Kort Sammanfattning


Slutsammanfattning inför tentamen

Typ innan tentan... för förståelse behöver man bilder.

Tentamen går ut på att få ett prov, stoppa in i mikroskop och säga vad det är för typ av vävnad (t.ex. Muskel, Skelett. Elastiskt brosk, Cerebrum). Därefter följer frågor som t.ex:

  • Vad för celler man hittar i en viss del
  • Vad som skiljer en typ av brosk/muskel/ben från annan.
  • Vad för typ av fibrer/bindväv/osv hittar man där
  • Vad heter hinnorna runt t.ex. nerver, muskel osv

Ett exempel på 5p vid en station:

  • Vad är det för preparat? t.ex. Muskel Skelett. 1p
  • Vad heter hinnorna som ligger ytterst och innerst. Epi/Peri... 1p
  • Vad är det för skillnader mellan skelett och hjärtmuskel 1-3p (3 skillnader är 3 p): Flera kärnor, interkalarplattor, cellkärnor center/sida.

Exempel två:

  • Vad är det för preparat? t.ex. Elastiskt brosk. 1p
  • Vad för typ av fibrer är det man ser? Elastiska fibrer. 1p
  • Var kan man hitta detta i kroppen? Epiglottis. 1p
  • ...

 

Färgningar

  • Hematoxylin (två färger): Cellkärna blå, Cytoplasma och bindväv röd.
  • Azan (tre färger): Cellkärna röd, Cytoplasma orange, bindväv blått.

 

Bindväv (ospecialicerad)

Celler: Fibroblaster, Adiopocyter, makrofager, lymfocyter
Funktion: Stadga, form, binder ihop, fettlaging.

Kollagen typ I (främst). Hyaluronan

  • Lucker: Papilärlagret i Derimis(plats för celler, kärl osv). Mer grundmatrix.
  • Tät Oorganiserrad: Dermis (styrka). Mindre grundmatrix.
  • Tät Organiserad: Senor, ligament, styrka i ett led, ofta vågmönster.

 

Specialicerad bindväv

  • Fetttväv: Adiopocyte celler, perifier kärna, kärlrikt

 

  • Ben:  Primärt ben (omoget): Ej ordnat i lameller. Sekundär: Lameller, kompakt, spongiöst.
    Osteoblaster, Osteocyter, Osteoclaster. Kollagen typ I. Grundmatrix: Hydroxtapatit.
  • Kompakt ben: Haverska system, volkman kanaler. Stadga form.
  • Spongiöst ben: Trabekler från kompakt in i spongiösta. Förvara märg. Lamaller oregelbundet.
     
  • Brosk: Stödja, minska friktion. Kondrocyter, Kondroblaster. Saknar nerver och lymfkärl. Kollagen II
  • Hyalint brosk: Leder. Omges av Perichondirum (om det inte är led)
  • Elastiskt brosk: Epiglottis. Massa elastiska fibrer.
  • Fibröst brosk: Discus Intervertebralis. Fiskbensmöstrat.

 

Direkt benbildning (Intramembranös): Från Mesenkym, t.ex. Skallbenet. Benet får spongiöst utseendet. Howership lakuner (grunda fördjupningar) syns ibland med Osteoclaster (bryter ner).

Indirekt benbildning (Endochondral): Från brosk. 5 zoner (förbening, förkalkat, hypertonisk, profilering, vilo).

 

Hud

Strukturer i hud: Tjock hud saknar hår.

  • Dermis: Främst Oorganiserad bindväv. Lucker bindväv i papillarlager. Blodkärl, körtlar.
  • Epidermis: Stratum Lucidum (vitt lager) samt inget hår i tjock hud. Keritinocyter, Melanocyter.
  • Talg:  Mynnar till hår, ser ut som fettklumpar
  • Merokrina: Mynnar till hud, flera cellager runt.
  • Apokrina: Mynnar till hårhollikel, ett cellager.
  • Hårfollikel: Hålighet, kan ha hår, rector pili-muskel till.
  • Vater Paccini: Lökliknande känselkropp dermins/hypodermis.
  • Meissner: Ligger upp i papilla, ser ut som mitokondrier.
  • Nagel: Eponchydium/cutcle (nagelband + närmaste huden), ben brosk

 

Muskler

Kolla om det finns hud i kanterna, i så fall är det inte hjärta.

  • Skelett: Viljestyrd, tätt, cellkärnor i kanter. Fler kärniga och tvärstrimmigt. Per, Epi, Endmysium
  • Hjärta: Få kärniga, centrala cellkärnor, tvärstrimmig. Purkinjefibrer (hallon). Interkalarplattor.
  • Glatt: Upphängt i Dense bodies. Ingen tvärstrimmighet. Runt blod, tarm osv. Glatt eftersom det saknar fläckighet.

 

Perifera nervsystemet

Nerv består av fasciclar av nervfibrerar. Schwanska celler hjälper cellerna, myelinsering. Ranvierska noder bildas. Mycket hål, mycket fett. EJ stora nukleol.
Epineurium: Tjock bindväv (lucker och tät)
Perinerurim:  Tillplattade Epiteloida celler
Endonerurium (runt nervcell och schwansk cell - fibroblaster/retikulära fibrer).

  • Ganglion: Stor nukleol. Inte massa fett/vitt. Endotel, fibroblast, schwannska celler. Rik vaskulerad bindväv runt. 
  • Spinal Ganglion (Dorsalrots ganglion): Mer i klumpar och ojämnt fördelat. Psudounipolära neuron
  • Sympatiskt Ganglion: Fint fördelat över hela. Satelitceller många och utspridda runt neuronerna. Finns på utsidan längs ryggraden och tar emot signaler för stress, fara osv. Multipolära neuron.

CNS

Astrocyter (Blodhjärn barriären, stöd), Oligodendrocyter (myelin), Microglia (fagocyt), Ependymceller (klär ventriklar)
Bipolär(), Multipolär(), Psudounipolär ()

  • Cerebellär:  Pukinjeceller, 3 lager (molekular, pukinje, granular)
  • Cerebrum:  6 lager, molekular, granular, pyramid, multiforms)
  • Medulla spinalis:  Centralkanal i mitten. Nissl bodies (cellkropp) tydlig. Hinnor (pia mater).

 

  • Grå substans - Hjärnbarken
    • Neuronala cellkroppar
    • Dendriter
    • Omyelinerade del av axon
    • Blodkärl
    • Nueroglia
  • Vit substans - Märgen
    • Oligodendrocyter
    • Myelinerade axon