Läkarprogrammet · Kurs

Klinisk medicin: Internmedicin

Internmedicinska tillstånd organ för organ, med fokus på kliniskt resonerande

Nedladdningar

Kursmaterial

Klinisk Medicin 1 – SammanfattningHela kursen (PDF)

Om kursen

Internmedicin är Termin 6:s tyngdpunkt och första riktiga fördjupningen i klinisk medicin. Fallen är organbaserade och spänner över de internmedicinska specialiteterna, akutmedicin och kroniska sjukdomar. Genomgående är målet att integrera patofysiologi med praktisk handläggning: från symtom och status till differentialdiagnos, utredning och behandling. Multisystemsjukdom, geriatrik och evidensbaserad vård löper som röda trådar genom kursen.

Huvudböcker

Harrison's Internal Medicine: Den definitiva referensen för djup förståelse.
Klinisk medicin (Braunwald): Svensk översättning.
Oxford Handbook of Clinical Medicine: Praktisk handbok för snabb referens.
Kumar & Clark's Clinical Medicine: Strukturerad framställning.

Kompletterande material

UpToDate: Evidensbaserad point of care.
Internetmedicin: Svenska riktlinjer.
Läkemedelsboken: Farmakologi och terapi.
Socialstyrelsens riktlinjer: Nationella medicinska riktlinjer.

Bok-länkarna till Adlibris och Bokus är annonslänkar. Handlar du via dem kan sidan få en liten ersättning, utan extra kostnad för dig.

PBL-fall

Kardiologi: hjärtsvikt och arytmierAkut och kronisk hjärtsvikt, förmaksflimmer och andra arytmier i klinisk praktik.Pulmonologi: andningssvikt och lungsjukdomarKOL, astma, pneumoni och akut andningssvikt – diagnostik och akutbehandling.Nefrologi: akut njursvikt och elektrolyterAkut njursvikt, elektrolytrubbningar och syra-basbalans i klinisk kontext.Gastroenterologi: leversjukdom och GI-blödningLevercirros, portal hypertension och handläggning av gastrointestinal blödning.Neurologi: stroke och medvetandepåverkanAkut stroke, TIA och differentialdiagnos vid medvetandepåverkan.Endokrinologi: diabeteskomplikationerDiabetisk ketoacidos, hypoglykemi och långtidskomplikationer av diabetes.Hematologi: anemi och koagulationsrubbningarDifferentialdiagnos vid anemi, trombos- och blödningsrisk samt antikoagulantia.Infektionsmedicin: sepsis och antibiotikaresistensAllvarliga infektioner, sepsis och rationell antibiotikaanvändning.Reumatologi: inflammatoriska ledsjukdomarReumatoid artrit, SLE och andra autoimmuna reumatiska tillstånd.Geriatrik: multisjuklighet och läkemedelshanteringÄldrevård, polyfarmaci och fallrisk med ett helhetsperspektiv på äldre patienter.

Metod

Kliniskt resonerande

Varje fall följer samma väg från patient till behandling. Strukturen sitter snabbt; det svåra är att rangordna sannolikheter och välja rätt nästa steg.

01Initial bedömningVitalparametrar och allmäntillstånd.
02AnamnesStrukturerad informationsinhämtning.
03StatusSystematisk fysikalisk undersökning.
04DifferentialdiagnosRangordna sannolikheter.
05UtredningMålriktad kompletterande diagnostik.
06BehandlingEvidensbaserad intervention.

Bakom processen ligger ett par tankesätt värda att träna: mönsterigenkänning av klassiska presentationer, hypotetisk-deduktivt testande av diagnoser och bayesianskt resonemang där förtestsannolikhet vägs mot ny information. Lägg till metakognition – reflektera över hur du tänker, inte bara vad du kommer fram till.

Akut

Prioritering på akuten

Den akut sjuke bedöms i ABCDE-ordning: ta hand om det som dödar snabbast först.

A – Airway: Luftväg.
B – Breathing: Andning.
C – Circulation: Cirkulation.
D – Disability: Neurologi och medvetande.
E – Exposure: Exponering och helkroppsöversikt.

Triagering avgör hur snabbt patienten måste tas om hand:

Nivå	Tidsram	Exempel
Röd	Inom minuter	Hjärtstopp, anafylaxi
Orange	Inom 20 minuter	Stroke, hjärtinfarkt, sepsis
Gul	Inom timmar	Stabil bröstsmärta

Farmakologi

Rationell läkemedelsbehandling

Förskrivning vilar på sex frågor: rätt patient (individuell bedömning), rätt läkemedel (evidensbaserat val), rätt dos (kroppsvikt och njurfunktion), rätt administrationsväg, rätt tidpunkt och duration, samt rätt uppföljning av effekt och biverkningar.

Interaktioner kan vara farmakokinetiska (absorption och metabolism) eller farmakodynamiska (på receptornivå). Risken växer vid polyfarmaci, särskilt hos äldre, där additiva biverkningsprofiler, följsamhet och farmakoekonomi alla väger in.

Kvalitet

Riktlinjer och patientsäkerhet

Kvalitet mäts på flera nivåer: processindikatorer (gjorde vi rätt saker?), utfallsindikatorer (blev resultatet bra?), strukturindikatorer (hade vi rätt förutsättningar?) och patientrapporterade mått som livskvalitet och smärta. Patientsäkerhet bygger på identitetsverifiering, koll på allergier och interaktioner, tydlig kommunikation (SBAR, journalföring) och avvikelserapportering för att lära av misstag.

Centrala riktlinjer per område

Kardiologi: ESC Heart Failure Guidelines, behandlingsriktlinjer vid ACS och antikoagulation vid förmaksflimmer.
Infektioner: STRAMA-rekommendationer, Sepsis-3-kriterier och riktlinjer för pneumoni.
Endokrinologi: Nationella diabetesriktlinjer, thyreoideabehandling och osteoporosprevention.

Examination

Så testas du

Examinationen väger skriftlig tentamen mot en praktisk del. Den skriftliga delen (70 %) är uppbyggd kring kliniska fall: flervalsfrågor, kortsvar om handläggning, tolkning av EKG, lab och röntgen samt behandlingsalgoritmer. Den praktiska delen (30 %) är OSCE-stationer med standardiserade patienter, där anamnes, status, kommunikation och prioritering i akuta situationer bedöms.

Betygsskalan är U, G och VG. För VG krävs utmärkt kliniskt resonerande och kommunikationsfärdighet.