Tentamenssammanfattning


Innan du börjar

Denna sammanställning är en väldigt kompakt och intensivt gjord för att man lätt ska få en snabb blick över alla delar som ingår. I princip bör det räcka för att täcka det mesta som är och varit på tentamen, även om det alltid dyker upp lite jokrar. Övergripande förståelse från PBL är bra för att förstå allt.

Jag tror att i princip all funktionell anatomi som behöver kunnas finns under kapitel 19.

PDF-Version

Nedan sammanfattning är en sammanställning av i princip all information som finns i gamla tentor (fram tills datumet jag skrev), tillsammans med bilder och tillägg som ansetts vara nödvändiga.

Lösenord: Namnet på personen i PBL fall 1 Termin 1 (Agneta)

 

Innehåll

Numreringen följer INTE PBL-fallen.

  1. Kranialnerver
  2. Utvecklingsbiologi
  3. Somatosensorik
  4. Motorik
  5. Muskler
  6. Högre funktioner, minne, inlärning, cortex 
  7. Cerebellum
  8. Basala Ganglierna
  9. Nervsystemet
  10. Ben och Brosk
  11. Huden
  12. Sömn
  13. Syn
  14. Smak
  15. Lukt
  16. Hörsel
  17. Likvor och cirkulation
  18. Språk
  19. Anatomi

 1. Kranialnerver

#

Nerv

 Typ

Passage

Funktion

Test

 Del

1

Olfactorius

 S

Lamina Cribrosa

Lukt

Dofttest

 

2

Opticus

 S

Canalis Opticus

Syn

Synfältstest

Pupillreflex

 

3

Oculomotorius

 M

Fissura Orbitalis Superior

Ögonrörelse

·       M. Cillary

·       M. Sphincter pupillae

·       De flesta ögonmuskler (utom från 4, 6)

Ögonrörelser:

Upp, ner, Medialt
Pupillreflex
 

Midbrain

4

Trochlearis

 M

Fissura Orbitalis Superior

Ögonrörelse: m. Obliquus Superior

Enda som går ut Dorsalt i CNS

Titta ner när ögat är adducerat

Midbrain

5

Trigeminus

V1: Opthalmica

V2: Maxillaris

V3: Mandiularis

 B

V1: Fissura Orbitalis Superior

V2:Foramen Rotundum

V3: Foramen Ovale

V1: Sensorik: Ögonbryn, panna/Cornea

V2: Sensorik:  Näsa, överkäke

V3: Sensorik: Underkäke, tinning

V3: Motoriska: Tugga

Känsel ansikte

Stänga käken kraftigt

Palpera Masseter och

Temporalis muskler

PONS

6

Abducens

 M

Fissura Orbitalis Superior

Ögonrörelse: m. Rectus Lateralis

Titta lateralt

PONS

7

Facialis

 B

Meatus Acusticus Internus

Ansiktsmotorik

"Facialis Grimaserar, Saliverar, Gråter och smakar"

·       Salivproduktion

·       Tårproduktin

·       Smaksensorik

·       m. Platysma?

·       Sensorik: Smak främre 2/3 av tunga

Ansiktsuttryck

Smak främre del tunga

PONS

8

Vestibulocochlearis

 S

Meatus Acusticus Internus

Hörsel

Balans

Ljud med stämjärn

Fokusera blick vid rotation

PONS

9

Glossopharyngeus

 B

Foramen Jugulare

Smak  tungans bakre 1/3

Salivproduktion

Blodtrycket

Sväljreflex

Kräkreflex

Medulla

10

Vagus

 B

Foramen Jugulare

·       Smaksensorik: Hals

·       Sväljrörelser

·       Talmotorik

·       Lyfter Gommen

Sväljreflex

Kräkreflex

Se hur Uvula och posterior

Pharynx ser ut i viloläge

Medulla

11

Accessorius

 M

In: F Magnus

Ut: F Jugulare

m. Sternocleidomastoideus

m. Trapezius

Sternocleidomastoideus

Trapezius

Rycka på axlarna

Medulla

12

Hypoglossus

 M

Canalis Nervi Hypoglossi

Tungrörelser

Röra på tungan

Medulla

 

 

Sensoriska: 1, 2, 8
Motoriska:  3, 4, 6, 11, 12
Blandat: 5, 7,9, 10
Parasympatiskt: 3, 7, 9, 10

Ögonrörelser: 3, 4, 6
Smak: 7, 9, 10
Svälja/Kräkas: 9, 10

Parasympatiska: 3 (Pupill), 7 (saliv, tårar ggl. Submandibularis och gl. Sublingualis), 9 (öronspottkörtel, gl Parotis),  10 (organ)

Trochlearis (n. 4) Enda kranialnerven som lämnar dorsalt.

Fejkat leende: Fejkat leende styrs av vilja ( motor-cortex) istället för känslor (cinguli-gyrus) som också kan styra muskler.

Testa ögonfransar/hornhinna: Sensorik Trigeminus (n.5, V3), Motorik Facialis (n.7).

Facialis Pares: Hela halva sidan = Perifier. Pannan fungera = Central (man har bilateral styrning av panna)

 

2. Utvecklingsbiologi

Gastrulationen

Primitive Streak sätter början på Gastrulationen.

Skapas: Notochord (tuben) som kommer från Mesoderm och ligger mitt i.

Notochord ser till att Neuro Plate differentierar sig och bestämmer riktning och påverkar direkt Ectoderm

Prechondralplattan bildar munnen

 

Neurolation

Början av formationen av nervsystemet. Startas av Notochord.

Neural Plate reser sig och stänger av sig och skapar en tub av Neural Plate.

Neural Tube börjar stänga sig från center och ut. Stängs den inte, stängs inte Canalis Vertebralis och man kan få Spina Bifida (Ryggmärgsbråck) eller Anecephaly (huvudet)

 

Cellursprung

Neural Crest

Pigmentceller, Schwannceller, Pia mater, Sensoriska/Autnoma Ganglier

Notochord

Nucleus pulposus

Mesoderm

Ben

Endoderm

Auditory tube

Hudectoderm

Epidermis

Neuroectoderm

Astrocyter, oligodendrocyter, Cochlear duct

 

3. Somatosensorik

Motorbanor

Typ

Mekanosensorik – Detaljerad beröring

Smärta & Temperatur + Grov Berör

Proprioception

Namn

Dorsalkolum
Kropp: Medial Lemniscal

Ansikte: Trigeminal Lemniscal

Anteriolaterala Spinothalamiska

 

Spinocerebellar

Cuneocerebellar

 

Segmentnivå

Upp direkt

Synaps i dorsalkolumn

Dekuserar i segment

Ipsilateral

Upp direkt

Laminae

Dorsalkolumn

Lateralkolumn

 

Fibrer

A-beta

Snabba

A-delta (Grov beröring + smärta)

Långsammare (Smärta)

MS:Ia (Core), II (End)

Golgi: Ib

Neuron

Kropp:

1.  Dorsalrots Ganglion
Segment

2.  Cuneatus (C)/Gracile(L)
Medulla, Dekusering

3. Thalamus VPL

 

Ansikte:

1. Trigeminal Ganglion

2. Principal Nucleus (Trigeminus)

PONS, Dekuserar

3. Thalamus VPM

Kropp:

1. Dorsalrot (synaps direkt)

Dekuserar (segmentnivå)

2. Thalamus

VPL Nucleus (A-delta)

Midline Nucleus (C-fiber)

 

Ansikte

1. Trigeminal Ganglion

Går ner till Medulla från PONS

2. Spinal Nucleus Trigeminus

Synapsar och dekuserar

3. Thalamus VPM 

Kropp

1. Dorsalrot

2. Clarks Nucleus
Thorax-> Lumbar

3. Cerebellum

Inf. Peduncle

 

Ansikte

1. Dorsalrot

2. External

Cuneatus Nucleus

3. Cerebellum

Inf. Peduncle 

Notis

Medial Lemnisk &

Trigeminal Lemnisal

Namn fibrer efter dekusering

 

C: Från Cervical nivå (mer medial)

L: Från Lumbal nivå (mer lateral)

 

Capsula Interna efter Thalamus.

Fria nervändar

A-delta (Primär smärta)

Lokalisering (S1, S2)

 

C-fibrer (Sekundär smärta)

Respons (Amygdala)

 

 

Även till Cortex

Via Medial Lemniscal

 

Ipsilateral!

 

Clarcs T1 – L2/L3

Synaps I Grå substans

Vid mitt/Dorsalhorn

Receptortyper

 

Små fält  - Braille

Stora fält

Extra

Typ

Merkel

Meissner

Ruffini

Pacinian

Nociceptorer

Var?

Epidermis (basale)

Papilla

Dermis

Dermis och djupare

Alla lager

Bra på

From och textur

Rörelse, grepp

Riktning av kraft

Vibrationer

Mekanisk retning

Känner

Kanter

Beröring

Dragning i huden

Vibrationer

Mekanisk, Termo

Fält

9 mm

22 mm

60 mm

Hel hand/finger

A-delta, C-fibrer

Adaption

Långsam

Snabb

Långsam

Snabb

Adapterar inte/lite

Brodman

  • 1: Kutan
  • 2: Kutan , Proprioception,
  • 3a: Proprioception
  • 3b: Kutan

Proprioception

  • Golgi: Tension, Belastning, Fiber: Ib
  • Muskelspinel:Längd/Sträckning, Fiber: Ia (End), II (Core)

 

Fiberegenskaper

Funktion

Receptor

Axontyp

Hastighet

Proprioception

Muskelspindel

Ia, II

80-120m/s

Beröring

Merkel, Meissner, Paciani, Ruffini

A-beta

37-75 m/s

Smärta, temperatur

Fria nerändar, myelinerat

A-delta

5-30m/s

Smärta, temperatur, kliande

Fria nerändar, omyelinerat

C

0.5-2m/s

 

Terminering i ryggmärgen

Laminae

Fibrer

 

1

A-delta

Smärta

2

C

Smärta

3,4

A-Beta

Beröring

5,6

A-Delta

Smärta

7

Ia,II

Proprioception

 

4. Motorik

Typ

Frivillig rörelse & Hållning

Ansikte

Namn

Corticospinala - Pyramidbanor

Corticobulbar (Bulbar = Hjärnstam)

Laminae

Ventralhorn

Proximalt Långt in

Distalt långt ut

Hållning och annat går via andra banor. Dessa är mer distala muskler ut (armen, benet).

 

Neuron

1. M1 (Medialare, kropp)

Capsula Interna

 

Pyramidala

2. Medulla

3. Lateral Cortical (90%) - Kontralateral

Dekuserar (ej synaps)

Synapsar

Ventralhornet (Dist muskler)

3. Anteriora Mediala (10%) - Ipsilateral

Ner ipsilateralt sedan synaps bilateralt.
Bilateralt, Hållning

Går till hjärnstammens kärnor.

Bilateralt med  Viss kontralateral övertag.

 

1. M1 (Lateralt)

Capsula Interna

 2. Trigeminal Nucleus

Bilaterala Synapsar

2. Hypoglossal/Facialis

Nucleus (muskelkärnor)

Bilaterala

Synapsar

 Notis

 

Bilaterala med olika nivå Styrning

 

Corticospinala - Extrapyramidala

Rubriospinala:

Skelett, grova rörelser

Vestibulospinala: (Medial / Anterior)

Korrigera tidigare rörelser: Som att man springer och snubblar.
Går ner till segmentnivå innan den delar sig bilateralt där.
Tonus, hållning, balans.

Reticulospinala

Ändra muskler inför framtida rörelser: Som ett planerat hopp eller att man ska fånga något.
Går ner till segmentnivå innan den delar sig bilateralt där.
Hållning, balans. 

Tectospinala:

Får en att vrida huvudet vid t.ex. ett blixnedslag.
S Colliculus
Styra Ögon,Nacke

 
 
 

5. Muskler

Tvärstrimmiga: Ca2+ binder till Troponin

Glatta: Ca2+ binder till Kalodulin

Sensmotorisk Integration: VOR-reflex, Korsad Extensorreflex, Sträckreflex

Sarcoplasmisk Reticulum Terminala cisternae: Ut Ca2+

Sarcoplasm: Cytoplasman, där Myosinet finns.

Troponin C: Sitter på Aktinfilament och binder till Ca2+ som frisatts (helixen vrider sig).

Tropomyosin:  Band som ligger tvinnat i helixen som blockerar Aktin bindingssäten (Troponin C + Ca2+ gör binding möjlig).

Alltså: Ca2+ frisläpps och binder till Troponin C ställen på Aktin-helixen. Detta gör att Tropomyosin vrider sig och frigör bindningssäten för Myosin på Aktin. 

Vid gradvis förkortning av muskel kommer Aktin att överlappa och färre bindningssäten för Myosin att finnas, vilket ger lägre kraftutveckling.

Broadman area 4: Högre andel Betz-celler.
Inflöde: Främst från Thalamus VL/VA
Utflöde: Thalamus (Retiku), Striatum och nedåtgående.

 

Cross-Bridge Cycle

  1. Formation: Myosin med ADP och Pi kopplar Aktin
  2. Power Stroke: ADP och Pi släpper, Myosin böjs. Drar Aktin mot M-linjen.
  3. Detach: ATP binder in och frigör Myosin/Aktin
  4. Cocking: ATP blir ADP+Pi och huvudet kan binda in igen.

När en muskelkontraktion sker är det Z-diskarna som dras närmare varandra. Därför minskar även I och H-zonen, däremot är A-bandet samma i storlek!


Muskelkontraktion - Skelettmuskel

  1. Ach binder till Nikotincreceptor I cellmembran vid synaps motorändplatta.
  2. Spänningskänsliga Na+ kanaler öppnar
  3. Muskel depolariseras AP fortleds I membrane
  4. AP fortleds djupt I T-tubuli som anatomiskt kopplar till SR Ca2+ kanaler
  5. Kanalöppning frisätter Ca2+ till cytoplasma längs koncentrationsgradient (låg plasma, hög SR)

Twich: En AP till motorenhet.
Tetanus:
Linjärt (går ej att urskilja enskillda Twitchar/AP).

 

Muskelkontraktion – Skelettmuskel

  1. Ca2+ strömmar in via kanaler eller SR
  2. Ca2+ aktiverar Calmodulin som aktiverar Myosin Kinas Enzymer
  3. ATP kan då brukas via Kinasen forforylserar Myosin.

Dens Bodies kontraherar, motsvarande Z-disc.

 

 
 

6. Högre funktioner - Minne, inlärning och cortex

Blandat

Kognition: Uppmärksamhet, inläning, minne, språk, beslutsfattande, planering, problemlösning, tid-rum uppfattning.
Allocortex: Hippocampus, Olfactori cortex, Amygdala
Pyramidcellers vanliga transmittorsubstans: Glutamat

 

Hjärnans lager

  1. Molekylära: Få celler, främst synapser
  2. External Granular: Från andra Cortexregioner
  3. External Pyramidal: Pyramidceller till andra Cortex
  4. Internal Granular: Stellarceller från Thalamus till andra lager inom kolumn.
  5. Internal Pyramidal: Pyramidceller, till subcorticalt
  6. Multiform: Pyramidceller (stora/små) till Thalamus
  7. Vit substans: Myelinerade Axon ut.

 

Minne

Deklarativt/Episodiskt: Berätat och ta fram
Icke Deklarativt: Undermedvetet inlärt

Inkodning: Hippocampus (skada ger Anterograd Amnesi)
Minneslager: Sensorisk cortex (skador retrograd Amnesi)
Minnesaktivering: Prefrontala Cotex

Frontalcortex och arbetsminne

Deplayed response ligger här vid belöning kan man spara en förberedelse till rörelse som ska utföras. 

Kommunkation till Associationsareor (3 st)

  • Kortiko-Kortikala: (S1 till Ass) Ipsilateral
  • Thalamo-Kortikal: (MD till Ass) Kontralateral
  • Kortiko-Kortikal: Corpus Callosum, Kontralateral 

Öka synapsstyrka:

Mängd transmittorsubstans (Ca2+),
Antal receptorer I postsynaps
Receptor typ och antal spikes

Hebb: “Cells that fire together wire together”
Operant betigning: Diskrimtivt Stimulus (specifik händelse)

Skillnad hjärnhalvor

Vänster

Språk: Ord
Tal, Srkiva
Större
Detaljkunskap
Matematisk beräkning

Höger

Språk: Prosedi
Neglect Allvarligare
Helhet, mönster, kontex (ansikten)
Spatial förmåga

Kopplas samman I Corpus Callosum (Split brain)

 

Assocciationsareor (Multisensoriska)

Parietala (Tid och Rum) – Var?

Dorsal Pathway (Spatial Vision)

  • Spatial position av object
  • Riktiad uppmärksamhet
  • Koordination av ögon och händer

Apraxi: Oförmåga att använda verktyg
Neglect: Omedveten om synfält eller kropphalva (Höger hemisfär ger mycket större skada)

 

Temporala (Objekt och Semantik) – Vad?

Ventral Pathway (Objektigenkänning)

  • Superiora: Ljud / Språk
  • Inferiora: Visuella stimuli 

Wernickes Afasi: Goddag yxskaft svar
Agnosi
: Förlust av känna igen saker
Associativ Agnosi:
Oförmåga namnge object
Prosopagnosi: Oförmåga identifera ansikten

 

Anteriora (Planera, beteende,Problemlösning)

  • Prefrontala: Impulsivitet, planera motorprogram, ändra motorprogram.
  • Dorsolaterala: Information från speciella sinnen, minnen (beskriva dem)
  • Orbitofrontala: Känslor, vicerala minnen

Brocas Afasi: Svårt att säga ord
Wisconsis Card Test
: Byta och anpassa sortering
Test med Text:
Säga färg och inte ordet.

 

 
 

7. Cerebellum

Finns bättre likadan bild i Purves.
 

Mosstrådar (Pukinjceller): Pontine, Spinal och Vestibular.
Climbing Fibers: Inferior Olive
Parallell fibers (Granula): Synaps från Mosstrådar
Golgi Celler: Synapsar Inhibatoriskt på Granulaceller (feedback, in/ut direkt)
Stellat/Basketcell: Granula -> Basket -> Pukin (inhib)
LTD sker vid delad stimulering och mGluR (metatrop) Ca2+ från ER och kanaler =Färre AMPA.Poteinkinaser

 

Blinkrespons - Betinga

Mosstråd/Paralellfibrer: Ljud Betingat (CS)
Klätterfibrer: Luftpuff Obetingat (UC) – Oliva Inferior
Pukinjeceller: Pukinje är inhibitorisk som inhiberas. Därmed skicka signal. Saggitals ordnade.

Lärande celler: Pukinjeceller
LTD: Klätter + Paralelltråd
LTP: Paralellttråd 

Inferiora oliven: Excitatorisk
Granulaceller: Excitatorisk
Purkinjeceller: Inhibitorisk: GABA
Golgiceller: Inhibitorisk
Basketceller: Inhibitorisk

Skador / Funktion

Alltid Ipsilaterala mot skada

Cerebro: Koordinera, planera, skilled
Spino: Kontrollerar pågående rörelser
Vestibulo: Hållning


Ataxia: Okoordiernad rörelser, Tremor vid rörelse. Sträcker för långt/kort vid greppa saker och alternera rörelser (vända handen upp och ner)
Alkohol: Atrofi:främre vermis (spino): Benproblem

8. Basala Ganglierna

Funktion: Initiera och inhibera rörelser

Paralella vägar:

  • Rörelser: Inhibera/aktivera rörelser kroppen
    SubNigra Pars Compacta (Dopamin)
  • Oculomotor: Rörelse av ögonen
  • Prefrontal: Kognition
  • Limbic: Känslor, affect, Dopamin från Ventral Tegmentum Area (VTA) till Nucleus Accumbens. SubNigra PR (Gaba) -> Superior Colliculus.

Vanlig celltyp I Striatum: Medium Spiny Neuron
Direkta vägen: Disinhiberar Thalamus = Ökar Thalamus och aktiverar rörelser.
Indirekta vägen: Disinhiberar Subthalamus = Minskar thalamus och minskar rörelser.
Dopamin styr vilken väg genom D1 (direkt, ökar sannolikhet) och D2 (indirekt, minskar sannolikhet) genom öka/minska cAMP och så påverkar sannolikhet för excitation.
D1-familjen: Ökar sannolikheten att Direkta vägen ska aktivera, alltså att muskler kommer aktivera.
D2-familjen: Minskar sannolikheten att Indirekta vägen aktivera, alltså att muskler kommer inaktivera.

Detta betyder att om man har för lite dopamin kommer muskelaktivering (direkta, D1) att minska (svårt att röra sig). Samtidigt som Sannolikheten att Indirekta vägen kommer aktiveras (D2) ökar, och därmed hämmar ens motorik. Detta är vad man ser hos Parkinsons.

Istället hos Huntingtons, har man en skadad Indirekt (hämmande) väg, och därför kommer muskeler bara att aktiveras av Direkta vägen, och därmed för mycket rörelser. Det är också därför man ser Huntingtons-symtom hos folk som behandlas med L-dopa för Parkinson. Det aktiveras för mycket.

Sjukdomar och Skador

  • Hypokinetic: Parkinson, lite rörelse, mycket indirekt , lite direkt
  • Hyperkinetic:Huntington:mycket rörelse lite indirekt väg
  • Vilotremor: Toniska skakningar I vila (pga Subthalamus)
  • Deep Brain Stimulation: GPinterna, Subthalamus eller Thalamus(VA/VL) (Mer ovanligt)

 

9. Nervsystemet

CNS
Astrocyt: BBB
Ependymal: Likvor
Oligodendrocyt: Myelin
Microglia: Makrofag

PNS
Satelitcell: Stödcell
Schwanncell: Myelin

JON

I Cellen

Utanför

K+

140 nM

5 mM

Na+

15 nM

140 mM

Ca2+

0.1 nM

1.6 mM

Cl-

10 nM

125 mM

 
 

Absolut Refraktärperiod: Inaktiva Na+ kanaler (ball-and-chain).

Relativ Refraktärperiod: Na+ stängda men kan aktiveras med högre stimuli

 

Kanaler och pumpar

Gap-Junctions: Elektrisk, allt-eller-inget, tvåvägs, snabb, alltid (nästan) öppna
Passiv Transport: Drivs av ladding/koncentration
Aktiv Transport: ATP för att driva
Gated Channel (ligand): Behöver te.x. Acetylkolin
Jonotropa (direkt): Snabba, jon binder till receptor.
Metabotropa (indirekt): Jon binder till annan receptor:
Ligande- > Receptor-> G-protein-> Enzym->2ndMessenger
Saxitoxin: Inhiberar spänningskänsla Na+ kanaler.

Neurotransmittor:

  1. Kommer från presynaps
  2. Beror på elektrisk ändring
  3. Specifik receptor I post-synaps

Bortförsel: Återupptag, Nedbrytning, Diffusion (Kan då även återupptas av t.ex. Astrocyter för lagring) .

Öka/Minska sannolikhet till Aktionspotential

EPSP: Excitatoory Post Synaptic Potential: Glutamat
IPSP: Inhibitatory Post Synaptic Potential: GABA
Temporal Summering: Flera inom kort tid.
Spatial Summering: Flera samtidigt Membranpotenital styrs av
Vid resting potential = K+   Vid topp AP = Na+. 
Vilo beror på koncentration K+ och öppna K+ kanaler.
Återställning 
efter hyperpolarisering sker med hjälp av Na+/K+ pump.

Kapacitans: Lägre kapacitans, högre ledningsförmåga.
Större Diameter: Snabbare ledningsförmåga
Myelinerat: Snabbare ledningsförmåga

Hyperpolarisation: Cl- in, K+ ut.
Graded Potential: Kan vara IPSP eller EPSP alltså nivåer.
Aktionspotential: Depolariserande, av eller på. Lika stor.
Graded är lokal, AP är propagerande. 

AMPA: Ligandkänslig Glutamat Receptor för Na+ in
NMDA: Spännings och ligandkänslig Glutamat Receptor. Blockeras av mg2+. Ca2+ in (blockerade vid polarisering)

Multipolar: CNS och CNS till PNS
Bi-Polar: Retina ögat
Uni-polar: Sensorik PNS till CNS

Sensitering: Upprepat skadligt ger ökat svar (LTP)
Habituering: Upprepat ofarligt stimuli ger minskat svar (LTD)
Suggestion: Påverkan från CNS av känslighet

 

10. Ben och Brosk

Osteoid (organisk) styrka när man drar (kollagen, celler)
Hydroxylapatit (oorganiskt) styrka när man trycker ihop (Kalcium-fosfat-kristaller)
Osteoprogenitor: Stamcell till osteoblaster från mesenkym
Osteoblast: Benbyggare
Osteocyt: Benunderhållade benmatrix I lakuner (1 per)
Osteoclaster: Bennedbrytare
Bone lining cells: Tillplattad Osteocyt, håller koll runt

 

Epifys (ändar): Spongiöst ben, Röda benmärg
Metafys/Epifysplattan  - Epifysal plattan Tillväxtzon
Diafys (långa): Kompakt + spongiöst – Gul benmärg
Periostium: Membran på utsidan, mot omgivningen
Endostium: Membran på insidan, mot märgen

 

Synnovialleder: Ligament, Vätska, Menisk, Hyalint brosk
PTH: Ökar bennedbrytning,
Calcitonin Minskar nedbryt
D-vitamin: Från Solen (UVA) och Kost (fisk):
Brist leder till benskörhet då balans mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbas.

 

Brosk

Hyalint Brosk: Leder, epifyserna, kollagen.
Elastiskt Brosk: Öronen, Elastin.
Fiberbrosk: Intervertabral diskarna, Symfysen

 

Benbildning (Ossification)

Direkt (Intermembranös): Mesencymalceller blir ben, paltta.
Indirekt (Endochondral): Brosk byts mot ben. Långa ben.

 

Bentyper

Komapkt ben: Haversk/Volkmann kanaler, Lacun, Lameller
Spingiöst ben: Trabekulae, Spikulae, röd/gul benmärg
Primärt ben: Ej ordnat I lameller
Sekundärt ben: Lameller, komapkt spongiöst

 

Ben egenskaper

Mineraldepå, Fettdepå, Blodbildning, Skydda, Rörelse 

Broska egenskaper

Ledayta, friktionsdämpare, Stötdämpare

 

Benbildning – Rörben

  1. Primär ossification center och krage diafys
  2. Cavitation: Brosk förkalkas
  3. Periostial bud: Blod/Lymf i spongiöst ben
  4. Sekundär Ossificationcenter: märg bildas och sekundärt ossificationsscenter I epifys.
  5. Epifysen Ossifiseras: Ändar hyalint kvar

 

Tillväxt - Rörben

  1. Tillväxtzonen: Mitos av kondrocyter
  2. Hypotrofierande zon: kondroxyter förstoras
  3. Kalcifikation: Matrix kalcifieras, kondrocyter dör
  4. Ossification: Osteoclaster bryter ner och benmatrix tacks av osteoblaster.
 

Benläkning (HCPR)

  1. Hematoma pga skadade ådror, benceller dör.
  2. Broskförtjockning (Callus) uppstår av brosk av benmatrix för att fylla I hålet.
  3. Profilering: Osteoblaster och Osteoclaster kommer dit och profilerar. Byte rut brosk mot ben.
  4. Remodellering: Mekanisk stress gör att benet omformas men får ett starkt permanent område ben. 

Fontaneller och sutura

I mellanrummet finns trabekler av ben i egentlig bindväv, som slutligen omvandlas till benmärg.
 

11. Huden

Keritinocyter: Gör keratin (vattenavstötande), lagrar Melanin och skyddar mot UV. Epidermis utom Basale.
Melanocyter: Tillverkar Melanin flyttas till Keritinocyter. Finns I Epidermis Basale.
Langerhans celler: Stjränformade immunceller finns I Stratum Spinosum och Papillary Dermis bland annat.
Fibroblaster: Skapar Elastin och kollagenfibrer

 

Epidermis Hudlager (överst till underst)

Skyddar mot uttorkning. 

  • Stratum Corneum: Hornlagret, 75% av epidermis. Platta packade Keritinocyter (döda).
  • Stratum Lucidum (tjock hud): Vit rand. Fot/Hand
  • Stratum Granulosum: Celler dör och blir plattare. Organeller förstörs av näringsbrist. Vattenbariär
  • Stratum Spinosum: Spiktiga lagret av desmosomer som syns. Celler fylls med Keratin. Langerhans celler.
  • Stratum Basale: Merkeldiskar. Melanocyter

 

Dermis Hudlager (överst till underst)

Har mycket nervfibrer och m. Erector Pili: Termoreglering, gåshus. 

Papillary: Fingeravtrycken (sekundärstruktur, inte de små papillary vågorna I sig). Kollagen och elastisk bindväv. Lös sammansättning så celler kan röra sig.
Reticular: Tjockt lager av flexibla/stabile vävnader. Fiberriktning.

 

Hudens funktioner

Skydd: Fysisk (hår,fett,vatten), Kemisk (pH, melanin), biologisk (makrofager, dna absorberas)
Känsel: Värme, Kyla, Tryck, Uv, Smärta
Isolering och värmelagring
Avge avfall: Svett
Immunförsvar: Langerhans
Endokrint: D-vitamin syntes med hjälp av kolesterol.
Tillväxt: Elastiska fibrer gör att vi kan växa med den

 

Körtlar

Merokrina: Svett, doftfria, mycket hand/fot. Exocytos.
Apokrina: Svett, luktar, protein, armhåla. Vesikel.
Holokrina: Talg, dör efter de byggt upp en mängd fett. 

Sebum: håller huden mjuk, vattenavstötande och lågt pH. Antibakteriellt.
Svett: innehåller lyzosomer som skyddar kroppen.

 

 

Brännskador (Grad)

  1. Epidermis (2-3 dagar läkning)
  2. Epi+Dermis, möjligt blåsor (3-4 veckor läkning) oftast inget ärr.
  3. Ner till hypodermis, permanent, rött/svart.

 

Sårläkning

  1. Blodplätt/Trobocyt – Vasoconstriction
  2. Firbin bildar nätverk I blodflätten
  3. Inflammation och immunförsvar
  4. Fibroblaster bildar kollagen
  5. Dermis breeder ut sig och fylls igen 

Basal Lamina: är viktig för celldelning I Epidermis.

 

Hår

Tillväx sker I hårpapillen vid Matrix. Minskad tyrosinaktivitet gör att Melanin inte produceras och håret blir grått, luft induceras istället.

Medulla: Inre del, större celler och mjuk keratin
Cortex: Runt medulla, flera lager platta celler
Cuticle: Takpannor som överlappar ytterst

 

Naglar

Långa kedjor av Keratin, precis som hår. Roten följer med ner I Dermis, där det delar sig. Lunatum är vit då den är extra tjock och blockerar rosa färg från kroppen.

 

Solskydd

Fysisk: Reflekterar bort solen (titanium/zink-oxid)
Kemisk: Absorberar värmestråningen (Oxybenzone)

Det är UVA strålar som når Dermis som gör att vi åldras.

 

12. Sömn

Sömnmätning

EEG: ElektroEnchphalonGrafi, Pyramidceller I hjärna
EOG: ElektroOculoGrafi: Ögonrörelser
EMG: ElektryMyoGrafi: Muskelresponser

 

Vaken

1

2

3

REM

EEG

Beta

Theta

Theta

Delta

Beta

EMG

Aktiv

Mindre

Låg

Låg

Paralys

EOG

Långsam

Låg

Låg

Låg

Snabb

 

Sömnstadier

Delta <4 Hz (djupsömn)
Theta 4-8 Hz (sover)
Alfa 8-13 Hz  (blundar)
Beta > 13 Hz (vaken/REM)

 

NREM-1: Theta, 1-10min, bäst att vakna, lätt.
NREM-2: Theta. Sleep-Spindles, K-complex. Mest av! 50%
NREM-3: Delta.Djup, Pigg, svårväckt, sömngång.
REM: Drömmar,. Kroppen sover, hjärnan vaken. Mer blod till känslor (Amygdala, Parahipp, Anter Cinguli). Mindre till: Dorsolateral Prefrontal och Post Cinguli.

NREM1-3 ca 10-30min per stadie. REM efter ca 90 min.

K-Komplex: Minne, stänga av yttre stimuli.
Sleep-Spindle: Inhibera och lära nerv till muskel
Med ålder blir mindre REM och djupsömn (typ 4 främst) och total sömn. NREM = Sömngående.

 

 

REM ON/OFF

  1. Hjärnan arbetar (använder ATP)
  2. Adenosine frigörs ATP blir ADP…
  3. Kärna I Basala Förhjärnan känner av (Koffein inhiberar detta)
  4. Triggar Hypthalamus VPLO (Ventrolateral Preoptical Nucleus)
  5. Inhiberar TMN (Tuberomammilary Body)
  6. Trötthet och hjälp till övergång av sömn

Källa

Substans

Vaken

NREM

REM

ACh  Nuclei PONS

AcetylK

Mindre

Locus Coreleus

Noradren

Mindre

Av

Raphe Nuclei

Serotonin

Mindre

Av

TMN

Histamin

 

 

Hyptahalmus Lat

Orexin

 

 

REM = REM On          
NREM = REM Off

Cirkadiska Rythmen

Flöden som följer en cirkadisk rhythm/cyklar

  • Kroppstemperatur (lägre under sömn)
  • Tillväxthormon (mer vid början av sömn)
  • Cortisol (mer när vi vaknar) – Stress
  • Melatonin (mer när vi ska lägga oss) – Trötthet. När max run 03-04 på natten.

 

Melatoninet

  1. Ljus in I ögat (mindre ljus, mer melatonin)
  2. Galgnlion I ögat (Melanopsin) fungerar som vanliga celler (inte som andra fotoceller)
  3. Superchaismatic Nucleus (SCN) – Clock
  4. Hypothalamus: Paraventricular Nucleus
  5. Spinal Cord: Intermediolateral cell column
  6. Superior Cervical Ganglion
  7. Glandula Pineals (Epifysen): Melatonin från Trypofan.

 

Retikulära formationen - PONS

Pontine Reticular Formation: Ökar Glycine aktivitet vid sömn och ger Paralys genom inhibering nedre motorneuron med.
Dorsalkolumnen ökar GABA och tar bort somatosensorik.

 

Thalamus

Gör att man hålls sovande, långsam stimulering ger sömn.

Oscillerande (Burssting): Thalamus I Synk med Cortex, stänger av omvärlden. Slow Wave.
Tonisk: Thalamus neurone depolariserade, sker när Retikulära Formationen signalerar vakenhet.
Dessa kretsar som mäts med EEG: Thalamocortical och Corticothalamisk

 

Sömnproblem

Restless leg: Krypande känsla, Benzo hjälper.
Narkolepsi: Genetisk, Bris på Orexin (vaken) I Laterala Hypothalamus. Behandlas med Amfetaminliknande. Går direkt in I REM.: Amfetamin: hindrar återupptag av noradrenalin och dopamine.
Epilepsi: Synkroniserade svägningar I delar eller hela hjärnan
Sömnbrist: Hjärt/kärlproblem, arbetsolyckor, psykisk ohjäls,a död.

 

13. Huden

Brytning

Cornea 80% - orörlig. 40 av 60 Diotrier (brytning).
Lens 20% - m. Cillary (ggl ciliare) kontraherar vilket gör att Fibra Zonulares slappnar av och Lens breddar sig (fokuserar på något nära) – Accomodation.
Iris: Öppna och stänga Pulilla genom m.sphincter (ggl ciliare) (reflexen)

 

Retina

Pigment Epitel: Absorbera ljus, ge näring, återvinna membrandisken hos stavar/tappar. Regenrerar Cis-Retinal (pigmentmolekyler).
Stavar / Tappar: Pigmentceller, behöver Epitel. Graded potential.
Horizontalceller: Lateral Inhibering. Horizontalkoppling.
Bipolar-celler: Kopplar vidare signal. 15-30 stavar per cell. 1 Tapp per cell. Graded Potential.
Amacrine cells: Horizontalkoppling
Ganglion Cell (n. Opticus): Från bipolar och enda neuron som skickar AP.

Olika ganglier är känsliga för ljussignalen. Hjälper oss se kanter. Reagerar olika på Glutamat. Stav/Tabb minskar glutamatutsöndring om den träffas av ljus (Hyperpolarisras)

On-Center: Ljus på. Kopplad till Bipolar On (mGluR)
Off-Center: Ljus av. Kopplad till Bipolar Off. (AMPA) 

Mesopic: Både stavar och tappar delvis aktiva (fullmåne ungefär)
Fovea: Har bara Cones och fri från nervändar och kärl som kan störa synen. Bredvid I Macula Lutea finns högst concentration av Stavvar istället.
Retinal kommer från A-vitamin.
Fotopigment: Rhodopsin, Photopsin, Melanopsin
Gula fläcken (Macula Lutea): Högst concentration tappar
Blinda Fläcken: n. Opticus går in, inga fotoceller.
Saccad: Snackka ryckningar för att ändra fokus

 

Phototransduktion

1.     Ljus -> Rhodopsin aktivererar G-protein (Transducin)

  1. Fosfodiesteras Aktiveras -> cGMP sänks.
  2. cGMP behövs till Na+ kanaler (så de stängs)
  3. Hyperpolarisation av cellen.
  4. Mindre utsöndring av Glutamat
  5. Tonisk Inhibering/Exitering av Bi-polar upphör
  6. Glutamat utsöndras till Ganglioncell (n. Opticus)
  7. Depolarisation och AP I n.Opticus.s

 

Bansystem

  1. Optic Nerve
  2. Optic Chiasm (halva synfältet dekuserar, Nasala)
  3. Lateral Geniculate Nucelus
  4. Optic Radiation (Mayers Loop ut)
  5. Striate Cortex (V1) Brodman 17

 

Corpus Geniculate Lateralte är indelad I 6 lamina.

M-celler (Margo): 1+2, stavar och tappar. Stora fält, se var (Dorsalväg).
P-celler (Parvo): 3-6. Tappar. Vad, detaljseende. Till Ventrala vägen.

Ventralt ström: Vad (Svårt att känna igen ansikten)
Dorsal Ström: Var (Svårt att hitta I rum)

Avståndsbedömning kan göras med perspektiv, rörelse, båda ögonens konvergens, färgspektrum (blå längre bort)

 

Extrastriala vägar

Hypothalamus Circadic Rhythm (SCN)

Colliculus Superior: Orientera huvud och ögon, kan ändra riktning för fokus!

  1. Pretectum: Signal till Edinger Westphal är bilateral.
  2. Edinger-Westphal: Pupillstyrning via Cillary Ganglion.

Skador:

Emmetropia: Normalt
Myopia: Närsynt (bryter för tidigt)
Hyperopia: Långsynt (bryter för sent)
Presbyopia: Ålderssynt
Right Anopsia: Höger synfält borta (n. Opticus fel)
Bitemporal Hemiansopia: Höger synfält båda ögon
Scotoma: Problem i del av synfältet  (blind fläcken är en icke patologisk sådan) 

L-Cones: Röda
M-Cones: Gröna
S-Cones: Blåa

 

14. Smak

Jon-Kanal: Surt (H+ känsliga), Salt (Na+ känsliga)
G-protein-kopplade: Bitter, sött, umami
Labeled-Line Code: Olika receptorer, olika smak.
Umami: Glutamat och Asparginsyra

 

Smaklök och signal  till hjärna

Smalcell med smakreceptor I Papillerna
Depolarisering vid inbindning Na+, Ca2+ in, K+ ut
Serotonin utsöndras mellan smakcell och smaknerv.
ATP från smakcell till sensoriska fibrer (nerverna)
Nc. Solitarii: Synaps hit och axon vidare till VPM, S1

 

Trigeminal Chemoreception

Capsascin aktiveras vid värme eller chili och därför blir Varma när vi äter det. Nociceptiska fibrer ner till Medulla och upp till Thalamus. Reflex.

Nya smakceller bidas genom Basalceller (stamceller) delar sig och del av deras dotterceller blir nya smakceller.

 

15. Lukt

  1. Luktmolekyl binder in (specifikt)
  2. G-protein aktiveras och aktiverar cAMP
  3. Na+/Ca2+ cAMP kanaler öppnas
  4. Ca2+ Gated Cl- kanaler öppnas

 

Adaption av lukt sker genom Ca2+ och Calmodium binder till cAML-kanal och ger negative feedback

Pyriform: Uncus, Amygdala, Hippocampus

 

Celler

Olfactory Receptor cell: Epitelceller, 1 receptor typ per cell. N. Olfactorii (n.1). Ombildas var 7:e dag.
Glomerulus: Samlar från flera Receptor, första synapsstället. Ungefär 25000 receptor celler går hit och möter Mitral cellerna. Samma receptortyp.
Mitral celler: Signal till Olfactory Bulb synaps från Glomerlus. Första celler som tar emot från receptor.
Tufted cells: I dessa sker lateral inhabitation innan vidare in I hjärnan, annars som Mitral celler (får signal från Glomerulus.
Granule celler: Inhiberande GABA celler I luktbulben.
Bowmanskörtlar: Bildar Mucus (slem) I mucosa (slemhinna)

 

Signaler I hjärnan

Lukt leds primärt till Olfactory Bullb, sekundärt:

Pyriform cortex till Orbitofrontala Cortex: Mat, angelägenhet och nöje att äta.
Olfactory Tubercle till Thalamus/Hypothalamus: Lukt som är delaktig till beslut.
Entorhinal Cotex till Hippocapal Formation: Lukt kopplat till mine.
Amygdala till Thalamus: Kopplar till känslor 

Alla sensoriska (n.7, 9, 10) signalerar till Nucleus Solitarius I hjärnstammen vidare till Thalamus (VPM)

 

Skador

Dysfagi: Svårigheter att svälja
Ansomi: Oförmåga att känna en/flera dofter

 

16. Hörsel

Hörsel

Ytterörat: Helix och Cochlea samlar in och förstärker, filtrerar vad vi ska lyssna på.
Mellanörat: Membrana Tympani och benen (Mall, Inc, Stap) förstärker ljudet genom storleksskillnad. 200ggr.
Incus: Minsta benet.
Lägre frekvens (20 Hz) närmare Apex (Helicotrema) Högre närmare Basalt. Det är Basilar Membranet som vibrerar. Olika Axon har olika “bäst frekvens”.
Basilarmembran: Smal/Styv Basalt. Bred/Flexibel Apex
Organ of Corti: Hårceller och epitel mellan Basilar och Tectorial membrane.
Inner Hair cells: Hörselceller, Efferenta. En axon per cell. Ligger I Basalmembranet.
Outer Hair Cells: Afferenta, motoriska för styrning av Tectoria Membranet från Övre Oliven. Fler till axon.
PeriLymp: I Scala Vestibuli och Scala Tympani (låg K+ 0 mV, hög Na+)
EndoLymph: Scala Media. Högt K+, låg Na+ (+80mV)
Inner Hair Cells: -45 mV.

Cilia (Sterocilia): De små som kopplar samman.
Kinocilium: Extra långa, lutas det mot denna Deploariseras cellen, annars hyperpolarisers den.

  1. Vibrationer flyttar Membrana Tectoria och Cilia böjs.
  2. K+ kanaler ändras och cellen Depolariseras eller Hyperpolariseras
  3. Ca2+ läcker in, vilket frigöra vesiklar (Glutamat)
  4. Nervimpuls tas emot av ggl Spirale
  5. Skickar vidare till n. Cochlearis (n.8) för att nå Nucleus Cochlearis.

Styrning av ljud

För att skydda  hörsel över vissa frekvensband. GABA och Glycerin för minska aktivitet. Kan även användas för att filtrera ut ljud (samtal t.ex.). Volymökning registreras genom att fler hårceller aktiveras.

Retikulära formationen får in ljud och gör att vi reflexmässigt kan reagera (vända oss mot).

Reflexmässigt skydd ges när vi spanner musklerna m. Tensor Tympani (n. Trigeminus V3) och m. Stapedius (n. Facialis) för att undvika skador. Skydd mot Hyperakuli (överkänslig mot vardagligt ljud).

Ljudets riktning

Under 3000 Hz: I Mediala Superiora Oliven

Genom att örat längre från ljudet får signalen senare, kan neuron jämföra tidsskillnaden.

Över 3000 Hz: Corpus Trapezoideum (MNTB/TB)  får signaler från båda sidor i Laterala Superiora Oliven (LSO och inhiberar varandra, vilket förstärker ljudskillnaden som avgör vid högre frekvens. PONS. MNTB skickar exitatoriskt till kontralateral sida som då inhiberar LSO och ljudet på den sidan. Ljud skickas bara på den sida med högre volym.

Överkorsning och Ipsilateralt går signal direkt till Superior Olive och Inferior Colliculus. Kontralateralt går det till Lateral Leminsken kärna.

Superior Olive: Jämför ljud! Med(< 3 khz) Lat (>3 kHz)
Inferior Colliculus: Lemnisk och Oliva synapsar hit. Första område med koplett ljudbild.
Lateral Lemnisken: Signal om att ljud pågår
Corpus Geniculatum Mediale (Thalamus): Kombination av ljud, frekvens och tid. Skickar till Cortex (A1).
Primära Ljudcortex (A1): Från CGM, tonotopisk uppdelning. Belt Area runt med diffuse signal. Fylla I ljud som saknas och filtrerar ut t.ex. tal.
A1: Temporalloben Gyrus Superior

 

Hörselskador

Central Deafness: Problem I cortex (Sensorineural)
Conductive Deafness: Ledningen (snäcka/benen I mellanörat) (Konduktiv)
Testa med vibration på sidan (Proc Mastoideus) eller Mitten av pannan. Conductive ger högre ljus vid vibration.
Barn: Cochlear Microphics,Testa självsvägningar (otoakustis) efter stimulering av ljudton. Ytter hårceller

 

16. Likvor, hinnor och cirkulation

 

Kommer från blod av Ependymalceller. Tillverkas I Plexus Chorideus taket av ventrilkar (främst lateral)
140 ml I omlopp ochj omsätts 500 ml/dag (4ggr)
Mindre av Protein, Glukos, Kolesterol, K+, Ca2+ H+
Samma: Na+ och Osmolaritet
Funktion: Näring, utrensning, stötdämning, minska vikten (viktigast).

Kretsloppet går genom ventriklarna, sedan upp och ut genom Granulations Arachonidea till Sinus/Vens. Lumbalprov tas under L2 (alltså L3-L4 eller L4-L5)

 

Blodflödet

Blodtryck: Ca 60-160 mm Hg medelartärtryck. Kan hålla normalt inom 70-120 mm Hg.
Ökat tryck syns på pupill (nerv 3), demens, gångsvårighet, inkontinens.
Ökat blodfölöde för att ta bort metaboliter, tillföra syrgas och glukos.
Co2 och låg blodtryck leder till Kontraktion.
Blodflöde: Ungefär 800-1000 ml/min (hjärna)

 

Stroke och blödning

Subarachnidal räknas som stroke
Epidural: Mellan kranie och dura mater, meningea media orsaken, artärer.
Subdural: Mellan dura och arachonidea mater, bryggvener som gått sönder.
Subarachoidal: Oftast aneurysm, artärbråck I hjärna
Intracerebelar: Blödning inne i hjärnvävnaden
Ischematisk kärna: Den del som är centrum för stroke
Penumbra: Gråa delvis skadade vävnaden vid stroke
Rekanalisering: Få bort blodpropp
Trombys: inom 4.5h, löser upp trmbocyt.

 

Circle of Willis

Anterior och Posteriora Cerebral
Anterior och Posteriora Communicante
Carotis Interna

 

BBB – Blod hjärn barriären

Selektiv transport: Hindra vattenlösliga via Tight junctions. Består av hjärnendotel.

Endotel: Tight junction och kraftigt membrane.
Astroxyter: Utskott som har avskiljande function
Pericyter: Finns mellan basal och astrocyter, Reglerar blodflödet I kapilärerna för BBB.

 

Hjärnhinnor

Dura mater: Mellan hittar man sinus.
Arachonidea Mater: Under finns Likvor, kärl.
Pia Mater: Går tätt runt alla vävnader

 

17. Språk

Lateralisering

Vänster

Höger

·       Produktion av språk

·       Tolkning av kognitivt inenhåll

·       Gramatik

·       Prosodi

·       Tolkning av emotionellt innehåll

 

Brocas: Frontalloben: I premotor cortex (Över Fissura Sylvii / Sulcus Lateralis) – Produktion av tal.
Wernices: Temporalloben Gyrus Superior (bakre)  - Förståelse av tal.
Fasiculus Arcuatus: Kopplar samman de två (Brocas och Wenices)
Dorsal väg: Ljud till motorfunktioner
Ventral väg: Semantiska processer, sammansättning av meningsfullt språk
Temporalloben: Lära och spara ord (vad?)
Perietalloben: Analysera (var?)
Frontalloben: Syntetisera (kombinera/Skapa) planer

 

Behovs för tal

Luft från lungorna
Styrning av Laryx, stämbanden: Gör att de vibrerar 100-400 Hz.
Munnen som formar: Filter
Output: Amplitud (öppen/stängd mun)

 

Skador

Brocas/Motor/NonFluent Aphasi:
Svårt att hitta ord, blir som telegram

Wernice/Sensory/Receptive Aphasi/Impressiv:
Goddag yxskaft svar, bra flyt men irrelevant tal.

Konduktionsafasi: Skada på Fasiculus Arcuatus
Kan ej repetera eller namnge föremål men kan läsa tyst för sig själv.

Anomi: Oförmåga att hitta ord på föremål, skada Gränsen vänstra Temporal/occipitalloben
Aprosodi: Defekt känsla I språket (Hö Temporal)
Dyslexi: Ordblindhet, cerebellum
Frontalcortex skada: Problem med Verb, handlingar.

 

18. Balans

Endolympha finns I systemen.
SVUH (Sacculus Vertikalt Utriculus Horisontalt)

Otolitorganen

Linjär acceleration och Statisk Huvudposition
Hårceller: Signalerar förändring med Glutamat.
Sacculus: (Vertikalaplanet): Fram/Bakåt –lutning av huvudet. Även åka hiss upp och ner.
Utriculus (Horizontalplanet): Rakt fram/bak (köra bil).
Stereocilium: In mot innerlinjen (Striola). Alltså åt två riktningar (se bild). Sitter ihop med Tip-Link protein.
Macula: Förtjockning på bågarna där hårcellerna finns, sensoriska epitel!
Otoconia: Öronstenarna, ger viktgen så att hårceller och membrane rör sig av gravitationen. Ligger på Otolit membrane.

Vägen till hjärnan - Otolitorganen

Cellerna ligger I Scrapas Ganglion och när Stereocilia I Macula böjer sig är kommer ena sidan av Striola bli Depolariserad och andra Hyperpolariserad. Cellerna ger ett toniskt fyrande så länge man stimulerar.

  1. Depolarisering öppnar K+ kanaler
  2. Ca2+ kanaler öppnas neurotransmitter frisätts (Antagligen Glutamat till AMPA receptor)
  3. Hårcellerna kopplar mog ganglioncellerna, som går mot n. Vestibulo.
  4. Ca2+ öppnar K+ kanaler så de kan strömma ut igen. Utsöndrar
  5. 8 -> Vestibular nc -> Thalamus (VP) -> Cortex

 

 

Cerebellum

Signaler når Vestibulocerebellum (Flocculus och Nodolus). Mediala vägar styr hållning, Laterala distala delar.

Belöning och beroende

Dorsala Striatum (Putamen, Globus Pallidus, Thalamus): Motorloopen
Ventral Striatum (Nucleus Accumbens, Thalamus (Mediodorsala kärnan)): Belöningssystem, beroende, droger. 

Systemet styrs mot våran förväntan av känslor och en dålig känsla inhiberar Thalamus medan en bra känsla aktiverar den och ger belöning.

Detta blir ett conditioned stimuli som gör att man får belöning när man förväntar sig det.

Medium Spiny Neuron stimulerar om det förväntas komma eller kommer en belöning. Här dopaminet spelar in. Det är i dessa kommunikationen som droger kommer in. Dendriterna har receptorer för i princip alla droger vi missbrukar.

 

Nucleus Accumbens (Ventral Striatum)

Amygdala, Hippocampus, Orbitofrontala, anterora, cigulate, temporal cortex skickar alla signaler vidare till Ventrala Striatum (Nucleus Accumbens). Här finns Medium Spiny Neurons som kopplar samman alla signaler och sedan vidare och kopplar till Dopamin, belöning. Dopaminet kommer från Ventral Tegmental Area (VTA). 

Det är i VTA och Nucleus Accumbens som droger påverkar domaminet.

 

SSRI (Selective Serotonine Reuptake Inhibitor)

Ska hindra återupptag av serotonin och därmed dämpa ångest.
Serotonin reglerar: Sömn, mine, inlärning, motivation, känslor, temperature.

 

Ansiktsuttryck

Frivilliga (Pyramidal Smile): Laterala aspekt av precentral gyrus (motor cortex)
Emotionella (Duschenne smile): Gyrus Cinguli motor region (bak mot occipitalloben)

 

Skador

Amygd Hypofunktion: För lite amygdala och då oförmåga att lära sig och påverkas av en del intryck.
Amygd Hyperfunction: Överdriven ångest
Andra skador på amygdala kan gör det svårt att läsa känslor av ansiktsuttryck
Tyrosin kan syntetisera: L-Dopa-> Dopamin -> Noradrenalin -> Adrenalin

 

19. Anatomi

Övre kroppen - Anatomi

Kotor

Cervikal

Mest rörliga, foramina transversaria

Torakal

Mest rotation, långa överlappande spinalutskott. Fovea för revben.

Lumal

Stora kotkroppar, starkest för vikt (L5 störst)

Sacrum

Promentorium

  • Cervikalt: 8 nervpar, 7 kotor, 6 diskar.
  • C1 lämnar mellan Atlas och Occipitale. C2 Atlast-Axis…
  • Övriga: Samma av alla 3.

 

Ledtyper

Glidleder (Facettleder)

Små leder med platta ytor av ben mycket nära varandra.

 art. Zygapophysiales

Gångjärnleder

Rörelse i ett plan Flexion/Extension.
Exempel:  art. Humeroulnaris

Vridleder

Roterande rörelser kring en central axel. art. Atalantoaxialis mediana

Sadelleder

Rörelse i två plan vinkelräta mot varandra. T.ex. Flexion/Extension och Adduktion/Abduktion.

Tummens art. Carpometacarpalis pollicis

Äggleder

Rörelse i två plan precis som sadelleder. Ena ledet är mer fritt och andra mer begränsat än. Jämför tumme (sadel) med pekfinger (ägg)

Knogarna MCP leder.

Kulleder

Friaste typen och tillåter rörelse i alla led. Axeln art. Humeri

Ursprungen är från mediala eller laterala epikondylen av Humerus. Vilket också hjälper en förstå skador på dessa epikondyler innenbär. Laterala har främst Extensor och mediala främst flexorer.

 

Fasiculus och nervers ursprung

Plexus Brachialis: C5-T1

  • Fasiculus Lateralis
    • Musculocutaneus
    • Medianus
  • Fasiculus Posterior
    • Axilaris
    • Radialis
  • Fasiculus Medialis
    • Ulnaris
    • Medianus

Nerver innervering

Nerv

övergripande

Radialis

Alla dorsala muskler under och överarm. Sensorik handens dorsalt

Medianus

Underarmsflexorer och pronatorer. Sensorik ungefär radiala hälften.

Ulnaris

Flexorer och känsel lillfinger och halva ringfinger.

 

Muskel

Ursprung

Innervering

·       Extensor Carpi radialis Longus

·       Extensor Carpi Radialis Brevis

Laterala

N. Radialis

·       Extensor Digitorum Communis

·       Extensor Digiti Minimi

·       Extensor Carpi Ulnaris

Laterala

Ramus Profundus

Nervi Radialis

·       Flexor Carpi Radialis

·       Flexor Carpi Ulnaris

·       Palmaris Longus

Mediala

N. Medianus

·       Flexor Carpi Ulnaris

Mediala

N. Ulnaris

 

Andning

Vanlig:

In sker främst av Diaphragma (n. Phrenicus, C3-C5).
Ut främst passivt av avslappnande muskler

 

Forcerad: m. Sternocleidomastoideus och Scalenerna assisterar genom att lyfta Sternum och Costae I-II

M. Rectus Abdominis

Flexion av bålen i lumbalnivå

M. Obliquus Internus / Externus

Flexsion, sidoböjer och roterar bålen

Hosta/Nysning

Obliquus och Transversus  muskler kontraherar och trycker upp Diaphragma och pressar ut luft.

Fysiologisk led

Scapula möter inte Ryggraden och kallas då för Fysiologisk led istället för anatomisk led (ben-ben). Art. Scapulothoracicus.

Skuldergördel

Clavicula och Scapula och leden art. Sternoclavicularis är övre extremitetens enda funktionella kontakt med axialskelettet.

 

Nere extremitet – Anatomi

Korsbanden

  • Lig. Cruciatum Anterius:  Från Femur laterala kondyl till area intercondylaris anterior
  • Lig. Cruciatum Posterius: Från Femur Mediala kondyl till area intercondylaris posterior

 

Korsa Långfinger över pekfinger, så har du riktning.

 

  1. Popliteus är den muskel som låser upp knäet efter det varit fullt extenderat och gör att den kan återgå. Full extension hindras av att Tibia måste roteras för att nå full extension och detta når ett stopp.

 

Fotleden

Vanligaste man stukar är de laterala ligamenten då de är svagare: Lig. Collaterale laterale

 

Plantarflexion:

  • Gastrocnemius
  • Soleus

Dorsalflextion

  • Tibialis Anterior

 

Gång

Glutealmuskulaturen (abduktion) är viktig vid gång

Gluteus Maximus drar i bäckenet när man stannar, för att återfå upprätt position och inte faller fram.

Gluteus Medius och Gluteus Minimus har abducerande funktion och stödjer kroppen vid gång, så man inte faller mot andra sidan.

 

Knäleden (art. Genus)

  • Flexion 150 grader
  • Extension 10 grader
  • Rotation 10 respektive 40 grader (lateralt)

 

Nerver(51 124 44)

  • Plexus Brachialis: C5 – T1
  • Plexus Lumbalis: T12 - L4
  • Plexus Sacralis: L4 - S4

 

Höftabduktion och höftrotation

Gluteus Maximus

Gluteus Medius

Gluteus Minimus

Tensor Fascia Latae

N. Gluteus Superior

Piriformis

Gemellus Superior

Gemellus Inferior

Quadratus Femoris

Plexus Sacralis

 

Skallen och Nacken – Anatomi

  • PONS vilar mot Clivus
  • Hypofysen ligger i Sella Turcica (Os Sphenoidale)
  • Tre urgröpningar som ger hålrum för venösa systemet
    • Sulcus Sinus Sagittalis Superioris
    • Sulucs Sinus Transversi
    • Sulcus Sinus Sigmoidei
  • Processus Styloideus: fäste för muskler inblandade i sväljrörelsen
  • Pars Petrosa bildar taket till hörselgången
  • Foramen Stylomastoideus är gång för Facialis

 

Käkleden

Kondylär eller Synovial led

 

Muskel

Förklaring

Temporalis

Höjer Mandibula och stänger käken

Masseter

Höjer Mandibula och stänger käken

Pteryoidea Lateralis

Skapar större laterala tuggrörelser. Skjuta käke fram.

Ptyroidea Medialis

Skapar mindre gnuggande rörelser

 

Stänga käken:

  • Masseter
  • Temporalis
  • Pterogoideus medialis
  • Pterogoideus lateralis

 

Öppnar käken:

  • digastricus,
  • Pterogoideus lateralis
  • Mylohyoideus
  • Geniohyoideum

 

Luxation

Tuggmuskler täcker ej käkledsdisken; M. Masseter, temporalis och pterogoideus; kontrollerar occlussion men kan ej fungera med art. Temporomandibular ur led. Lig. Temporomandibularis täcker leden lateralt och skyddar men ej luxerat. Discus temporomandibularis måste rostralt förskjutas för att tillåta artikulering; vid luxation funkar den ej.

 

Nackens leder

Del

Föklaring

Övre Nackleden

Art. Atlantooccipitales

Nedre nackleden

·       Art. Atlantoaxialis Mediana:  Vridleden mot Dens

·       Art. Atlantoaxiaialis Lateralis (2):  Facettlederna

Nackrosetten

Mm. Suboccipitales: 6 pariga små muskler

 

Platysma

·       Innerveras av n.Facialis

·       Går från Mandibula till Inferiort om Clavicula

  • Lig.Longitudinale Posterius övergår nu detta till Membrana Tectoria i nacken.
  • Lig. Supraspinale övergår vid C7 till den starkare lig. Nuchae

 

Nackmuskler

Muskel

Förklaring

Longus Colli

Flextion nacke anteriort eller lateralt

Longus Capitis

Flextion huvud på nacke, framåt eller lateralt

Börjer alltså huvudet i förhållande till nacke

Scalenus Anterior

Flextion nacke lateralt och höjer första revbenet

Splenius Capitis

Flextion huvud och stabiliserar det

Levator Scapulae

Höjer scapula och lutar axelledens håla

Scalenus Medius

Flextion nacke lateralt och höjer första revben

Scalenus Posterior

Flextion av nacke lateralt och höjer andra revbenet

 

Benskador – Frakturer

  • Os Ethmoidale: Luktstörningar
  • Os Sphenoidale: Hörselproblem (pars petrosa)

 

Bukmuskel – Lager

  • Ytterst: m. Obliquus Externus
  • Mellan: m. Rectus Addominis / m. Obliquus Internus
  • Innerst: m. Transversus Abdominis

 

Facettledernas ställning

C-kotor: sneda upp/ner Orienterade så att rotation och flexion/extension medges.

T-kotor: Rakt upp ner (high five) vilket förhindrar extensionflexion men medger rotation (lateralflektion begränsas av revbenen)

L-kotor: Medialt/lateralt riktade ; rotation medges ej, på grund av facettledernas lokalisation i sagittalplanet, men däremot flexion/extension och viss lateralflexion.

Sakralt: har vi art. lumbosacralis, som är den nedersta facettleden, mellan L5 och S1. Den är orienterad likt de lumbala facettlederna och har därför likartade rörelsemöjligheter.

Coccygealt: har vi inga facettleder.

 

Muskler som höjer Scapula

  1. levator scapulae
  2. trapezius (övre delen)

 

Dermatom

  • C4: Nyckelbenet (halsband)
  • T4: Brösvårtorna
  • T10: Navel
  • L1: Speedos/Magen
  • L5: Stortån
  • S1: Lilltån
  • S1-S2: Hälen

 

Sovande arm – ”Honeymoon / Saturday night Palsy”

  1. Radialis I kläm.

 

Rotatorkuffen

Funktion att hålla Caput Humeri i den lilla och ytliga Cavitas Glenoidalis. Muskler

Stabiliserar axelleden genom SITS:

  • Supraspinatus,
  • Infraspinatus,
  • Teres minor
  • Subscapularis

 

Pronation underarmen

Muskler: m.pronator teres och m.pronator quadratus Nerv: n.medianus.

 

Supination underarmen

  1. Biceps brachii (n.musculocutaneus)

m.supinator (n.radialis)

 

Radialtunnelsyndrom

Ramus profundus går genom m supinator.

 

Flexerar armbågen

  • m.biceps brachii
  • m.brachialis
  • m.brachioradialis

 

Vener – Stora ytliga

Venösa dränaget går från djupt till ytligt.

Foten

  1. Communicantes till:

v.saphena magna, v.saphena parva

Armen:

  1. Basilica, v. Mediana Cubiti, v. Cephalica

 

Ytanatomi på underbenet

På fotryggen: a. dorsalis pedis (ADP). (mellan senor till extensor Hallucic Longus och Extensor Digitorum)

Bakom mediala malleolen: a. tibialis posterior (ATP) Knävecket: a. poplitiea

Ljumskvecket: a. Femoralis

 

Ytanatomi armen

  • Armvecket: a. Brachialis
  • Handleden: a. Radialis
  • Handleden: a. Ulnaris

 

Fotbollsskador – Unhappy Triad

  • Mediala Menisken
  • Mediala ligamentet (tibialis)
  • Anteriora ligamentet

Stukat foten

Lig. Talofibulare Anterior

 

Passerar Kapraltunneln

  • flexor digitorum profundus (4 senor)
  • flexor digitorum superficialis (4 senor)
  • flexor pollicis longus (en sena)

n. medianus

 

Vingscapula

Skador på något av:

  1. Serratus Anterior

n thoracicus longus

 

Korsett vrida kroppen - Aktivera

  1. Obliquus Internus (den sidan man vrider mot)
  2. Obliquus Externus (andra sidan)

 

Korsett runt kroppen

  1. Transversus Abdominis
  2. Multifidi (alt Djupa ryggmuskler, Spino Transversale)

 

Reflexer

  • Reflexer : Ofrivilliga respons, Koordinerad, Utlöses av externt stimuli Medieras av CNS
  • Sträckreflexen: Monosynaptisk, Ia-afferenter, reciprokal innervation 
  • Bortdragningsreflexen: Polysynaptisk, A-delta och C-fibrer, Reciprokal innervation.