PBL Fall 4: Mag och tarm


Fallet

Person varit utomlands och har kraftiga magsmärtor och diarré. Kräkts och har feber (38.5). Har precis kommit hem från 6 månader resa i Indien. Symptomen ovan debuterade 2 dygn sedan.  Käka chicken-curry 2 dagar innan dess. Varit lös i avföringen under resan.

 

Studiemål

 

Övergripande område per patogen

  • Virulensfaktorer
  • Toxin/Infektion
  • Symptom, varför man får dem
  • Behandling, antibiotika eller ej
  • Gastro-enterisk = kronisk?
  • Toxin = Akut?

Bakterier

  • Shigella
  • Kampylobakter
  • Salmonella
  • E.Hec
  • E.Tec
  • E.Coli
  • Kolera - Lite djupare på denna.
    • Varför får man Kolera?
      Vad händer?
  • Clostridium
  • Bacillus

Parasiter

  • Eutamöba
  • Giardia

 

Virus

  • Calici
  • Rota

 

 

Kursmål

Olika agens (aeroba och anaeroba bakterier, virus och parasiter) som orsakar diarré (vecka 3 samt 4). Akut matförgiftning kontra gastroenterit. Virulensmekanismer och eventuell behandling. Skillnaden mellan sekretoriska/vattniga och blodiga/invasiva tillstånd. Infektion och intoxikation. Patogenes vid diarré och kräkning. Virulensfaktorer för de vanligaste patogenerna, smittvägar mellan individer och spridning inom individen. Kunna jämföra och beskriva sjukdomstillstånd och patogena mekanismer vid infektioner orsakade av kliniskt viktiga anaeorober.

 

Humanpatogena mikrosvampar:

  • Vad kännetecknar de mikroorganismer som ingår i gruppen "svampar"?
  • Vilka typer av infektioner kan de vanligaste humanpatogena arterna ge upphov till?
  • Vilken roll spelar svampar som opportunistiska patogener?
  • Vilka möjligheter finns till diagnostik och behandling?

 

Parasitologi (Föreläsning samt demonstration):

  • Medicinskt viktigaste protozoerna och maskarna och de infektioner de orsakar.
  • Förståelse av begrepp: livscykel, vektor, reservoar, definitiv och intermediär värd.
  • Geografisk utbredning, smittvägar och patogenetiska förlopp.
  • Parasitens strategier för att undgå värdförsvar.
  • Utveckling av immunitet vid parasitinfektioner.
  • Behandling och profylax.

 

 

 

Viktigt

Detta är som man MÅSTE kunna till tentan.

 

 

Sammanfattning

Veckan består främst av olika typer av patogener som kan orsakar diarré och sedan en återkoppling till vad som kan ha orsakat det i patientens fall.

 

Vattniga diarré finns i tunntarm medan blodiga finns i tjocktarm.

 

Generella metoder för att undersöka orsak är att ta prov på avföring och leta i mikroskop (cystor maskägg) eller köra PCR. Färgning eller testkit kan också behöva användas. Antikroppar kan också användas för att märka upp.

 

Diarréer

Det finns olika typer av diarrer som beror på olika saker;

  • Sekretorisk: Isoton avföring som är kvar även vid fasta
  • Osmotisk: Något som drar påverkar vattnet fördelning, laktasbrist
  • Malabsoptiv: Näring absorberas inte, ger antagligen fett i avföring med
  • Exudativ: Pga inflammatorisk sjukdom.
  • Dysenteri: Blodig diarré i liten volym, gör ont.

 

Mag- och tarminfektioner

Dessa infektioner är bland det största medicinska problemet i världen. Miljoner dör varje år, speciellt i fattigare länder som inte kan undvika smittan. Det sprider sig genom dåligt vatten och infekterad föda. Även i hög/medel -inkomstländer är incidensen 0.5-2 per år och person, i Sverige räknar man med 5% av befolkningen blir dåliga varje år. Dödligheten är dock låg med tanke på vården som finns.

I Sverige är troligen virus vanligast orsaken medan utlandets "turistdiarre" troligen är mest bakterier i form av ETEC, Salmonella, Shigella och Campylobacter.

Den vanliga matförgiftningen som sker i Sverige är orsakad av Straphyloccus Aureus eller Bacillus Cereus. De kan bilda toxin redan utanför värden och finns därför i maten man äter. 

Det är patogenens mekanismer för att öka sekretion eller minska upptag av vatten som orsakar diarrén. Detta genom Adherens, Toxin, och Invasitet. Olika patogener kräver olika mängd celler, och med Salmonella kräver att det växer till sig i födan. Shigella och EHEC smittar läggare mellan personer (kräver färre bakterier).

 

Kroppens skydd

Magens magsaft skyddar och minskar antalet bakterier som når tarmen. Väl i tarmen finns en normalflora, och mängden bakterier ökar ju närmare slutet av tarmen man kommer. Alltså mer i tjocktarm än tunntarm. 

De bakterier som ingår i normalfloran kan konkurrera ut patogener genom att ta näring och utsöndra antibakteriella ämnen. Det är därför man kan få diarré när man behandlas med antibiotika och stör normalfloran.

På slemhinnan sitter sedan IgA som neutarliserar toxiner och försvårar vidhäftning. Innanför har vi sedan vårt immunförsvar som kämpar.

 

Faktorer som är patogeniska

Adherens

Vidhäftning till enterocyterna krävs innan invasion eller toxinproduktion kan starta. Detta sker genom häfta till receptorer på epitel. Deras ytprotein binder till kolhydratreceptorer på enterocyterna.

Enterotoxin går in i cellen och påverkar den, som t.ex. Koleras toxin är ett AB-toxin som tar sig in och hämmar vatten/salt-upptag och ökar utsöndringen av detsamma. 

Cytotoxin bidrar istället till att cellerna dör när det hindrar proteinsyntes hos tjocktarmsepitel, som t.ex. från Shigella. Inflammation här ger blod och slemmig diarré.

Neurotoxin orsakas av S. Aureus och Bacillus Cereus och bildas redan utanför kroppen, därför ger det snabb påverkan på det autonoma nervsystemet.

Invasivitet Invasionplasmidantiger medierar en endocytos av bakterier in i tarmepitelet. Här kan de försöka sig och sedan infektera vidare när cellen spricker. Detta sker t.ex. vid Shigella och EIEC. Vissa bakterier kan sedan ta sig vidare till blodbana och ge sepsis (Salmonella exempel).

 

Kliniskt

Där finns vissa viktiga frågor att ställa för att diagnostiera:

  • Var när och hur kan den ha smittats?
  • Ger sjukdomsbild någon vägledning?
  • Går det att verifiera misstankar?
  • Hur mycket vätska förloras?
  • Behöver smittkälla lokaliseras?

En del tarminfektioner är även något som regleras genom smittskyddslagen.

Infektiös tarminfektion  är ett begrepp som innebär diarré, illamående, buksmärta, kräkningar och feber. Sannolikt mikrobiell orsak.

Inflammatorisk Enterokolit

Sannolikt bakterier om feber, blodiga diarreer och tenesmer (smärtsamma förträngningar) finns i symptombilden. Orsak kan vara Shigella, Campylobacter och ibland Salmonella.

EHEC ger oftast bara låg feber, även om de andra symptomen även stämmer in där.

 

Icke-inflammatorisk Enterit

Vanligen lätt förhöjd temperatur och vattentunna diarree utan blod. Tunntarmen kan vara drabbad av ETEC eller V.Cholerae (Kolera).

Invasiv sjukdom

Främst Salmonella men även Campylobacter kan ge invasin sjudom som då sprider sig i blodet och kan ge sepsis och påverkan på andra organ. 

Reaktiv artrit

En immunologisk reaktion efter en tarminfektion där leder påverkas några veckor efter infektionen. Kan ge asymmetrisk svullnad, rodnad och värmeökning. Orsakas främst av Salmonella, Shigella eller Campylobacter.

 

Diagnostik

Symptomet liknar varandra och provtagning och analys av avföring krävs för att säkerställa orsak. PCR teknik kan användas vid avföringsprov för att ta fram patogener.. Blododling kan ibland behövas vid septisk sjukdom som Tyfoidfeber eller Paratyfoidfeber. Man kan göra blodprov vid misstanke om salmonella. Livsmedel kan testas om det finns tillgängligt. 

Sedan är det bra att veta hur formen av avföringen är, om där är blod i den, misstänkt smittland och källa. 

Eftersom det mesta är självbegränsande i floran och läker ut av sig själv, gör man ingen resistensbestämning av antibiotika.

 

Behandling

Bakteriella tarminfektioner läker oftast av sig själv inom någon vecka. När provsvar kommer är patienten oftast bättre och antibiotika ger liten effekt. Shigella är undantag som kan användas för att snabba på läkning. 

Det viktiga är att se till att vätskebalansen upprätthålls, t.ex. genom vätskeersättning eller intravenöst om det behövs.

 

 

 

Bakterier

Bakterier

  • E.coli (ETEC, EHEC, EPEC)
  • Salmonella
  • Shigella
  • Campylobacter
  • Yersinia Enterocolitica
  • Vibrio Cholerae (Kolera)
  • Stapylococcus Aureus
  • Clostridium Perifringes
  • Bacillus Cereus

 

E.Coli  Generellt

E,Coli ger upphov till olika sjukdomar eftersom de olika typerna har olika uppsättningar virulensfaktorer.  Det finns 6 olika typer som är tarmpatogena, varav tre ingår denna vecka (ETEC, EHEC, EPEC)

Alfa-Hemolysin (Cytolysiner): Lyserar Erytrocyter, Granulocyter, Endotel och njurepitel. Låga nivåer kan istället påverkar kalcium-balans i cell och ge inflammation

 

E.Coli (ETEC) - Enterotoxinogena E.Coli

Har flera toxiner, där bland annat ST och LT, dessa gener sitter på plasmid och kan därför lätt överföras. Cytolysiner och Cytotoxiner finns också. Är en vanlig orsak till diarré. Producerar LT toxin som är ganska likt Kolera-toxinet. För att vara av typen ETEC krävs att ett entero-toxin produceras. 

LT => Adenylatcylas => cAMP

Eller

ST => Guanylatcyklas => cGMP

Båda dessa vägar leder till utsöndring av Cl-, K+, HCO3-, Na+ och vatten till tarmen och liknar verkan som finns hos Kolera-toxinet.

 

Virulensfaktorer

  • Kolonisationsfaktorantigen (CFA): Adhesiva fimbrier som de kan fästa till tarmepitel.
  • ST-toxiner: Värmestabila peptider
  • LT-toxiner: Värmelabila (denaturera vid 80C) proteiner

 

E.Coli (EHEC) - Enterohemorragiska E.Coli

Kan ge både mild och allvarlig symptom med blodiga diarréer. Producerar Verotoxin (Stx1) som påminner om toxinet från Shigella och hämmar proteinsyntesen. Toxinet leder till skadat epitel och minskad absorption (därför ökad utsöndring).  Vissa utvecklar HUS (Hemolytisk Uremisk Syndrom), med skador på njurar och njursvikt som följd. Stx1 kan skada endotel och därefter orsaka ökad trombocytaggregation. Då bildas, ihop med fibrin, tromboser (blodproppar) som sedan kan orsaka ischemiska skador i njurar, kolon m.m. 

Virulensfaktorer

  • Invasion plasmid antigen (Ipa) hjälper bakterierna att invadera epitelceller.
  • Verotoxin (Cytotoxin): Bryter ner rRNA och hämmar proteinsyntes.

 

 

E.Coli (EPEC) - Enteropatogena E.Coli

Är vanlig orsak till långdragen diarré. De fäster med Bfp på mukosa-celler i tunntarm och förstör deras mikrovilli. Med T3SS förs proteinet Tir (Translocated Intimin Receptor) till värdcellen och dess plasmamembran. 

Virulensfaktorer

  • Bundle-forming pili (Bfp): Gör att bakterierna klumpar ihop sig och binder till värdcellen. 

 

Salmonella - Matförgiftning

Bakterien är vanlig orsak till matförgiftning och kan orsaka både gastroenterit och sepsis. I enstaka fall kan det leda till Tyfoidfeber, som ger hög feber och små fläckar på buken och magen kan gå från förstoppad några dagar till diarré. Det är S. Enterica som är den typ av bakterien som ger upphov till tarmsymptom.

Insjuknandet är annars snabbt med feber, buksmärtor och diarré och har en inkubationtid på 6h - 3 dygn.  Bakterien kan leva hos flera olika djurarter och sprids genom kontaminerat vatten eller föda. Normalt läker infektionen ut av sig själv inom 5-7 dagar.

Virulens

  • Adhesiner (Fimbrier)
  • Salmonella Pathogenicity Island 1/2
    • SPI-1: Aktivt inducera sitt egna upptag i epitelceller
    • SPI-2: Proteiner för överlevnad i värdceller 

 

Infektion och symptom, steg för steg

  • Upptag av bakterier per oralt
  • Adhesion till Enterocyter och M-celler i tunntarm
  • De invaderar cellerna
  • Bakterierna tas upp av makrofager försökar sig i fagosomer
  • Bakterierna orsakar inflammation och cytokiner utsöndras => Diarré och Magsmärtor
  • (Ovanlig) Bakterierna kommer ut i blodet => Septisk chock 

 

Shigella

Drottningen av blodiga diarréer och har människan som värd. Sprids genom fekalt smittat vatten eller mat. Symptomen blir slemmig avföring med blod. Måttlig feber och diarré. Beroende på typ av bakterie inom arten som man blir smittad av blir symptomen olika stora. Man läker av sig själv.

Symptomen uppstår då bakterien förstör slemhinnan i tarmen. Den invaderar cellerna och orsakar inflammation i colon.

Bakterien kan ta sig in i epitelceller (M-celler) och sedan vidare till granncellerna och underliggande vävnad genom olika proteiner (IpaB-IpaC). T3SS liknar Salmonellas SPI-1 system för att ta sig in. Sedan utsöndrar Shigella ett kraftigt toxin som ger upphov till blödningarna vid rödsot (Dysenteri). Dysenteri är en akut inflammatorisk tarmsjukdom som då orsakas av bakterierna.

Bakterierna tas även upp av makrofager som då utsöndra cytokiner, vilket leder till inflammation.  Makrofagerna klara inte av att döda bakterierna, som istället orsakar apoptos hos dem. Inflammation och celldöd leder också till blodiga diarréer. 

Till skillnad från Salmonella så går inte Shigella så djupt att den kan ge systemisk infektion.

  

Campylobacter

Ordet Capmpylobacter betyder böjd stav, där de dominerande sub-typerna är C. Jejuni och C. Coli. C. Jejuni ingår i fåglars normalflora och finns därför även spridd i naturen och vattnet. C. Coli är istället en del av grisens normalflora. Bakterien kan spridas mellan djurarter (zoonos).  Det är en "måsvingeliknande" stav som är Gramnegativ. 

Vanlig smittkälla är fågel som inte varms upp tillräckligt innan intag eller kontaminerat vatten.  De dör normalt efter 4 minuter uppvärmning till 70C.

Bakterien fäster vid slemhinnan i tarmen och utsöndrar sina toxiner eller invaderar vävnad för att göra skada. Det är inte säkert att alla typer göra båda delar, utan något av dem.

Symptomen som ges kan vara diarré med blod i. Invasion till blodet kan ge feber. Kännetecken är magsmärtor och hög feber. Detta vara ungefär 5 dagar och kräver då inte antibiotika.

 

Virulens

  • Enterotoxin : Vätskeflöde => Diarre
  • Endotoxin (LPS): Ger inflammation
  • Cytotoxin: Cellskada i slemhinna => Blod
  • Invasionsegenskap: Kan ta sig från tarm till blod
  • Flageller: Ökar förmåga att kolonisera och invadera
  • Lipopolysackarider: Skydd mot immunförsvaret, kan ge Guillan-Barres syndrom.

Guillian-Barres Syndrom

Bakterien har vissa lipopolysackarider som verkar liknad de som finns på ganglion i kroppens nervsystem. Därför kan immunförsvaret reagera mot detta efter infektion och ge nervskador. 

 

Yersinia Enterocolitica

Man har hittat denna typ av Yersinia i olika typer av vattendrag och dricksvatten, men ändå ovanligt med utbrott. Vanligaste smittorsak är kontaminerat fläskkött.

Normalt förlopp för symptomen är akut med diarré, kräkningar och buksmärta. Kan vara liknande blindtarmsinfektion. Normalt läker infektionen ut av sig själv efter detta. Vid nedsatt immunförsvar kan det dock bli systemiskt.

Det är en kryofil bakterier som då kan växa i kalla förhållande, därför föröka sig under kylkedjan. 

De tar sig ut till lymfatisk vävnad genom M-cellerna och binder in till Fagocyter och dödar dem. De använder flertal proteiner för att bilda porer i membranet, så att de kan stoppa in Yop proteiner. Dessa på minska syntes av proinflammatoriska cytokiner, inducerar apoptos och påverkar Aktin-skelettet.  M-cellernas normala funktion är att ta igenom mikroorganismer till underliggande lymfatisk vävnad för eliminering. 

Vårt inducerade försvar kan dock kopplas på senare och ta hand om patogener.  Är invasiv och påverkar främst Slemhinna i Ileum. Magsmärtorna beror på inflammationen i Peyerska Plack och Mesenteriska Lymfknutorna.

Virulensfaktorer

  • Vid TS33 motstå fagocytos; Trycker ner inflammatorisk svar och är toxiskt vilket ger apoptos
    • Yop (Yersinia Outer Protein): Skjuts in i fagocyter och hämmar fagocyternade processer, samt bidrar till apoptosen.
  • Binder via Invasin protein till M-cellers yta, som gör att bakterien tar sig genom cellen till lymfatisk vävnad.

 

Vibro Cholerae (Kolera)

Är Gramnegativa och svagt böjda eller raka stavar som är fakultativt anaeroba. Infektioner blir vanligare i varmare klimat då de förökar sig bättre vid 18C+.  Bakterien överlever i vatten genom att kolonisera parasiter och alger. Denna typ orsakar epidemisk och pandemisk kolera.

Bakterien orsakar akut inflammation i tunntarm och ger då "risvatten"-diarréer. Man dör om inte elektrolyter och vatten tillförs, man kan förlora stora mängder vätska. Det är dock sällsynt att det blir sårinfektion eller sepsis. 

De tar sig igenom magsyra och slemhinna i tarmen för att fästa på microvillis (borstbräm) och föröka sig i villi. Smittade personer kan behandlas med Tetracyklin för att minska spriding, men det tar inte bort sjukdomsförloppet. Man måste återställa balans, vilket görs genom per oral vätskeersättning.

Man kan vaccinera sig per oralt genom ett avdödat helcellsvaccin. Det är effektivt men kortvarigt mot en viss serotyp (O1).

  

Virulensfaktorer

  • Koleratoxin (Cytotoniskt): Ett AB-Toxin. B binder till GM-Gangliosoid som finns hos celler, A delen tas upp med endocytos och efter några processer gör at GTPaser hämmas, vilket efter en kedja av effekter bidrar till cAMP aktivera PKA som då öppnar jonkanaler i tarmcellen. Dessa gör att Na+/H+ co-transporter inte fungera längre (intag) och att Cl- utsöndring ökar.Detta leder till att vatten följer med och förlust av joner+vatten.

Toxinet ökar även prostaglandinerna och det reglerar mängden vätska. Toxinet skadar inte cellen och är därför inte "toxiskt" utan "toniskt".

  • Toxin-Corregulated Pilus (TCP):  Fimbrie som gör adhesion till tunntarmen.
  • Cytolysin (VCC): Lyserar enterocyter.

 

 

Stapylococcus Aureus - Matförgiftning

Vissa stammar bilar Enterotoxin och kan då ge kraftiga kräkningar, illamående och diarré. Detta beror på att mat blivit infekterat av bakterien, som sedan förvarats i en gynnsam temperatur så att toxinet har kunnat produceras (10-45C). Toxinet tål till och med kokning i 20 min.

Virulensfaktorer

Denna bakterien har mängder med sådana och här nämns bara några.

 

  • Enterotoxin: Är även en superantigen och bidrar till matförgiftningen. Frisättning av proinflammatoriska cytokiner som ger feber och systemisk inflammation. Denna som ger symptomen med kräkning, diarré och feber.
  • Kapsel, Protein A oh Leukocidin: Undvika immunförsvaret

En Superantigen är en antigen som aktiverar mellan 10-20% av alla T-celler hos en individ. Binder till T-cellsreceptor utöver vanliga antigen-sätet och frisätter därför mycket proinflammatoriskt. Kan då leda till systemiska inflammationer och sepsis. Toxiner hos bakterier är ibland sådana.

 

Clostridium Perifringes - Matförgiftning

Är anaeroba Grampositiva sporbildande stavar som orsakar matförgiftning och gasbrand. De andra i samma familj är C.Tetani (stelkram), C.Botulinum (förlamning/död)

När dessa orsakar matförgiftning beror det oftast på fel tillagat kött. Sporer överlever tillredning och kan sedan växa till och bilda toxin. Symptomen får man 7-15h efter intag i form av diarre och kramper.

Beroende på vilken typ av bakterien man får i sig har de olika toxiner men Alfatoxin har alla.

  • Alfatoxin: Hemolys, Nekros. Bryter ner Lectin hos olika celltyper (muskel, leukocyter, erytrocyter).

Man använder antibiotika i flera formen och Bensylpenicillin är förstahandsvalet. Klindamycin är ett alternativ.

 

Bacillus Cereus - Matförgiftning

En bakterie som orsakar problem i mag/tarm samt matförgiftning. De växer till sig när man har mat ute i rumstemperatur. De har två typer (beskrivna nedan). Båda går oftast över under 12-24h.

  1. Snabb inkubationstid (1-6h) med illamående, magkramper och kräkningar.
  2. 8-16h inkubationstid med huvudsakligen magkramper och diarré.

Deras porer (extremt tåliga) finns i mat och aktiveras när man värmer, medan man samtidigt dödar av andra bakterier.

Symptom som kräkningar orsakas av en mycket stabil (förstörs ej av uppvärmning) toxin som kallas Cereulid. Diarren orsakas av bakterietillväxt i tarmen och produktion av andra, mer värmekänsliga toxiner. 

Mjältbrand ingår i samma grupp.

 

Parasiter

Oftast när man får en parasit så leder det till diarré och är ett stort problem i fattigare länder. Av tarmprotozoer (encelliga djur) är följande vanligast: 

Parasiter

  • Giardia
  • Entamoeba Histolytica
  • Cryptosporidium

 

Cryptosporidum

Är den vanligaste och ger en vattnig diarré där det inte finns någon behandling eller prevention. Vem som helst kan drabbas av det men normalt så ska det inte drabbas något om man har intakt immunförsvar. Sprids främst i infekterat vatten men även från person till person. Smittdosen som krävs är liten.

Man sväljer cystor, de frisläpper sporozoiter i tunntarmen och fäster till epitetet. Detta självläker inom tre veckor hos folk med normalt immunförsvar- 

Infektionen består i att patogener fäster på endotel i tarmen, alternativt bäddar in sig lite. Blir då inflammerat och läker normalt inom 2-3 veckor.

Diagnostik görs som vanligt med prov på avföring men färning av Ziehl-Neelsen ska göras, då ska oocysterna färgas in klart röda då de är syrafasta.

Finns inget självklart medel för behandling men Nitazoxanidpreparat har testats.

 

Giardia

Namnet Gardia Intestinalis eller Gardia Duodenalis är en encellig Flagellat (piskliknande organeller)

En parasit som är vanlig över världen, mest vanligt hos personer  som varit utomland längre. Många likheter med Entamoeba (smittar med cystform och blir sedan trofozoiter). Men är en icke invasiv organism och en vattnig diarré. Därför bor den i tunntarm. De sätter sig på villi och plattar till dem. Har man många så stör det upptag av fettlösliga vitaminer (A och E). 

Smitta kan ske genom händer och ytor (då få cystor behövs), men kontaminerat vatten är vanligast. Kan behandlas med Flagyl. Hikers diarré, man dricker vatten och sedan får man det.

 

Former:

  • Cyst: Infekterar och kommer ut med avföring. Är stabila och överlever länge.
  • Trofozoiter: Flyttar runt, sugkoppar som kan fästa vid tarmen
    • Kan procucera cystor och delar sig binärt

 

 

Entamoeba Histolytica

Många som dör, 100,000 dödsfall/år och 50 miljoner infekterade varje år. Ger många toalettbesök (flera tiotal) med mindre kluttar och blod. Shigella är bakterievariant av blödning. Som av namnet hör är det en tarmparasit som löser upp vävnad.

Har en cystform och omvandlas i tunntarm till trofozoiter, vilka är de som orsakar skada och försöker sig. Eftersom det är invasivt och blodigt är det i Colón som detta sker. Cystor bajsas ut och smittar sedan. Kan sprida sig till andra organ. Trofozoiter är extremt känsliga och tar sig inte förbi magens låga pH. Trofozoiterna kan innehålla flera uppätna celler när man tittar i mikroskop. Cystan tål inte frysning eller temperatur över 60C.

När de äter sig in i kroppen kan det ge abcesser eller att ett kärl drabbas. Då kan amöborna ta sig vidare och sprida sig till levern via portasystemet.

Virulensfaktorer är som; Lektion, Cysteinproteaser (ta sig ut i ECM), låg smittdos.

Smittdosen är väldigt låg, några få cystor räcker för att bli infektera. Trots hög smittsamhet och invasiva så är de flesta infektioner lindriga och icke invasiva.

Symtomen är karakteristisk med blod och slem i avföring.
Behandling sker med Nitromidazolpreparat, Metronidazol eller Tinidazol.

 

Svampar

Svampar är eukaryota och har liknande cellstruktur som mänskliga celler. Därför påverkar svampbehandling också våra celler och organ. Många är därför toxiska, men salvor har ringa påverkan då det är ytligt. 

Svampar delas in i två grupper:

Trådsvampar: Växer i långa stråk och där ingår mögel och trådsvampar.
Jästsvampar:  Encelliga

 

Svampar denna vecka

  • Candida - Jästsvamp
  • Aspergillus - Mögelsvamp
  • Dermatofyter - Hudsvamp

 

Candida - Jästsvamp

Jästsvampar är normalt runda/ovala och bildar generellt ingen mycel men just Candida kan förekomma i båda formerna, dimorfa. Den mycelbildande är mer patogen då hyferna kan penetrera värdceller.

Är den vanligaste patogenen inom både arten och av jästsvampinfektioner. Den finns på växter, frukt och djur. Finns i normalfloran i mun, svalg, vagina och grovtarm. Den lever i symbios med övriga bakterier i kroppen och kan blomma upp när man behandlar med antibiotika. 

Spädbarn kan ibland få "torsk" som är godartat tillväxt av Candida, beroende av barnets ineffektiva T-cells svar. Kvinnor kan få infektion i vagina med, vilket dock inte förkommer innan pubertet. Så något med hormoner verkar spela in här. Bagare eller andra som jobbar med jäst och händer kan få problem med naglarna där de angriper. 

Tarmrubbningar av godartat slag kan uppstå om man tar bredspektrums antibiotika och svampen får växa till sig. Har man en skada i tarmen eller till och med utan ibland, kan svampen ta sig ut i blodet. Klara inte immunförsvaret av infektionen kan den nå ställen som retina, hjärta, mjälte, njure osv. Detta tillståndet är livshotande och hög dödlighet.

Snabb växling av fenotyp: Klara sig överallt genom anpassning

Hyfbildning: Kan bilda långa trådar och kan då växa in i vävnad eller vidhäfta på ytor.

Behandlas med Flukonazoltabletter eller lokal Azolberedning. Vid problem i tarmen kan icke absorberbar nystatin ges.

Virulensfaktorer

  • Adhesiner, fästa på slemhinnor
  • Mannaprotein binder till värdcellsreceptorer
  • Hyfbildning underlättar adhesion och penetration av värdcell
    • Hyfer fäster till fibrinogen
  • Spetsar på mycelet penetrerar epitelceller
  • Proteaser, speciellt Aspartylproteinaser och proteinkinaser underlättar penetrera vävnad.
  • Biofilm kan bildas på ytor (t.ex. plast) och förbättrar överlevnad,.

 

Aspergillus - Mögelsvamp

Är den viktigaste mögelsläktet i humanmedicin. Bildar precis som hud svampar mycel och är en allmänt förekommande svamp. De lever på dött organiskt men kan leda på näringsfattiga ställe. I ventilationer och duschar kan de smitta, varpå man får se upp med renoveringar på sjukhusavdelning där patienter har nedsatt immunförsvar.

Granulocyternas försvar i kroppen är essentiellt i kampen mot dessa och patienter med dämpat immunförsvar (t.ex. cellgifter), har försvagat sådant. De tar sig in genom lungorna, ge lunginflammation och kan sedan gå vidare och växa i de stora kärlen. 

Diagnostig kan göras genom provtagning, färgning och odling.

Behandling är med Vorikonazol, Caspofungin och Amofotericin B. Lokal infektion kan behandlas med Ekonazolkräm.

Virulensfaktorer

  • Enzymet sidA som katalyserar syntesen av järnbärnade protein.
  • Hemolysiner, elatas, proteinas, lipas, DNAas som underlättar penetration av värdceller. 

 

Dermatofyter - Hudsvamp

Trichophyton Rubrum utgör över 90% av hudsvamparna i Sverige, men detta varierar sedan över världen. De lever på keratinet, alltså i hud, hår och naglar. Kan smitta mellan människor (antropofila), från djur till människa (zoofila) eller från jord till människa (geofila). Just Rubrum angripper sällan hår, medan andra sorter kan ha annan fördelning.

Orsakas av keratinofila trådsvampar och infekterar hud, hår och naglar. Är väldigt vanlig infektion och de sitter på huden, fotsvamp blir Tinea Pedis. De har fint avgränsat utseende då de orsakar en typ 4 reaktion. Finns flera grupper men vanligaste är: Trichophyton, Microsporum och Epidermohyton.

Man vill veta smittkälla och då kollar man om det är antropofil (finns bara på människor) och zoofila (smittar djur och människor). Detta kan provsvar då reda ut var källan är. 

Trichophyton Mentagrophytes: Hud, hår, naglar. Zoofil. Ytlig och lätt att behandla.

Trichophyton Verrucosum: Brukar vara lantbrukare och angriper då korna med. Hud, hår och naglar som är djupare än Mentagophytes.

Trichophyton Rubrum: Börjar ofta med tårna och måste behandlas direkt för att få ordning på det. Svårbehandlad. Antropofil. 

Diagnos kan ställas genom att ta en bit hud och analysera i mikroskop (blankophorfluorscens) och odling.

Vid nagelsvamp ges Terbinafin. I huden ges Terbinafinkräm. Vid djupare förändringar i hår ges Terbinafintabletter. 

Virulensfaktorer

  • Enzymet sidA som katalyserar syntesen av järnbärnade protein.
  • Keratinaser, hemolysiner, elatas, proteinas, lipas, DNAas som underlättar penetration av värdceller.

 

Virus

De vanligaste är Rotar och Calici när det gäller gastroenterit i alla åldrar. Virusen är väldigt stabila utanför kroppen och produceras i stora mängder, därför sprids de lätt. Analys kan göras med PCR för att avgöra typ. 

Virus

  • Rotarvirus
  • Calicivirus
  • Astrovirus
  • Adenovirus

 

Rotarvirus

Det vanligaste viruset i gruppen Reovirus och det vanligaste diagnostiserade viruset hos barn i Sverige, där grupp A dominerar (finns B och C med). Där finns flera gen-variationer av A-typen och därför kan vi även bli infekterade flera gånger i livet. Dock sällsynt att kommande infektioner leder till allvarliga vätskeförluster som kräver sjukhusvård. 

Den ger diarré genom att störa villies och då deras absorptionsförmåga och att den har ett protein (NSP4) som ökar kalciuminnehållet i celler. Detta ger ökad sekretion av Cl- och hindra upptag av Glukos och Na+. Genom att SGLT1 co-transporter inaktiveras. Konsekvens av dessa två blir minskat vattenupptag.

Inkubationstiden är 1-3 dygn och symptom 4-6 dagar, man läker av sig själv. Smittan går genom kontakt via avföring och kräkningar. Viruset överlever även flera veckor på ytor utanför kroppen. Man är smittsam under det akuta skedet och kort därefter.

Viruset är i inaktiv form tills det når proteaser i tarmen, som aktiverar det (ISVP - Infectious subviral particle) och därefter angriper målcellen. Unikt för Rotarvirus är att mRNA syntesen sker inne i Iksohedrala pariklen. Viruset retar det Enteriska nervsystemet , som via kryptceller frisätter kloridjoner och vatten.

Vaccination av barn i åldern 6 månader finns . Man tar det oralt och skyddar då mot allvarliga infektion som normalt kommer vid 2 års ålder. Dessa orsakas av 4 vanliga typer.

Hög smittsamhet, unik replikation och flera vaccin finns.

 

Calicivirus

Väldigt smittsamt då det utsöndras stora mängder och överlever flera veckor ute i miljön.  Är vanligaste orsaken till viral enterogastrit-smitta från mat. Benämns vanligen som "vinterkräksjuka". Viruset är ett RNA virus som saknar hölje och är därför stabilt- 

Inkubationstiden är 0.5 - 2 dagar och man kan smitta flera dagar efter symptomen försvunnit. När symptom bryter ut blir man illamående, får kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Symptomen vara upp till två dygn och man läker av sig själv, men måste se till att man får i sig vätska. Om hygien sköts väl kan man anse en symptomfri person som ej smittsam, då doserna är låga om det sköts. Man vet ej hur kräkningarna uppstår. En person kan oftast infekteras igen av samma virusstam.

 

Spridningen sker genom kontakt på ytor (överlever flera veckor) eller aerosoler t.ex. vid kräkning. De är syrestabila (klarar lågt pH) och tar sig igenom magen och de överlever i både kyla och värme upp mot 60C. Man tror de replikerar sig i övre tunntarmen.

Viruset fäster till celler i tarmen (och andra platser) genom kolhydraterna HBGA (Histo Blood Group Antigens), dessa är varierande hos människor och man har funnit att vissa inte blir smittade trots stor exponering. Kanske för att virus inte kan binda in till förändringen.

Diagnostik genom multiplex-PCR. Nya stammar upptäcks varje vintersäsong och därför svåra att upptäcka.

Vaccin finns inte då gruppen virus är ganska variabel, men försök pågår. Man undviker spridning genom att sköta hygienrutiner. Speciellt för folk som hanterar mat.

 

Adenovirus

Ger oftast en mer långvarig diarré sjukdom. Upp till 20% av diarréerna hos små barn.

 

Astrovirus

Vanlig orsak till mild gastroenterit hos barn. Väldigt smittsam och därför vanligt att det sprider sig i grupp.