium (hjärta)

Afferent har vi då då från reflexer och t.ex. Baroreceptorer för att styra kroppen.

 

Sympatiskt
Preganglion

Sympatisk
Postganglion

Parasympatiskt
Preganglion

Parasympatisk
Postganglion

Neuron och

Cellkropp

Itermediolaterala
Cellkolumnen
T1-L3

Pre/para-
Vertebrala
Ganglier

Kranialnerver

Och S2-S4

Terminala ganglier
nära målorgan

Myelinering

Ja

nej

Ja

Nej

Primär

Transmittorsubstans

Acetylkolin

Noradrenalin

Acetylkolin

Acetylkolin

Primäst post-synaptisk

Receptor

Nikotin
Nn, Nm

Adrenerg
Alfa 1-2,
Beta 1-3

Nikotin
Nn, Nm

Muskarin
M1-5

 

 

 

Ursprung och koppling till CNS

Några exempel på delar i CNS som i inblandade i kontroll av Autonoma nervsystemet. Signalerna går både i ryggmärg och i ganglier som löper längs ryggen. Därför är de båda viktiga för dessa automatiska kontroll av kroppsfunktioner.

  • Nucleus tractus solitarii - Tar emot kemo-sensorisk information!
    • Får även information från hjärnan och blir en övergripande kopplingsstation.
  • Nucleus raphe
  • Retikulära formationen
  • Locus coeruleus 

ANS använder sig även av Feed-forward mekanismer, vilket innebär att Sympatiska nervsystemet sparkar igång redan innan det finns starka metabola tecken på behov, som vid träning.

 

Sympatiska nervsystemet

Den del av Autonoma nervsystemet som styr Fight/Flight responsen.
Det finns en sympatiska gränssträng som ligger längs med ryggraden (Truncus Sympaticus)

Alla segment har inte vägar direkt ut till ganglion, utan C1-C8 saknar utgång och får istället via T1-L3 och stigande ganglion. Gränsstringen förbinder sig själv med kopplingar både upp och ner. Detta gör även att ett pregenglion neuron kan synapsa med över 200 postganglion neuron.

  • Neuronen är placerade T1-L3 (Paravertebral Ganglion)
  • Preganglionära cellkroppar finns i lateralhornet
    • Deras axon är tunna och myelinerade ut till kroppen.
  • Synaps mellan pre och post-ganglionära sker primärt i Sympatiska gränssträngen
  • Postganglionära är omyelinerade axon.
  • Prevertebrala ganglion ligger mellan de paravertebrala (längs med ryggen) och organen.  Detta är plats där pre och post-ganglion kan synapsa. Ligger nära kroppens artärer.
  • Signaler tillbaka till kroppen går via dorsalroot och dorsalhornet.

De övre cervikala ganglionen delas in enligt:

  • Superior Cervical Ganglion (C1-C4)
  • Middle Cervical Ganglion (C5-C6)
  • Inferior Cervical Ganglion (C7-C8)
    • Stellate Ganglion (C7-T1)

 

Synapser till ett Preganglion neuron kan synapsa med Postganglion neuron på 3 sätt:

  • Inom ganglion det direkt gick in i
  • Röra sig upp/ner i Truncus Sympaticus och synapsa i annat ganglion
  • Passera paravertebrala ganglion och gå till prevertebrala plexus via n. Splanchnic

 

Parasympatiska nervsystemet

Detta utgår istället från kranialnererna och Sakrala nerver (S2-S4) 

  • n. Oculomotoris: Glatta muskler i ögat (pupill)
  • n. Facialis: Körtlar (Saliv)
  • n. Glossopharayngeus: Körtlar (Saliv)
  • n. Vagus: Hjärta, lungor, magsäck, lever, tarm osv.
  • S2-S4: Via ventralroten: Urinblåda, distalt kolon, recturm, reproduktionsorgan.

 

Interaktionen mellan Sympatiska och Parasympatiska

Dessa två system påverkar ofta samma områden och gör då detta på olika sätt:

  • Motverkan (Antagonism): Har motsatt effekt på målet.
    • Sympatiska Dilaterar pupill
    • Parasympatiska drar samman pupill
  • Samverkan (Synergism): Har liknande effekt på målet, samtidigt.
    • Sympatiska: Utsöndrar vattnigt saliv
    • Parasympatiska: Utsöndrar saliv med högt amylasinnehåll
    • Alltså blir det stora mängder saliv utsöndrat.
  • Kooperativitet: Ena kommer måste verka före den andra.
    • Parasympatiska måste verka för att ge erektion och sympatiska för orgasm.

 

Vissa delar får bara input från ena systemet (Sympatiska), som t.ex. Svettkörtlar och Erector-pili-muskel  och flesta perifera blodkärl.

 

Sympatiska

Effekt på

Parasympatiska

Ökad frekvens

Hjärta Sinusknuta

Minskar frekvens

Ökad kraft

Hjärta Muskel

Minskad kraft

Dilation

Pupill

Konstriktion

Vissa relaxation

Cillarmuskel

Konstriktion

Dilation

Lungor: Bronker

Konstriktion

Viss konstriktion

Lungor: Blodkärl

Dilation

Minskad Peristaltik

Tarmar-glatt muskel

Ökad Peristaltik

Konstriktion (alfa)

Systemiska Aterioler Vicera

-

Dilaterande (beta)

Systemiska Arterioler muskel

-

 

Binjurarna

Binjurarna (Chromaffinceller) fungerar som sympatiska nervsystemet och får information genom Ach (Nikotin) synaps. Denna utsöndrar dock Adrenalin direkt i blodet och genom detta påverkar hela kroppen.

Detta gör att utöver divergensen 1:200 som finns i gränssträngen, så har det Sympatiska systemet möjlighet att utsöndra direkt till blodet och sprida till hela kroppen. Detta gör att alla adrenerga receptorer påverkas (mer eller mindre beroende på selektiviteten).

 

NANC-Transmittorer

Non-Noradrenercit, non-cholinergic transmitter. Transmittorsubstans som inte är Adrenalin, Noradrenalin eller Acetylkolin.

Dessa kan utsöndras i samband med andra neurotransmittorer och då utgöra en Co-transmission. Vilket påverkar det ursprungliga svaret.

Peptider

  • Neuropeptid Y
  • VIP: Vasodilation, Salivkörtlar (Parasympatisk)
  • Substans P:  Enteriska neuron, co-transmittor. 

Icke-peptider

  • ATP: Glattmuskelkontraktion i kärl (Sympatisk)
  • GABA: Peristalisk rörelse (enteriska)
  • NO: Erektion och Magtöning
  • Dopamin: Vasodilaterande (symaptisk)

 

Kolinerga Receptorer

Nikotinreceptor (Jonkanal)

Autonoma ganglier och neuromuskulärt

Receptor

Var

Endogen

Agonist

2nd mess

Funktion

Agonist

Antagonist

Nic

Muskel

ACh

Na+/K+

Neuromuskulär

Transmission

Nikotin

Tubocurare

A-Bungarotoxin

Nic

Ganglier

ACh

Na+/K+

Ganglion

transmission

Nikotio

Hexamethonium

 

 

Muskarina receptorer - Parasympatikus (GPCR) 

Receptor

Var

Endogen

Agonist

2nd mess

Funktion

Agonist

Antagonist

M1

Neuronal

ACh

IP3, Ca2+

CNS exita

GI motilitet

Syrasekretion

Oxoterm
-orine

Atopin
Pirenzepin

M2

Hjärta

ACh

cAMP

Cardiac inhib

Karbakol

Atropin
Gallamin

M2

Körtlar

ACh

IP3, Ca2+

Sekretion

 

Atropin

 

Exempel Agonister:

  • Pilokarpin: Vid glaukom för att minska tryck i ögat
  • Karbakol:
  • Acetylkolin:

Muskarin finns i flugsvamp och motgiftet är då Antagonisterna (Atropin t.ex.)

Exempel Antagonister:

  • Atropin: Ökar hjärtaktivitet (akut sjukvård)
  • Hysocamin, Scopolamin: Åksjuka
  • Ipratropinum (M2, M3): Bronkdilateranre
  • Pirenzepin (M1): Minskar syrasekretion

Biverkningar: Muntorrhet, hjärtklappning, förstoppning, urinretention, sämre närseende.

 

Hjärta

Slag/kraft

Bronker

Pupiller

Peristalik

Sekration

Agonist

Mindre

Minskar

Minskar

Minskar

Minskar

Antagonist

Mer

Vidgas

Vidgas

Ökar

Ökar

 

Adrenerga Receptorer

När det gäller adrenerga receptorer har de olika affinitet till Adrenalin och Noradrenalin, vilket innebär att doser aktiverar mer större sannolikhet den ena eller andra (Selektivitet). Därför kan man styra funktion av adrenerga receptorer i Sympatiska Autonoma nervsystemet genom rätt typ.

Adrenerga receptorer - Sympaticus

a1

Glattmuskel

Lever

Kontraktion
Glykogenolys

a2

Glattmuskel

(Blodkärl)
Nervterminaler

Kontraktion

Minsad sekretion

B1

Hjärta

Ökad kraft
Ökad hastighet

B2

Glattmuskel

(Blodkärl, bronker)
Lever

Relaxering

Glykogenolys

 

Noradrenalin har högt affinitet för Alfarecetorn medan den syntetiska substansen Isoprenalin har hög affinitet för betareceptorn

Alfa: NA > Adrenalin > Isoprenalin
Beta: Isoprenalin > Adrenalin > Noradrenalin

 

Prioritering och selektivitet hos receptorer

Adrenalin: Beta-2, Beta-1, Alfa-2, Alfa-1
Noradrenalin: Alfa-1, Alfa-2, Beta-1, Beta-2

 

Receptor

Var

Endogen

Agonist

2nd mess

Funktion

Agonist

Antagonist

Alfa1

Glatt
Muskel

NA >= A >>ISO

Ca2+

Konstriktion

Oxymetazolin

Prazosin

Alfa2

Nerv

NA>A>>ISO

cAMP

Konstrikltion/

Inhib release

Clonidine

Yohimbin

Beta1

Hjärta

ISO>A=NA

cAMP

Ökad kraft
Ökad hastighet

Salbutamol,
Terbutalin

Butoxamin

Beta2

Glatt

Muskel

ISO>A>NA

cAMP

Relaxering

Dobutamine

Atenolol
Metoprolol

 

Exempel:
Selektiva agonister
Alfa-1: Nästdroppar
Beta-1: Akut hjärtsvikt
Beta-2: Astma
Oselektiv agonist:  adrenalin: akut astma, anafylatisk chock

Selektivitet: Högre affinitet för en typ av receptor och lägre för annan

Adrenerga antagonister exempel:
Alfa-1: Prazosin: Högt blodtryck (glatt muskel)
Beta-1: Atenolol: Högt blodtryck (hjärtat)

 

Farmakologi

Begrepp

Ord

Betydelse

Farmakodynamik

Hur kropp påverkas av läkemedel

Farmakokinetik

 

Kroppens hantering av läkemedel

  • Absorption: Hur läkemedel tar sig in i kroppen
  • Distribution: Hur läkemedlet fördelas i kroppen och når mål
  • Elimination: Hur kroppen gör sig av med läkemedlet

ADME

"Absorption, Distribution, Metabolism and Excretion".

Eliminationshastighet

Ett konstant värde för hur snabbt något bryts ner i kroppen.

Halveringstid

Tiden det tar att göra sig av med halva mängden läkemedel. Varierar med aktuell mängd läkemedel i kroppen.

Agonist

Ämne som binder till receptor och stimulerar den

  • Full: Kan utlösa maximalt svar hos receptor
  • Partiell: Aktiverar men kan inte utlösa maximalt svar
  • Invers: Minskar receptoraktiviteten

Antagonist

Ämne som binder och inhiberar/blockerar receptor

  • Reversibel: Bindingen är inte permanent.
  • Irreversibel: Vid bindande kan den ej konkurreras bort
  • Kompetitiv: Läkemedel tävlar med agonister om samma bindningsställe.
  • Icke kompetitiv: Läkemedel tävlar inte, har annan inbindningsställe.

Ockupans

Andel av totalt antal receptorer som bundit till molekyl. När samtliga bundits kan inte större effekt uppnås.

Receptorreserv

Att där är ett överskott av receptorer och bara en del behöver bindas för att ge full effekt.

Jämnviktskonstant

Den koncentration som behövs för att binda 50% av receptorerna.

Affinitet

Hur bra/starkt något binder till en receptor.

Selektivitet

Att ha högre sannolikhet att binda till ena receptorn över en annan

Efficacy

Förmåga att när agonist bundit till receptor, utlösa förändring som leder till effekt.  Fulla agonister har högre Efficacy, patiella lägre och antagonister 0.

Potens

Hög potens: Effekt uppnås vid låg koncentration, beskrivs objektivt med begreppet EC50

Koncentration som krävs för 50% respons. "Effective Concentration 50%". T.ex. EC50 = 20 nmol/l

EC50

Koncentration som behövs för att få ett 50% svar.

Modulator

Substanser som påverkar en receptors sannolikhet att reagera.

Biologisk Tillgänglighet

Andel av läkemedel som når blodet i oförändrad form. Det försvinner via t.ex. magen, tarmar, lever, njurar osv. Intravaskulärt ger 100% tillgänglighet.

Terapeutiskt fönster

Mängd läkemedel som krävs för effekt och utan rimliga biverkningar.

 

Passage genom membran

Passiv Transport (downhill)

  • Diffusion: Rakt genom membranet (fettlösning, små)
  • Fasciliterad diffusion: Genom någon transporter.

Active Transport (uphill)

  • Symport: Ihop med något annat
  • Antiport. Något åker ut, läkemedel in.
  • Primary Active Transport: Genom ATP tar det sig in.

 

Receptorer

Olika hastighet och verkningsmekanismer.

Typ Ligand G-rpotein Kinas-kopplad Nuclear
Om Hyper/Depolarisation

2nd messenger
Alfa-enhet GPDas

Ändrad excitation

Gen-transkription
Protein syntes

Ligand genom membran
Binder till lös receptor
In till kärnan

Gen-Transkription
Protein syntes

Hastighet Milisekunder Sekunder Timmar Timmar
Exempel Nikotinerga Muskarina Cytokin Östrogen

Typer

  • Jon-kanal
  • G-protein
  • Tyrosinkinaskopplade
  • Intracellulära

 

Jonkanal

  • Ionotropa receptorer.
  • Snabb synaptisk transmission
  • Oftast 4-5 hetromera subenhter
  • Exempel: Nikotinerga Ach, GABA-A, 5-HT receptorer

 

Kinaskopplade receptorer

  • Receptorer för olika tillväxtfaktorer
  • Dimer som fosforylerar varandras svansar när ligand binder in.
  • Stor extracellulärt bindande domän via en helix.
  • Tyrosin och Cytokin-receptorer.
  • Signal går in i cellkärna och påverkar gentranskription

 

Intracellulära receptorer

Känner igen Lipid och Hormonsignaler
Nukleära receptorer som finns i cytoplasman
Modulerar gentranskription 

  1. Receptor lös i cytoplasma eller kärnan
  2. Ligand binder in och bildar komplex
  3. Komplex migrerar till cellkärnan
  4. Binder till genpromotorer eller aktiverar co-activatorer
  5. Initierar genuttrycksförändring

Exempel: Kotikostroider

  1. Verkar på receptorer i cytoplasman
  2. Aktiverade receptorn bildar steoridkomplerx
  3. Komplexet binder till steoridresponsiva element i DNA
  4. Inducerar eller undertrycker transkription av gener

 

G-protenkopplade

  • Metabotropa
  • 7 membran-helixstruktur
  • Största receptorfamiljen (40%)
  • Vanligaste mål för kliniskt använda läkemedel

GPCR-signalering (receptor):

  • Hormon binder
  • Ändrar konformationen gamma, beta, alpha (GTPas aktivitet) -subenheterna
  • Nytt G-protein attachar till receptorn och aktiveras
  • En inbidning av hormon kan aktivera flera subenheter i cellen.

Exempel: Muskarin Ach, Adreno, Neuropeptid

 

Exocytos och hämmare

Peptider syntetiseras i cellkroppen och går via vesikeltransport, medan icke-peptider syntetiseras lokalt i presynapsen. 

När en elektrisk signal (AP) når synapsen kommer kaskad av reaktioner göra att vesikel frisätter sin transmittorsubstans till synapsklyftan:

  • Elektrisk signal (AP)
  • Spänningskänsliga Ca2+ kanaler öppnas
  • Ca2+ läcker in i presynapsen.
  • Ca2+ stimulerar exocytos.

Vesiklarna har sedan en egen cykel de följer med frisättning och upptag av transmittorsubstans

  1. Upptag av neurotransmittorer
  2. Translokering (förflyttning mot membran)
  3. Dockning med membran
  4. Primning
  5. Ca2+ stimulerad exocytos (frisätter transmittor till klyfta)
  6. Endocytos (vesikel går in igen)
  7. Translokering till endosom
  8. Fusion med endosom
  9. Budding

Hämning kan ske enligt t.ex.

  • NET: Återupptagshämmare (sitter i membran)
  • MAO: (Monoaminoxidad): Nedbrytningshämmare av signalsubstans
  • VMAT: Hindrar migration av signalsubstans till vesikel

 

Kolinerga - hämmare

Botulinumtoxin är en så kallad exocytoshämmare 

  • Påverkar syntes och vesikelförvaring
    • Hemikolinium: Blockerar upptag av kolin
    • Vesamikol: Förhindrar transport av acetylkolin in i synaptiska vesiklar
  • Förhindrar sekretionen
    • Bakteriella neurotoxiner: Förhindrar sekretion
    • Mg-joner och aminoglukosider: Blockerar Ca2+ inflöde
  • Kolinesterashämmare

 

Adrenerga - hämmare

Monoamin-transportörer transporterar aminer tillbaka in i presynaps och används för behhandling av neuropsykriatiska sjukdomar, t.ex. ADHD och depression.

  • DAT: Dopamin Transportör
  • SERT: Serotonin-Transportör
  • NET: Noradrenalin-Transportör

MAO (Monoamin Oxidas) Inhibitatorer:

T.ex. Phenelazin, Tranylcypromine

NET (Uptake 1)-Inhibitatorer

Noradrenalin-transportör. 

  • Kokain (Oselektiv hämmare av monoamintransportör)
  • Ritalin: Oselektiov hämmare av NET: Används vid ADHD

 

Farmakologilista

Typ

Exempel

Effekt

Acetylkolinfrisättnings hämmare

Botulinumtoxin

Hindrar frisättning av Acetylkolin i PNS

Ger relaxation av muskler och hämmar svettning

Kolinesteras hämmare

Neostigmin

Hindrar nedbrytning av Acetylkolin, kan ges vis muskelsvaghet där mer behövs.
Minskar även hjärtfrekvens och Blodtryck.

Muskarinreceptor agonister

Acetylkolin

Verkar som Parasympatiska med sänkt kraft/hastighet av hjärta. Kontraktion av bronker och pupill.

Muskarinreceptor antagonister

Atropin

Påverkar alla M-receptorer och ger motsatt Parasympatisk effekt, alltså övervikt Sympatiskt.
Längdseende, ökad hjärtfrekvens, bronkdilation.

Ges vid Akut Hjärtsvikt, åksjuka, spasm osv.

Nikotinreceptor agonister

Nikotin
Acetylkolin

Ökar hjärtats kraft/hastighet.

Bronkerkontraktion.

Binder till receptor och ökar inflöde av joner.

Inhiberar lagring av

katekolaminer samt katekolaminåterupptags
hämmare

Tyramin

Amfetamin

Kokain

  • Amfetamin:  Hämmar MAO (Monoaminoxidas- bryter ner monoaminer, t.ex. Noradrenalin). Tas även upp istället för Noradrenalin och ger därför mer i flyta. Ökar BT och Hjärta.

 

  • Kokain: Blockerar återupptag av katekolaminer (dopamin t.ex.). Blir bedövande i höga doser.

Adrenoceptor agonister

(a1,a2, b1, b2)

Adrenalin

Noradrenalin

Isoprenalin

  • Alfa-1: Nästäppa
  • Beta-1: Akut hjärtsvikt
  • Beta-2: Astma

 

  • Isoprenalin: Sänkt Blodtryck, ökad rytm och kraft på hjärtat. B-stimulerare. Höga doser även Alfa.

 

  • Adrenalin - oselektiv
  • Akut astma, anafylatisk chock
  • Beta-2 > Beta-1 > alfta-2 > alfa-1

Adrenoceptor antagonister

(a1, a2, b1, b2)

Metoprolol

Atenolol

B1-blockerare: Ges mot högt blodtryck

 

Omvandlingar

Ketekolaminer kan omvandlas enligt nedan:

L-Tyrosine -> L-Dopa -> Dopamin -> Noradrenalin -> Adrenalin

Fallet

Botox (Botulinumtoxin) används för att hämma frisättning av Acetylkolin från vesiklar hos presynaps. Detta är signalsubstansen som styr svettningar hos Sympatiska nervsystemet. Genom att ta massa små stick i händerna, minskar man aktivering av svettkörtlar och däremed svettningar, lokalt. Ingreppet är säkrare än kirugi.

Botulinumtoxin binder med den tunga kedjan till proteiner på ytan av axonet och toxinet tas upp i neuronet genom endocytos. Den lätta kedjan av toxinet har proteasaktivitet som degraderar SNAP-25-proteinet (SNARE). SNAP-25-proteinet krävs för vesikelfusion som frigör signalsubstanser från axonet (acetylkolin). Botulinumtoxin kommer att förhindra dockning / fusering av vesikler och hämmar därmed neurotransmittor frisättning. 

Botox kan även användas för att fixa rynkor, nackspärr och darrningar då det relaxerar musklerna. Åtgärden måste dock göras om med jämna intervaller då Botox tar sönder befintlig synaps och ny kan skapas, samt att det bryts ner.

Merokrina körtlar har muskarina receptorer och aktiveras av acetylkolin.
Apokrina körtlar har adrenerga receptorer och aktiveras av katekolaminer.

Till hjärtklappningen eller den höga pulsen/slagkraften kan man ge Beta-1 blockerare (hjärtat), t.ex. Butoxamin. Detta minska slagfrekvensen och kraften.

 

Övrigt

Tetanustoxinet (stelkramp) fungerar  att den inhiberar utsöndring av GABA och Glycerin (inhibitatorer), vilket leder till muskelspasmer.