PBL Fall 10: Blodet


Fallet

Person, 75 år, har varit trött efter vintern. Tar sänka och blodvärde:

Blodvärde:  95g/L (normalt kvinnor: 117-153g/L)
Sänka:  105 mm (normalt kvinnor  över 50 år < 30 mm

Lymfnoder och mjälte undersöka utan anmärkningar. Därför analyseras plasmaproteiner och vita blodkroppar. Patienten får reda på att den lider av Myelom (Cancer med okontrollerad tillväxt hos plasmaceller i benmärgen).

 

Studiemål

  • Hur bildas blod och var det bildas
  • Vad visar testerna (sänka/blodvärde)
  • Koagulation, Fibrinolys (Marieb bra att läsa) - Funktion
  • Vad består blod av (Detalj)
    • Plasmaproteiner (vilka?)
    • Celler, vilka/vad?
    • Serum/Plasma
  • Lymfoida organ
    • Lymfnod
    • Mjälte

 

Kursmål

  • Beskriva de olika typerna av blodceller och deras funktioner
  • Beskriva blodcellsbildningen
  • Beskriva de lymfoida organens uppbyggnad samt funktion
  • Beskriva blodplasmans sammansättning och ha kännedom om de olika grupperna av plasmaproteiner
  • Redogöra översiktligt för hemostasen, inkluderande blodplättarnas betydelse samt huvuddragen i koagulationen och fibrinolysen

 

Farmakologilista

Ingen.

 

Tentafrågor

  • Protrombin modifieras post-translationellt genom att koldioxid adderas till glutaminsyra under bildning av gamma-karboxyglutaminsyra. Reaktionen katalyseras av ett karboxylas som är beroende av en kofaktor. Vad heter kofaktorn? Ringa in det rätta svaret.
  • Den finske läkaren Erik von Willebrand beskrev på 1920-talet en blödarsjuka som förekom i en åländsk släkt. Sjukdomen, som till skillnad mot hemofili A och B även drabbar kvinnor, har kommit att kallas von Willebrands sjukdom och beror på bristande funktion eller avsaknad av plasmaproteinet von Willebrands faktor (VWF). Ringa in de två olika celltyper som står för den huvudsakliga produktionen av VWF.
  • Vid aktivering av den primära hemostasen genomgår trombocyten stora morfologiska förändringar och frisätter innehållet i sina granula. Ringa in den av nedanstående komponenter som inte lagras i trombocytgranula.
  • Tidigt i aktiveringen av blodkoagulationens yttre väg (extrinsic pathway) interagerar vävnadsfaktorn (tissue factor) med faktor VII. Den aktiverade formen av faktor VII säljs även som läkemedel. Ange detta läkemedels indikation genom att ringa in det alternativ som verkar rimligast utifrån dina kunskaper om normalfysiologin.
  • Hemoglobinmolekylen är uppbyggd av alfa, beta, delta och gamma kedjor.
    • Vilken är den vanligaste typen av hemoglobin hos vuxna? Ange även hur många och vilken typ av kedjor som ingår i denna molekyl
    • Hur många syreatomer kan en hemoglobinmolekyl bära?
    • Diabetiker har nytta av att mäta en viss subtyp av hemoglobin. Ange vilken subtyp och vad kan man utläsa från en sådan mätning
    • Som du vet så återfinns hemoglobinet i erytroctyer. När erytrocyten dör tas hemoglobinet omhand av kroppen. Beskriv vad som händer med hem-ringen (minus järnet). Börja med den celltyp som först möter hemoglobinet när erytrocyten dör.
  • Vilka celler finns i blodet och hur långe lever de och vad har de för funktion
  • Vad är hematokrit och vad är ett normalt värde för en vuxen man respektive kvinna? Ange orsak till att dessa skiljer sig åt.
  • Förhöjt hematokrit värde kan ha olika orsaker, ange två.

 

Sammanfattning

 

Blodet och dess sammansättning

 

Blodets delar

  • Celler
    • Erytrocyter: Röda blodceller: Syretransport
    • Leukocyter: Vit blodceller, immunförsvar
    • Blodplättar: Stoppar blödning
  • Plasma (Allt som inte är celler)
    • Protein
    • Antikroppar
    • Hormoner

 

Levnadstider

  • Erytrocyter: ca 120 dagar
  • Leukocyter: timmar-dagar
  • Trombocyter: 3-8 dagar
  • Plasmaproteiner: varierar

Tar man blodprov och centrifugerar så kommer delarna dela upp sig, med det tyngsta längst ner (röd celler) och lätt högst upp (plasma) och där mellan en liten sträng med vita celler. 

Artärblodet är ljusare och venblodet mörkare, vilket beror på järnet i Heme-gruppen och om det är bundet till syre.

Ett serum är en gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodkroppar och koagulationsproteiner. Seruminnehåller proteiner, bland annat antikroppar. Serum, eller antiserum, är även benämningen på blodserum innehållande antikroppar mot ett specifikt ämne.

 
 

 

Normalvärden

  • Röda blodceller (Hematokrit).
    • Man: 47% +-5%
    • Kvinna: 42% +- 5%
  • pH: 7,35 - 7,45
  • Temperatur: 38 C
  • Mängd (8% vikten)
    • Man: 5-6 liter
    • Kvinna: 4-5 liter

Blodets funktion

Distribution

  • Transportera runt näring och syre.
  • Frakta bort metabolt avfall (t.ex CO2)
  • Förmedla hormoner 

Reglering

  • Kroppstemperatur som ett vattenkylt nätverk, fördelar temperaturen.
  • Behålla pH balans genom frakta runt buffrar (protein, bikarbonat)
  • Behålla vätskevolym genom salt och proteinbalans

Skydd

  • Minska blodförlust genom reparation (koagulation)
  • Förhindra infektioner genom immunförsvar;  antikroppar, komplementsystem, vita blodkroppar.

 

Blodplasman

Då större delen är Plasma är det även denna som till störts del bidrar till distribution av temperatur i kroppen..

Innehåller till största del (90%) vatten, som i denna har flera olika delar:

  • Elektrolyter: Joner som Ca2+, Mg2+, Forsfat, sulfat, bikarbonat. Bidrar till Osmotiskt tryck och pH.
  • Proteiner (8%):
    • Albumin (60% av proteinerna): Skapas av lever och bidrar till osmotiska trycket.
    • Globuliner (36%):
      • Alfa/Beta: Bärarproteiner från levern till transport av metall-joner, fett, vitaminer
      • Gamma: Antikroppar från plasmaceller
    • Fibronogen (4%): Produceras av levern och bildar fibrin till blodplättar
  • Näring: Glukos, aminosyror, fett, glycerol, kolesterol och vitaminer
  • Respiratoriska gaser: CO2, O2
  • Hormoner: Steroider och Sköldkörtelhormoner.

 

Blodceller

Består av röda och vita blodceller som alla härstammar från Multipotenta stamcellen; Hemocytoblasten.

 
 
 

Röda blodceller (Erytrocyter)

Är våra syrebärande molekyler som består av massa hemoglobin, vilket är en molekyl (Globin) med 4 delar (2 alfa, 2 beta enheter) och vardera en Heme-grupp i mitten (den som har järnet och syrebärande funktion. Fetalt-Hb har gamma-enheter och högre affinitet för syre och kan därför ta syre från modern. Varje Heme-grupp kan bära en O2 molekyl, alltså 8 syre totalt i en Hb-molekyl.

En stamcell (Hemocytoblast) som ska bli en röd blodcell genomgår flera steg mellan där först Ribosomer syntetiseras, sedan hemoglobin ackumuleras och sedan kärnan stöts bort.

Dessa celler mognar i benmärgen och under processen bildas mängder av Hb, samtidigt som kärnan degraderades. Den har alltså ingen kärna när den cirkulerar och lever ca 120 dagar. Formen är som en munk (mat), 7.5 um diameter, och gör den flexibel till att röra sig i små kapillärer. Den saknar dessutom mitokondrier, så den förbrukar inte syre, utan kan bara utföra anaerob förbränning.

Vuxna har ungefär 13-18g/100 ml blod av typen Hb-A.

  

 

Vita blodceller (Leukocyter)

Den del av blodet som faktiskt är riktiga celler och utgör normalt ca 1% av volymen i blodet. Uppgiften är att verka immunförsvar för kroppen. Vid en infektion kommer de lämna blodcirkulationen via Diapedesi och kemotaxi, för att hjälpa till med lokala problem. Selektiner hjälper dem att fästa mot kärlvägg och finna sin väg.

  • Granulocyter: Membranbundet cytoplasmiskt granula
    • Neutrofiler (50-70%):
      • Kärnan uppdelad i 6 lober (polymorfnukleära). Speciellt effektiva mot bakterier och svamp genom Respiratory Burst (syre metaboliseras till antibakteriellt ämne)
    • Eosinofiler (2-4%)
      • Dessa behöver när det är för stora för makrofager. Denna fagocyterar inte utan fäster till parasitens yta och avger sedan sina gifter, proteaser osv så den bryter ner parasiten.
      • Kärnan har 2 lober som sitter ihop av band kärnmassa. Är speciellt effektiva mot Parasiter, och vid kontakt utsöndrar sina granula och enzymer som bryter ner den.
    • Basofiler (0.5-1%)
      • Innehåller granula med Histamin som är inflammatorisk och attraherar andra leukocyter. Basofil gör samma som mast celler men mastceller är fler.
  • Agrunulocyter: Inget synlig granula
    • Lymfocyter (25-45%) -> B/T -celler - Adaptiva immunförsvaret
      • B och T-celler som sedan blir Plasmaceller eller Cytotoxiska T celler.
    • Monocyter (3-8%) -> Makrofager
      • Största Leukocyterna och kallas Monocyter när de cirkulerar i blodet. När de lämnar blodet differentierar de till Makfrogaer
    • Mastceller
      • Funktion liknande Basofil och innehåller massor med Histamin och IgE receptor. Har granula men räknas inte som Granulocyter eftersom den stannar i vävnaden och inte cirkulerar.
  • Megakarytocyter: Bildar blodplättar/trombocyter (mer nedan)

Allergi beror på immuniserad av pollen.
IgE mot pollen, som gör att mastceller kopplar loss Histamin när detta händer.

 

 

Blodplättar

Är inte celler egentligen då de saknar kärna och är istället en samling avknoppade delar från en Magakaryocyt. Dess funktion är att levra blodet så att hål kan lagas och blödningar stoppas. 

För att de inte ska påverka kroppen i övrigt och bilda blodproppar stimuleras och inhiberas dem med hjälp av NO och Prostaglandin I2 som utsöndras av endotel.

 

Hematopoes - Blodbildning

 

 

Röda blodceller - Erythropoesis

För att bilda röda blodceller krävs det hormonell (EPO) kontroll och tillräckliga mängder av t.ex.: 

  • Järn: Sitter i varje Hem-grupp och binder syrgasen (O2)
  • Folsyra: Krävs för DNA syntes. En del av metaboliterna krävs för att göra normalt DNA.
  • B12: Vitamin B12 (Kobalamin) : Behövs för co-faktor för att hålla folsyra cykel igång.
  • Aminosyror: Bygger upp Hemoglobinstrukturen

Har man dålig blodbildning på grund av lågt B12, som behövs till folsyrans cykel, kan detta maskeras och fixas genom ökad mängd folsyra. Brist på B12 leder dock till andra problem (neurologiska skador; Myelinskidor och neurotransmittorer) i kroppen och därför är det viktig med korrekt utredning och se om det är Folsyra eller B12 man lider brist av.

B12 finns ej i grönsaker och frukt och syntetiseras bara av missa mikroorganismaer, ej människor. Därför måste vi få i oss det via kosttillskott eller äta animaliskt.

 

Upptag av Vitamin B12

I magen sker en utsöndring av Instrisic Factor (IF, bildas i magen) som i tarmen kan binda till B12, och sedan kan kännas igen av IF-receptor i distala tunntarmen så den kan plockas upp av tarmen. I blodet kan B12 istället bindas till Transcobalamin-B12 (Transcobalamin utsöndras av salivkörtlarna) så det kan färdas i blodet. 

 

 

EPO - Erytropoietin

EPO stimulerar blodbildning och är ett glykoproteinhormon som produceras främst i njure, men även i levern. Vid syrebrist (hypoxisk) utsöndrar cellerna EPO. Detta kan bero på:

  • För lite röda blodkroppar (blödning?)
  • Minskad tillgång på syre, t.ex. att man är på hög höjd
  • Vävnaden är dåligt syresatt 

Testosteron stimulerar bildandet av EPO och är en förklaring till varför män har högre nivåer än kvinnor. Kvinnor har även mens som gör att en del blod försvinner.

Järnet

Det mest av kroppens järn finns redan i vårt Hemoglobin (65%) och det övriga i princip i lever, mjälte och benmärg. Då järn fritt är toxiskt måste det tas om hand om. Därför lagrar kroppen järnet i bärar-molekyler som t.ex.

Transferrin (fraktas i blodet bundet till detta) som bildas av levern.

Det absolut mesta av järnet är bundet och cirkuleras ungefär 20-25 mg/dag medan bara 2mg/dag utsöndras. 

Vid järnbrist har man sänkta nivåer S-ferritin och höjda nivåer av S-Transferrin-R

 

 

Kretsloppet

Erytrocyterna lever i ungefär 120 dagar och åldrade erytrocyter får stela cellmembraner och därför svårare att ta sig genom kapillärer. Då fagocyteras de av makrofager i mjälte (främst), lever och benmärg – extravaskulär nedbrytning (hemolys). Hemoglobinet bryts ner och återutnyttjas , medan Biliverdin/bilirubin måste utsöndras via leverns galla och gör avgöring sin bruna färg.

 

Löst hemoglobin är farligt, reaktivt och tas upp av njuren för att brytas ner eller makrofagerna som vanligt.

  • Haptoglobin binder upp hemoglobin löst så att makrofagerkan äta upp det sen (Scavenger recpetorer).
  • Hemoproxin kan även binda bara hem-gruppen och locka nedbrytning hos makrofager.

 

Sjukdomar

  • Anemi (blodbrist) är när kroppen får för lite syre, kan bero på
    • Få röda blodceller
    • Lågt Hb
    • Fel på Hemoglobin-proteinet
  • Polycytemi är när man har för många erytrocyter i blodet. Då detta är förtjockande kan det leda till blodproppar och hjärtproblem.

 

Blodplättar

Trombocytopoesen

Bildandet av trombocyter (blodplättar).  Trombocytens huvuduppgift är att upptäcka skadat endotel i kärlväggarna, och att då aktiveras till aggregation. Absolut nödvändiga för hemostas och tyvärr även inblandade i arterioskleros och trombossjukdom. 

Megakaryocyt är förstadiet och är flerkärning. Kärnan delar sig men inte cellen och får 8 kärnor.

Varje Megakaryocyt producerar ca 4000 trombocyter och de lever ca 10 dagar. Trombocyterna har heller ingen kärna, likt de röda blodcellerna. Megakarytocyten tror man kan gå förbi celldelning genom nedbrytning av Geminin och då fortsätta in i S-fasen.

Thrombopoietin bildas konstant och regleras av mängden trombocyter. Skickas ut främst från levern.

Genom att trombocyterna binder till Tromboipetin och då inaktiveras så det inte stimulerar bildande av megakarytocyterna. Så är Trombocytnivån hög minskar påverkan av Tromboietin. Är Trombocytnivån lägre, kommer Tromboietin nå benmärgen och aktiver skapandet av Megakaryocyter.

 

Vita blodceller

Deras produktion styrs av hormoner som stimueras genom frisättning från främst Makrofager och T-lymfocyter. Detta är då:

  • Interleukiner (IL): Stimulerar ökad produktion av Leukocyter
  • Colony-Stimulating Factor (CSF): Namges efter vad de stimulerar. Granulocyt-CSF stimulerar produktion av Granulocyter.

Neutropoes - Neutrofilen

Vanligaste vita blodkropp, Neutrofilen.

  • Absolut livsnödvändig för "första linjens försvar" mot mikrober
  • Produktion ökar främst vid bakterieinfektion
  • Stort antal cytoplasmatiska granula

 

G-CSF driver på bildandet, jämfört med EPO för röda blodceller, G-CSF stimulerar Profilation, utmognad och överlevnad.

 

Bakterier gör att Makrofag och DC (Dendritiska celler) aktiverar T-Hjälpar 17-celler som aktiverar endotelceller/fibroblaster, som då stimulerar tillväxt genom utsöndra G-CSF. Detta tar sedan flera dagar då en cykel för dessa celler är 10-12 dagar men det skyndar på alla steg i processen, så de halvfärdiga blir klara snabbare med.

Primära granula:

  • Myeloperoxidas
  • Antimikrobiella peptider
  • Defensiner
  • Proteaser

Sekundära granula:

  • Proteaser
  • Integriner
  • Adhesionsmolekyler
  • Cytokinreceptorer
  • NADPH-oxidas

Neutrofiler sätter i sig upp till 8 bakterier och sedan går den i apoptos.

 

Tre sätt att döda:

  • Myeloperoxidas: H2O2 -> HOCl (klorin finns det i)
  • NADPH-oxidas -> O2 fria syeradikaler
  • Apoptos som släpper ut DNA, nätet och binder bakteriedödande och bakterier "Netosis"
  • Myeloperoxidases är det som sedan färgar var vit,gul/grönt.

 

Monocytopoes

Monocyten (cirkulerar i blod) kan bilda flera olika slutgiltiga makrofag-typer (Osteoclast är ett exempel). Makrofag = storätare.

 

  • Fagocyterar och avdödar mikrober eller neutrofiler i vävnad
  • Fagocyterar döda erytrocyter i mjälten.
  • Producerar cytokiner, kemokiner och proteaser -deltar i reglering av akut och kronisk inflammation,  vävnadsnedbrytning och reparation.
  • Fungerar som antigenpresenterande celler (APC), dock ej så bra som Dendritiska cellen.
  • Deltar i samspel med T- och B-lymfocyter.

 

Hemostas - Blodstillning

Hemostas eller blodstillning är cirkulationssystemets förmåga att med hjälp av kroppens egna eller främmande medel kunna stoppa blödningar samtidigt som man undviker blodproppar. 

Detta system är viktig att ha i balans så vi får en fix för delar som blir skadade, samtidigt som vi inte spontant ska bilda koaguleringar i blodet, då det kan fastna och ge t.ex. stroke.

Faktor 1-12 är de tolv koagulationsfaktorerna.
Kalcium är extrem viktigt och den är faktor IV.
Det sista protein som bindas är Thrombin och används för att spjälka Fibrinogen till Fibrin.

Saknas Faktor IX har man en klassisk blödarsjuka och är inte förenligt med liv utan behandling. Drabbar främst pojkar då det sitter på X-kromosomen, recessiv sjukdom.

 

Dessa samspel och system rullar samtidigt

Primär Homostas

  • Tromocyter
  • Endotelceller
  • Plasmaproteiner
  • Extravaskulär vävnad

Samspel

Plasmakoagulation

    • Prokagulanta kaskaden
    • Proteas inhibitatorer
    • Protein C systemet
    • Fibrinolytiska systemet

Fibrinolytiska systemet kan klyva upp koagel för att återfå sådant som satts igen.

K-vitamin beroende proteiner
Flera faktorer är beroende av K-vitamin då den är nödvändig för gamma-karboxylering av Glutaminsyror (Gla).

Ger en Kalciumbindande förmåga. 

Wafarin (Waran) hämmar bindandet av Gla då den liknar K-vitamin.

 

 

Hålla blodet flytande

Celler kan i en miljö vara anti-koagulanta och sedan i annan miljö vara pro-kagulanta. Trombocyten är den främsta. Kärlväggen har flera vägar för att hålla blodet i rätt tillstånd. Kroppen vill hindra tromboser (blodpropp) att bildas eller senare Embolus (blodpropp som lossnat från kärlvägg).

  • PGI2, NO: Hindrar initiering av Trombocyt adhension, inbindning.
  • ADP -> AMP: ADP aktiverar Trombocyter, därför bryts det ner till AMP av ATPas. Det ska inte åka runt i blodet men vara lokalt.
  • Protein C är en Vitamin K beroende Proteas, aktiveras av Thrombin och inaktiverar Factor V och VIII. Alltså är Thrombin inte bara koagulerande utan även inhiberande då det aktiverar just Protein C.
  • Tissue Factor Pathway Inhibitor (TFPI): Hiniberar TF+7 komplexet aktivering av Factor X.
  • Antithrombin III är ett protein i blodet som inaktiverar Thrombin i blodet som inte är bunder till plasma. Vilket då hindrar bildandet av koagel. Hindrar den gemensamma vägen av koaguleringen.

Heparin är en annan antikoagulant som finns i basofiler och mast cellers granula, samt endotelceller. Hämmar Thormbin genom ökad Anotithrombin.

  • tPA: Plasminogen till Plasmin som bryter ner Fibrinen

När ett endotel är helt är det slätt och hindrar då inbindning av blodplättar. NO och Prostacyklin sekreteras dessutom från endotel och gör det ytterligare svårare. Vitamin E quinone är ytterligare en antikoagulant som bildas då syre reagerar med vitamin E.

Protein C är alltså ansvarig för att hindra Intrinsic vägen medan TFPI är ansvarig för att inhibera Extrinsic.

 

 

Koagulering, orsaker

Det finns olika sätt som får blodet att koagulera, bidragande orsaker till trombosbildning.. 

  • Hyperkoagulabilitet: Förändrad sammansättning av blodet
  • Kärlvägg: Skada på endotelet (TissueFactor exponeras)
  • Hemodynamik: Blodtryck och flöde 

Skadeförlopp

Vid en skada delas processen in i tre steg

  • Vaskulär spasm: Kärl drar ihop sig för att minska blodflöde.
  • Trobocytplugg: Trombocyter frisätter ämne som gör det klibbigt vid skadan.
  • Koagulationen: Fibrintrådar binder ihop och förstärker trombocytpluggen.

 

Vaskulär Spasm

Vid skada på ett blodkärl kontraheras den glatta muskulaturen i kärlet omedelbart för att minska blodflödet. Ju större kärlskadan är, desto kraftigare kärlkontraktion. Kärlkontraktionen kan pågå i upp till 30 minuter.

Trombocytplugg

Trombocyter frisätter ämnen som gör att de blir klibbiga och fastnar vid kärlskadan. Kollagenfibrer blottläggs vid skadan som Blodplättar kan med hjälp av Willebrand Factor (vWF) fästa till.

När de väl fastnat aktiveras enzymet Thrombin vilket gör att granula i blodplättar bryts ner och som gör enligt:

  • Serotonin: Vaskulär spasma
  • ADP: Attrahera fler blodplättar
  • Thromboxan A2, gör både och.

Vilket innebär att det är en positiv feedback som drar till sig mer och mer. Anledningen till att det bara begränsas till skadan är dock att PGI2 (prostacyklin) utsöndras av friska endotelceller brevid och hindrar pluggbildning.

Koagulationen

Koagulationen bygger på några steg och kan aktiveras genom två separata vägar (som ofta båda aktiveras). Koagulation är en del i Plasman och kan sker utan blodplättar och röda blodceller, det betyder där lösligt Fibrinogen omvandlas till olösligt fibrin. 

  1. Komplexet Prothrombin Activator bildas
  2. Prothrombin Activator konverterar plasmaprotienet till Prothormbin tiull Thrombin
  3. Thrombin katalyserar bildande av Fibrinogennystan som fångar blodceller och stänger igen skadan tills den kan lagas permanent av cellerna.

Signalvägar - Koagulationskaskaden

Intrinsic Pathway
I denna väg finns allt som behövs i blodet cirkulerande förutom just det som aktiverar.
Factor XII aktiverar och kallas kontakt-vägen, då den aktiveras när blod kommer i kontakt.

 

Extrinsic Pathway
När endotel skadas finns TF (Tissues Factor) som binder och aktiveras denna genväg. 

  • Aktiverar trombocyter
  • Aktiverar Factor XI (Viktig för positiv feedback)
  • Aktiverar Factor VIII och V
  • Omvandlar Fibrinogen till Fibrin
  • Aktiverar Factor XIII (Fibrinstabilisering): Bildar bindningar mellan olika fibrinkedjor och knyter ihop dem för att bli nätverk och hållfast. 

Fibrinogen klyvs av Trombin
Gör att det blir långa trådar och sedan med Factor XIII knyts dessa även ihop mer än bildar långa nät.

Fibrinolytiska system aktiveras
Fibrinnätet bryts ner, viktig del i sårläkningen.

Plasminogen aktiveras av tPA (Tissue Plasminogen activator)
Plasmin (aktiv) bryter Fibrintrådar
Bildar D-dimer

Man kollar D-dimer i blodet för att se om man haft blodpropp då detta tyder på att man haft aktiv nerbrytning.

Långa versionen

 
 
Korta versionen
 
 
 
 

 

Koaguleringen

  • Initiering: TF-Tissue faktor
  • Aplifiering: Koagulationen måste vara starkare än anti-koagulation
  • Propagering: Bilda mycket trombin på stället

Moderkakan och hjärnan innehåller mycket TF.

Faktor 7 i blodet binder till TF (som exponeras vid vävnadsskada) och bildar efter något steg Trombin . Är skadan stor nog aktiveras Trombocyt! Sedan sker aktiviteten på ytan av trombocyten snarare än på kärlytan. Nu bildas Trombin som gör Fibronogen till Fibrin. 

Fibrionogen är löslig i vatten medan Fibrin inte är det och bildar grenar ut och fäster.

 

 

Tillbakabildande av clot och reparation

Den bildade koagulerande klumpen (clot) börjar bli stabil efter 30-60 minuter och består av mycket actin/myosin vilket göra att den blir kontraktil. Detta gör att Serum pressas ut (Plasma utan koagulationsproteriner). Detta bidrar till en mer kompakt massa. PDGF frisätts från blodplättar och stimulerar Muskelceller och fibroblaster att dela och återskapa kärlvägg. Endotelcellerna stimuleras istället av VEGF (Vascular Endothelial growth Factor) för att återskapa endotel.

Fibrynolys sker sedan när skadan är läkt, vilket då resulterar i att blod blodkoagel som inte längre behövs bryts ner. Plasmin (enzym som bryter ner Fibrin och därmed blodkoagel) bildas då Plasminogen aktiveras i blodet runt en kärlskada av Tissue Plasminogen Activator (tPA). Detta gör att Plasmin är aktiv runt dessa ställen den behöver verka och kan bryta ner.

 

Lymoida organens sammansättning

Immunförsvarets aktivering

Patogen kommer in och identifieras via TLC (Toll Like Receptors)

Makrofager bryter ner och DC (dendritiska celler), som migrerar till lymfnod för uppvisande för immunförsvaret, T-Celler.

DC har förmåga att ta upp antigen från vävnaden genom fagocytos. De bryts ner till peptidkedjor och en presentation av antigen hamnar på cellytan via MHC (Major Histocompatibility Complex). 

Då vätska ansamlas vid infekterade områden tas vätska upp av lymfsystemet som då når lymfkörtlarna och aktiveras direkt.

T-celler aktiveras via det MHC som matchar vilket leder till celldelning och bildar effektorceller och minnesceller.

 

Lymfocyternas organisation i lymforganen

B och T-lymfocyter koloniserar olika delar.

Naiva lymfocyter tar sig svårt in i vävnaden och är främst aktiverade.

Eftersom alla har olika specificitet är det bra med en cirkulation så de kan upptäcka över hela kroppen.

Mjälten

Röd pulpa, stora delen. Område med mycket makrofager och där röda blodkroppar omsätts. Skadade RBC återvinns och tas upp järnet igen.

Vita är där lymfocyterna ansamlas.
Har olika B och T-cellsområden, de fyller liknande funktion i Lymf som i Mjälte.

 

Rekrytering av naiva lymfocyter till perifera lymfkörtlar

Sker i tre steg:

  • Svag bindning via L-selektin => rullning
  • Stark bindning pga av kemokinbindning (CCR7 = kemokinreceptor binder till kemokiner = CCL21, CCL19 som uttrycks på endotelets yta) • Migration genom endotelet, diapedes 

CCL21 och CCL19 är essentiella för att organisera immunförsvaret.

 

Lymfocyternas inträde i Mjälten

Blodet förs in i mjälten via arterioler -› röd pulpa -› venösa sinusoider -› Vena Lienalis

  •  Marginal zonen / perifollikulära zonen fungerar som ”sorteringsstation” där blodet hamnar.
  •  Lymfocyterna attraheras kemotaktiskt därifrån in till vita pulpan
  •  T och B lymfocyter ”koloniserar” olika områden av vita pulpa
  •  Antigen i blodet tar sig in i mjälten och kan därefter presenteras av residenta DC

 

Sortering av B och T-celler i lymfoida organ

Detta sker genom kemotaktisk migration och rör sig mot den signal de känner av. Detta kommer göra att B och T-celler kommer dela upp sig. Olika kemokiner produceras som attraherar de olika då. Detta är samma kemotaktiska molekyler som attraherar ut dem från kärl till vävnad.

I strukturerna kommer lymfvätska att transporteras. Dendritiska celler är bundna till dessa strukturer och rör sig inte vidare mycket. Detta gör att de kommer i kontakt med lymfocyterna. 

FRC producerar kemokiner (CCL21, CCL19) som binder till CCR7; kemokinerna deponeras på FRCs yta.

FRC nätverket (”conduits”) är i kontakt med HEV regionerna i blodkärlen (där lymfocyterna lämnar blodet) .

  • Både naiva T och B celler uttrycker CCR7
  • Binder till HEV + transmigrerar över endotelet (tidigare bild)
  • Attraheras därefter kemotaktiskt till och kan migrera längs FRC nätverket

När T-cellerna når en HEV region vandrar de längst retikelstrukturerna och är där dendriterna är och kan därför träffas. Alltså kan de utbyta signaler, under normala förhållander: Homeostatiska signaler.

 

Patrullering

Eftersom cellerna måste få regelbunden överlevnad ger det en motivering att patrullera och cirkulera i kroppen. Signal driver ut dem som en del i överlevnad snarare än att de letar antigen.

Naiva celler stannar i lymfkörteln under några timmar
Emigrationen via efferent lymfa induceras av sfingosin-1-fosfat receptorn (S1PR1)
T cellen får överlevnads- signaler genom att regelbundet återvända till lymfoid vävnad

 

Fallet

Sänka eller SR (Sänke Reaktion)
Påverkas främst av proteiner men främst av akutfas reaktanter, fibrionogen och andra plasmaproteiner. Dessa stiger och då klumpar Erytrocyterna ihop sig mer. Ospecifik tecken på inflammation. Immunoglobeliner spelar in med. 

Myelomcellerna frisätter Ig till Serum.
Man kan hitta de lätta fria i urinet (Bence-Jones proteuri)
M-komponent Monokromala alltså Ig från samma typ av cell. 

Gör man då palasma elektrofores så ser man om där finns en M-komponent. 

Övrigt

 Coagulation Cascade - Part 1/12 - Dr Najeeb