Termin 8 · Kirurgi · Fall 2

Gallvägssjukdom

Gallsten, akut kolecystit och koledokussten, från akutbesök till kolecystektomi

01 · Fallet

Patientfallet

En kvinna, 48 år, kommer till akuten kl. 22:45 med svår smärta i övre delen av buken sedan sex timmar. Smärtan kom plötsligt efter en middag med stekt mat, sitter i epigastriet och höger subkostalregion och strålar ut mot höger skulderblad. Den är konstant och tryckande med kolikartade inslag, VAS 8–9, och förvärras vid djup inandning. Hon mår illa, har kräkts tre gånger och fryser. Liknande men lindrigare attacker har återkommit det senaste året.

Bakgrund och mediciner

Tidigare sjukdomar
Hyperlipidemi, BMI 32, appendektomi som barn
Obstetrik
Två förlossningar
Läkemedel
Simvastatin 20 mg ×1, paracetamol vid behov
Tidigare antikonception
P-piller tidigare, nu spiral

Central fråga: akut höger subkostal smärta efter fet mat, med feber, kräkningar och tidigare attacker hos en medelålders, överviktig kvinna pekar åt gallvägarna. Vad är diagnosen, och i vilken ordning ska gallstenarna och inflammationen åtgärdas?

02 · Prioritera

Tentafokus

Det här måste du kunna på det här fallet:

  • Den klassiska bilden vid akut kolecystit: smärta efter fet mat, höger subkostal ömhet och positivt Murphys tecken
  • De fem riskfaktorerna (5 F) och varför kolesterolstenar är vanligast
  • När förhöjda leverprover och dilaterad ductus choledochus väcker misstanke om koledokussten
  • ERCP före kolecystektomi vid samtidig sten i gallgången
  • Tokyo Guidelines för diagnos och gradering av kolecystit
  • Critical view of safety som förutsättning för säker kolecystektomi

03 · Status

Status och bukfynd

Hon är smärtpåverkad och svettig, adipös, orolig och vill inte ligga still. Andningen är ytlig och sklera möjligen lätt ikterisk.

Vitalparametrar

Temp
38,8 °C
Puls
105/min
Blodtryck
135/85 mmHg
Andningsfrekvens
22/min
Saturation
96 % på luft

Bukstatus

Inspektion
Adipös, inga ärr utom appendektomi
Auskultation
Normala tarmljud
Palpation
Uttalad ömhet höger subkostalt, positivt Murphys tecken
Perkussion
Lätt förstoring av levern?
Test
Positivt Murphy, negativt Courvoisier
Gallvägarnas anatomi, gallblåsa, levergångar, ductus cysticus och ductus choledochus mot duodenum · BruceBlaus, CC BY 3.0 · Wikimedia Commons

04 · Utredning

Labb och ultraljud

Proverna visar tydlig inflammation och lätt gallstas. Pankreasenzymerna är normala, vilket talar emot gallpankreatit.

Inflammationsmarkörer

LPK
16,2 ×10⁹/L (ref 3,5–8,8) ↑
CRP
124 mg/L (ref <5) ↑
SR
45 mm/h (ref <20) ↑

Leverprover

ASAT
48 U/L (ref <35) ↑
ALAT
56 U/L (ref <36) ↑
ALP
145 U/L (ref 35–105) ↑
Bilirubin
32 µmol/L (ref <26) ↑
GT
89 U/L (ref <45) ↑

Övriga analyser

Amylas
65 U/L (ref 28–100), normal
Lipas
45 U/L (ref 13–60), normal
Kreatinin
68 µmol/L (ref 45–90)
Na / K
140 / 3,8 mmol/L

Ultraljud gallvägar

  • Väggförtjockad gallblåsa, 5 mm (ref <3 mm)
  • Multipla konkrement i gallblåsan, störst 15 mm
  • Positivt sonografiskt Murphys tecken
  • Perikolecystisk vätska
  • Ductus choledochus 8 mm, lätt dilaterad
  • Inget säkert konkrement i choledochus
  • Intrahepatiska gallgångar ej dilaterade

05 · Diagnos

Bedömning och diagnos

Klinik, labb och ultraljud ger en sammanhållen bild: akut kolecystit med misstänkt koledokussten. Smärtan, febern och de förhöjda inflammationsmarkörerna passar kolecystit, medan stigande leverprover och en lätt vidgad gallgång väcker misstanke om en sten i choledochus.

  • Klinisk bild förenlig med akut kolecystit
  • Tokyo Guidelines: grad II (moderat kolecystit)
  • Förhöjda leverprover talar för gallstas/koledokussten
  • Ultraljudet bekräftar kolecystit med gallsten

06 · Behandling

Behandling och förlopp

Handläggningen följer tre steg: stabilisera och dämpa inflammationen, sanera gallgången med ERCP, och avlägsna gallblåsan när tillståndet lugnat sig.

1. Konservativ handläggning vid ankomst

Omedelbart

  • Fasta
  • IV vätska: Ringer-Acetat 1000 ml
  • Smärtlindring: morfin 5–10 mg iv
  • Antiemetika: ondansetron 4 mg iv
  • Antibiotika: piperacillin-tazobactam 4 g ×3 iv
  • PPI: omeprazol 40 mg iv

Monitorering

  • Vitalparametrar var 4:e timme
  • Dagliga leverprover
  • CRP och LPK följs
  • Vätskebalans och smärtskattning
  • Temperaturkurva

2. ERCP dag 2

Indikationen är misstänkt koledokussten med dilaterad ductus choledochus och förhöjda leverprover.

  1. 1Sedering med propofol och midazolam
  2. 2Kanylering av papilla Vateri
  3. 3Kolangiografi visar tre små konkrement i distala choledochus
  4. 4Sfinkterotomi
  5. 5Stenextraktion med ballong
  6. 6Avslutande kolangiografi visar ren gallgång
  7. 7Ingen pankreatit efter ingreppet

3. Laparoskopisk kolecystektomi dag 4

Preoperativt är hon afebril sedan ett dygn, CRP sjunker (45 mg/L), leverproverna normaliseras, ömheten är minimal och hon tolererar kost.

  1. 1Generell anestesi, ryggläge, reverse Trendelenburg
  2. 24-portsteknik (umbilikal, epigastrisk, MCL, AAL)
  3. 3Omfattande adherenser kring gallblåsan
  4. 4Försiktig dissektion av Calots triangel
  5. 5Critical view of safety uppnås
  6. 6Klippning av artären först, sedan ductus cysticus
  7. 7Gallblåsan dissekeras från leverbädden
  8. 8Liten perforation, gallsten faller ut och plockas upp
  9. 9Gallblåsan tas ut i påse via umbilikalporten
  10. 10Spolning, hemostas, inget gallläckage
  11. 11Dränage lämnas på grund av svår inflammation

Operationstid 75 minuter, förlängd av inflammationen. Peroperativ kolangiografi gjordes inte eftersom ERCP redan hade sanerat gallvägarna.

Postoperativt förlopp

Dag 0–1

  • Övervakning på avdelning, mobilisering dag 0
  • Smärtlindring med PCA-pump första dygnet
  • Dränage: serös vätska 50 ml/dygn
  • Klar vätska efter 4 h, sedan fri kost
  • Trombosprofylax: Fragmin 5000 E sc

Dag 2 och hemgång

  • God smärtlindring med perorala analgetika
  • Dränaget dras vid minimal produktion
  • Leverprover normala
  • Hemgång, sjukskrivning 2 veckor
  • Råd: lätt kost initialt, kontakt vid feber, gulsot eller svår smärta

07 · Patologi

PAD-svar

Histopatologin bekräftar diagnosen och visar att inflammationen pågått en tid, med kroniska förändringar ovanpå det akuta skovet.

Makroskopi: gallblåsa 9×4×3 cm, väggförtjockad upp till 6 mm. Serosan är hyperemisk med fibrinbeläggningar. Lumen innehåller multipla kolesterolstenar och gallfärgad vätska.

Mikroskopi: uttalad akut och kronisk inflammation i gallblåseväggen. Mukosan är delvis nekrotisk med ulcerationer, muskularis visar ödem och neutrofil infiltration, och Rokitansky-Aschoff-sinus ses. Ingen dysplasi eller malignitet.

08 · Fördjupning

Gallstenssjukdom

Gallsten är en av de vanligaste kirurgiska diagnoserna. De flesta stenar är asymtomatiska, men 10–20 % ger akut kolecystit och andra komplikationer.

Gallstenar i gallblåsan, konkrement i lumen och i ductus cysticus · scientificanimations.com, CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons

Riskfaktorer: de fem F

FRiskfaktor
FemaleKvinnligt kön
FortyÅlder över 40 år
FertileMultiparitet
FatÖvervikt
FairLjus hudtyp

Andra riskfaktorer är snabb viktnedgång, östrogen (p-piller, HRT), diabetes mellitus, hemolytisk anemi och levercirros.

Typer av gallsten

Kolesterolstenar (80 %)
Gula, ofta solitära
Pigmentstenar (20 %)
Svarta eller bruna
Blandstenar
Kombinationer

Komplikationer

  • Akut kolecystit (10–20 %)
  • Koledokussten
  • Kolangit
  • Pankreatit
  • Gallblåseperforation
  • Mirizzis syndrom

09 · Diagnoskriterier

Kolecystit och Tokyo Guidelines

Tokyo Guidelines kombinerar lokala och systemiska inflammationstecken med bilddiagnostik för att ställa diagnos och gradera svårighetsgraden.

Diagnostiska kriterier

GruppTecken
A, LokalaMurphys tecken; palpabel massa eller ömhet höger övre kvadrant
B, SystemiskaFeber >38 °C; CRP >30 mg/L eller LPK >10
C, BilddiagnostikKaraktäristiska fynd på ultraljud, CT eller MR

Diagnos ställs vid ett fynd från A + ett från B + C.

Svårighetsgrad

GradInnebörd
I (mild)Utan organdysfunktion
II (moderat)Lokal komplikation eller markerad inflammation (aktuell patient)
III (svår)Med organdysfunktion

10 · Kirurgi

Kolecystektomi och critical view of safety

Critical view of safety (CVS) säkrar att rätt strukturer klipps och är det viktigaste greppet för att undvika gallgångsskador.

CVS: tre kriterier

  1. 1Endast två strukturer passerar in i gallblåsan (artär och ductus cysticus)
  2. 2Hepatocystiska triangeln är helt fri från all vävnad utom dessa två strukturer
  3. 3Leverbädden är tydligt exponerad

Uppnås inte CVS bör man överväga en bailout-åtgärd: subtotal kolecystektomi eller konvertering till öppen kirurgi.

Komplikationer vid kolecystektomi

TypKomplikation
PeroperativGallgångsskada (0,3–0,7 %, högre vid inflammation)
PeroperativBlödning från leverbädd eller cystiska artären
PeroperativTarmskada vid adherenser
PeroperativGallspill med risk för abscess
PeroperativKonvertering (5–10 % vid akut kolecystit)
PostoperativGallläckage från cysticus eller leverbädd
PostoperativResidualsten i ductus choledochus
PostoperativPostkolecystektomisyndrom (10–15 %)
PostoperativÄrrbråck (<1 % vid laparoskopi)
PostoperativDjup infektion, subhepatisk abscess

11 · Fallåterkoppling

Kliniska pärlor

Att tänka på

  • ERCP före operation vid koledokussten
  • Tidig operation (<72 h) vid akut kolecystit
  • Överväg MRCP om ERCP misslyckas
  • Vid mild kolecystit räcker ofta antibiotikaprofylax
  • Vid gallpankreatit, vänta med operation

Varningssignaler

  • Gulsot: tänk koledokussten
  • Frossbrytningar: misstänk kolangit
  • Palpabel gallblåsa: uteslut malignitet
  • Pankreatit: sök gallsten
  • Höga leverprover: utred gallvägarna