Termin 8 · Kirurgi · Fall 1

Akut buk

Akut appendicit hos en 25-årig man med klassisk presentation

01 · Fallet

Patientfallet

En tidigare frisk man, 25 år, kommer till akuten klockan 14:30 med buksmärtor sedan 18 timmar. Smärtan började kvällen innan som en diffus obehagskänsla runt naveln och har sedan vandrat ned till höger fossa, där den nu sitter konstant och molande och förvärras vid rörelse. Han har varit illamående, kräkts två gånger och tappat aptiten. Han känner sig febrig men har inte mätt temperaturen hemma. Avföringen var normal igår morse, sedan dess ingen, och miktionen är normal utan dysuri.

Han är tidigare frisk, tar inga läkemedel regelbundet och är inte tidigare opererad.

Central fråga: en smärta som börjar periumbilikalt och vandrar ned till höger fossa, med illamående, feber och aptitlöshet, pekar åt ett håll. Vilken diagnos, och hur handläggs den?

02 · Prioritera

Tentafokus

Det här måste du kunna på det här fallet:

  • Den migrerande smärtan: diffust periumbilikalt först, sedan lokaliserad till höger fossa
  • Bukstatus vid appendicit: McBurneys punkt, defens, Rovsings, psoas- och obturatortecken
  • LPK och CRP som inflammationsmarkörer, och att CRP kan vara normalt de första 12 timmarna
  • Ultraljudsfynden: väggförtjockad appendix > 6 mm, hyperemi och fri vätska
  • Differentialdiagnoserna per region, gastrointestinala, gynekologiska och urologiska
  • Att laparoskopisk appendektomi är förstahandsval och att obehandlad appendicit kan perforera efter 24–36 h

03 · Status

Status och bukundersökning

Vid ankomst är han smärtpåverkad men vaken och orienterad. Han ligger stilla i sängen och rör sig försiktigt, lätt dehydrerad. Vitalparametrarna visar feber och en lätt takykardi.

Vitalparametrar

Temp
38,3 °C
Puls
96/min, regelbunden
Blodtryck
125/75 mmHg
Andningsfrekvens
18/min
SaO₂
98 % på luft

Bukstatus

Inspektion
Plan buk, inga ärr, rör sig minimalt med andningen
Auskultation
Sparsamma tarmljud
Palpation
Direkt ömhet i McBurneys punkt, indirekt ömhet, defens
Perkussion
Perkussionsömhet i höger fossa
Speciella test
Positivt Rovsings, psoas- och obturatortecken

04 · Utredning

Labb och bilddiagnostik

Proverna visar förhöjda inflammationsparametrar med i övrigt normal lever- och njurfunktion.

Laboratorieprover

AnalysVärdeReferens
Hb148 g/L134–170
LPK14,5 ×10⁹/L ↑3,5–8,8
TPK245 ×10⁹/L145–387
CRP48 mg/L ↑<5
Kreatinin78 µmol/L60–105
Natrium138 mmol/L137–145
Kalium3,9 mmol/L3,5–4,6
Glukos6,2 mmol/L
ALAT22 U/L<45
Bilirubin18 µmol/L<26

Ultraljud buk

  • Dilaterad, väggförtjockad appendix med diameter 9 mm
  • Hyperemi i appendixväggen
  • Fri vätska periappendikulärt
  • Ingen appendikolit visualiserad
  • Normala övriga intraabdominella organ

05 · Differentialdiagnos

Differentialdiagnoser vid akut buk

Smärta i höger fossa har flera möjliga orsaker. Var smärtan sitter och vilka organ som ligger där styr vilka diagnoser som måste vägas in.

Bukens fyra kvadranter, appendix projiceras mot höger nedre kvadrant · OpenStax, CC BY 3.0 · Wikimedia Commons
GruppDiagnoser
GastrointestinalaGastroenterit, divertikulit, ileit (Crohn), kolecystit
GynekologiskaOvarialcysta eller -torsion, salpingit, ektopisk graviditet, mittelschmerz
UrologiskaUretärsten, pyelonefrit, testikeltorsion, epididymit

06 · Diagnos

Bedömning och diagnos

Den kliniska bilden, statusfynden, de förhöjda inflammationsparametrarna och ultraljudet pekar samstämmigt mot akut appendicit. Alvarado score blir 8 av 10, vilket talar för hög sannolikhet.

  • Klassisk migrerande smärta
  • Typiska statusfynd med peritoneal retning
  • Förhöjda inflammationsparametrar (LPK och CRP)
  • Ultraljudsfynd talande för appendicit
  • Alvarado score 8/10

07 · Behandling

Behandling och operation

Patienten förbereds för akut laparoskopisk appendektomi. Preoperativt stabiliseras han och får antibiotikaprofylax.

Preoperativ handläggning

Omedelbart

  • Fasta
  • IV-infart och vätska (Ringer-Acetat)
  • Smärtlindring: morfin 5 mg iv
  • Antiemetika: ondansetron 4 mg iv
  • Antibiotikaprofylax: cefuroxim 1,5 g + metronidazol 500 mg iv

Förberedelser

  • Information och samtycke
  • Operationsanmälan
  • Rakning av operationsområdet
  • Kontroll av identitet och märkning
  • Preoperativ checklista

Laparoskopisk appendektomi

  1. 1Generell anestesi med endotrakeal intubation
  2. 2Patientläge: ryggläge, vänster sida upp, Trendelenburg
  3. 3Etablering av pneumoperitoneum (12–14 mmHg CO₂)
  4. 4Trokarplacering: umbilikal, suprapubisk, vänster fossa
  5. 5Diagnostisk laparoskopi för att bekräfta diagnosen
  6. 6Identifiering och mobilisering av appendix
  7. 7Ligering av appendixbasen med endoloop ×2
  8. 8Ligering och delning av mesoappendix
  9. 9Avlägsnande av appendix i specimen-påse
  10. 10Spolning och sugning av inflammatorisk vätska
  11. 11Kontroll av hemostas
  12. 12Desufflation och slutning av portarna

08 · Postoperativt

Postoperativ vård

Vårdförloppet går snabbt vid okomplicerad laparoskopisk appendektomi, med planerad hemgång redan dag 1–2.

Direkt postoperativt

  • Övervakning på uppvak enligt rutin
  • Smärtlindring: paracetamol och NSAID, morfin vid behov
  • Antiemetika vid behov
  • Fri mobilisering när patienten är vaken
  • Dryck när illamåendet avklingar

Avdelningsvård

  • Kontroll av vitalparametrar var fjärde timme
  • Successiv kostupptrappning
  • Mobilisering med fysioterapeut
  • Sårkontroll dag 1
  • Planerad hemgång dag 1–2 postoperativt

Vid hemgång

  • Smärtlindring: paracetamol och NSAID i 3–5 dagar
  • Sårvård: dusch tillåten, undvik bad i 2 veckor
  • Aktivitet: successiv ökning, undvik tunga lyft i 2 veckor
  • Sjukskrivning 1–2 veckor beroende på arbete
  • Återbesök vid behov till vårdcentral
  • Sök vid feber, ökande smärta eller rodnad/var från såret

09 · Patofysiologi

Patofysiologi och PAD

Appendicit börjar med luminal obstruktion. Bakterier invaderar, väggen blir inflammerad och ödematös, venöst avflöde hindras och till slut sviktar artärförsörjningen. Utan behandling hotar perforation efter 24–36 timmar.

Appendix vanliga lägen, läget förklarar varför symtomen kan variera · Mikael Häggström, CC0 · Wikimedia Commons

Etiologi

  • Luminal obstruktion (fekolit, lymfoid hyperplasi)
  • Bakteriell invasion
  • Inflammation och ödem
  • Venös stas som leder till arteriell insufficiens
  • Risk för perforation efter 24–36 h

Stadier

StadiumBeskrivning
KatarralYtlig inflammation
FlegmonösTransmural inflammation
GangrenösNekros
PerforeradFri perforation
AbscessInkapslad infektion

PAD-svar

Makroskopi: appendix 65 mm lång, 8 mm i diameter, serosan hyperemisk med fibrinbeläggningar.

Mikroskopi: transmural inflammation med neutrofil infiltration. Mukosan delvis nekrotisk. Muscularis propria och serosa med uttalad inflammation och mikroabscesser. Ingen perforation.

Diagnos: akut flegmonös appendicit.

10 · Komplikationer

Komplikationer

Komplikationer delas in efter tidsförlopp. De tidiga uppträder inom 30 dagar, de sena därefter.

NärKomplikationHandläggning
Tidig (<30 d)Sårinfektion (2–5 %)Antibiotika
Tidig (<30 d)Intraabdominell abscess (1–2 %)Dränage
Tidig (<30 d)IleusKonservativ behandling
Tidig (<30 d)UrinretentionKAD
Tidig (<30 d)PneumoniAndningsgymnastik
Sen (>30 d)AdherenserRisk för ileus
Sen (>30 d)ÄrrbråckSällsynt vid laparoskopi
Sen (>30 d)Kronisk buksmärtaUtredning
Sen (>30 d)FertilitetspåverkanMinimal risk
Sen (>30 d)Stump-appendicitMycket sällsynt

11 · Fallåterkoppling

Kliniska lärdomar

Akut appendicit är den vanligaste orsaken till akut buk som kräver kirurgi. Tidig diagnos och behandling förhindrar komplikationer som perforation och abscess. Diagnosen ställs på kombinationen klinisk bild, labb och bilddiagnostik; laparoskopisk appendektomi ger snabb återhämtning och låg komplikationsrisk.

Att tänka på

  • Smärtlindring försvårar inte diagnosen
  • Atypisk presentation hos barn och äldre
  • Hos gravida är appendix förskjuten uppåt
  • En negativ exploration är bättre än en missad appendicit
  • CRP kan vara normalt de första 12 timmarna

Red flags

  • Generell bukdefens
  • Septisk patient
  • Palpabel resistens
  • Symtomduration > 48 h
  • Immunsupprimerad patient