Termin 8 · Kirurgi · Fall 3
Bråck och tarmhinder
Inklämt ljumskbråck med hotande tarmischemi
01 · Fallet
Patientfallet
En man, 67 år, kommer till akuten klockan 08:15 med svår smärta i höger ljumske och kräkningar sedan sex timmar. Han vaknade klockan 02 med intensiv smärta efter att dagen innan ha lyft en tung låda. Smärtan är konstant och svår (VAS 9/10). Han har kräkts fyra gånger, senast gallblandat, och har inte haft gas på flera timmar. Patienten har ett känt högersidigt ljumskbråck sedan fem år men har vägrat operation, och försök att reponera bråcket har misslyckats både hemma och på akuten.
Bakgrund och mediciner
- Tidigare sjukdomar
- Hypertoni, typ 2-diabetes, KOL (f.d. rökare), prostatahyperplasi
- Läkemedel
- Enalapril 10 mg ×1, metformin 500 mg ×2, tiotropium inhalation ×1, alfuzosin 10 mg ×1
Central fråga: ett känt ljumskbråck som blivit hårt smärtsamt och inte längre går att reponera, tillsammans med kräkningar och utebliven gasavgång, hur snabbt måste detta handläggas, och vad står på spel?
02 · Prioritera
Tentafokus
Det här måste du kunna på det här fallet:
- Ett ej reponerbart bråck är en kirurgisk akut tills motsatsen är bevisad
- Laktatstegring och metabol acidos talar för tarmischemi
- Tidsförloppet vid inklämning: venös stas först, sedan arteriell kompromiss och nekros
- Indirekt vs direkt ljumskbråck och varför femoralbråck har hög inklämningsrisk
- Skillnaden mellan mekanisk och paralytisk ileus
- Misslyckat repositionsförsök betyder omedelbar operation, laparoskopi är inte aktuellt vid inklämning
03 · Status & utredning
Status och utredning
Patienten är smärtpåverkad, blek och kallsvettig, dehydrerad och kan inte ligga still. Vitalparametrarna visar takykardi och tecken på begynnande systempåverkan.
Vitalparametrar
- Temp
- 37,8 °C
- Puls
- 110/min
- Blodtryck
- 155/95 mmHg
- Andningsfrekvens
- 24/min
- SaO₂
- 94 % på luft
Lokalt status och bukstatus
Ljumsken
- Synlig resistens höger ljumske, 8×6 cm
- Fast, öm, ej reponerbar
- Rodnad och svullnad över bråcket
- Utfylld ljumskkanal, palpabel stram bråckport
- Kontralateral sida normal
Buken
- Lätt utspänd
- Hyperaktiva, metalliska tarmljud
- Diffus ömhet, ingen peritoneal retning
- Tympanisk perkussion
- PR: tom ampull, normalt slem
Laboratorieprover
- Hb
- 162 g/L (ref 134–170) ↑
- LPK
- 15,8 ×10⁹/L (ref 3,5–8,8) ↑
- CRP
- 12 mg/L (ref <5)
- Kreatinin
- 125 µmol/L (ref 60–105) ↑
- Urea
- 9,2 mmol/L (ref 3,0–8,0) ↑
- pH
- 7,35 (ref 7,35–7,45)
- Base excess
- −3,2 (ref ±2)
- Laktat
- 3,8 mmol/L (ref <2) ↑
- Natrium
- 142 mmol/L
- Kalium
- 3,3 mmol/L ↓
Akut DT buk med kontrast
- Högersidigt inguinalt bråck med tunntarmsinnehåll
- Tarmslinga med väggförtjockning och nedsatt kontrastuppladdning
- Vätska i bråcksäcken
- Dilaterade tunntarmsslingor proximalt (diameter upp till 4,5 cm)
- Kollaberad distal tunntarm och kolon
- Ingen fri gas eller fri vätska intraperitonealt
- Övergångspunkt vid höger inguinalregion
Radiologens bedömning: inklämt högersidigt ljumskbråck med tunntarmsileus och tecken på hotande tarmischemi. Akut kirurgi rekommenderas.
04 · Bedömning
Bedömning och åtgärd
Bilden är samlad: ett känt ljumskbråck är nu inklämt och ej reponerbart, det finns en klinisk och radiologisk tunntarmsileus, laktatstegring och metabol acidos talar för hotande tarmischemi, och ett repositionsförsök under sedering har misslyckats.
Diagnos: inklämt ljumskbråck med tunntarmsileus och hotande ischemi
Åtgärd: akut operation, explorativ laparotomi och bråckreparation
Preoperativ handläggning
Omedelbart
- Två grova PVK, blodgruppering
- Kristalloid vätska 1000 ml snabbt
- Ventrikelsond: 400 ml gallblandad vätska
- KAD: koncentrerad urin 150 ml
- Smärtlindring: morfin 10 mg iv
- Antibiotikaprofylax: cefuroxim 1,5 g + metronidazol 500 mg iv
Optimering
- Syrgas 4 L/min
- EKG: sinustakykardi
- Lungröntgen: KOL-förändringar
- Anestesikonsult: ASA 3
- Information till patient och anhöriga
- Samtycke inklusive tarmresektion
05 · Operation
Operativ behandling
Explorativ laparotomi i generell anestesi och ryggläge. Genom ett medellinjesnitt från umbilicus till symfys ses dilaterade tunntarmsslingor och serosanguinös vätska.
- 1Exploration visar inklämd tunntarmsslinga i höger ljumskkanal
- 2Försiktig reposition av tarmen från inguinalkanalen
- 330 cm tunntarm är mörkröd med förtjockad vägg och tveksam viabilitet
- 4Varma koksaltkompresser i 10 minuter
- 5Bedömning: 20 cm tarm är nekrotisk, resterande återhämtar sig
- 6Resektion av 20 cm ileum med säkerhetsmarginaler
- 7Primär end-to-end-anastomos med handsydd teknik
- 8Bråcksäcken reseceras
- 9Lichtensteinplastik med nätförstärkning
- 10Kontroll: god tarmperistaltik, inget läckage
- 11Buken stängs i lager
- Operationstid
- 2 timmar 15 minuter
- Blödning
- 300 ml, ingen transfusion krävdes
06 · Postoperativt
Postoperativt förlopp
Första dygnet sker på IVA. Förloppet är okomplicerat: tarmfunktionen återkommer och kosten trappas upp stegvis.
Dag 0–1
- IVA-övervakning första 24 timmarna
- Ventrikelsond kvar tills tarmljud
- Timdiures, mål > 0,5 ml/kg/h
- Epidural smärtlindring
- Trombosprofylax: Fragmin 5000 E sc
- Fortsatt antibiotika 24 timmar
Dag 2–3
- Tarmljud återkommer dag 2
- Ventrikelsond dras
- Små klunkar vätska
- Mobilisering ur säng
- Övergång till peroral smärtlindring
- Första flatus dag 3
Dag 4–7 trappas kosten upp och tolereras väl. Första avföring kommer dag 5, såret läker primärt och CRP sjunker stadigt. Vid hemgång dag 7 har patienten god allmänkondition, normal tarmfunktion och ett fint sår. Sjukskrivning sex veckor och lyftförbud tre månader.
07 · Patologi
PAD-svar
Histopatologi av resektatet
Makroskopi: 20 cm tunntarm med mörkröd till svartfärgad serosa. Väggen är förtjockad och ödematös, slemhinnan kongestionerad med multipla blödningar.
Mikroskopi: transmural hemorragisk infarcering med total mukosal nekros. Submukosa och muskularis med massiv blödning och trombotiserade kärl, serosan med fibrinbeläggningar. Resektionsränderna är vitala.
Diagnos: hemorragisk tunntarmsinfarcering sekundärt till inklämning
08 · Bråck
Ljumskbråck
Ett bråck är ett utträde av bukinnehåll genom en svaghet i bukväggen. I ljumsken sker det genom ljumskkanalen, vars golv utgörs av inguinalligamentet, taket av inre sneda muskeln och transversus, och vars innehåll är funikeln hos män respektive lig. rotundum hos kvinnor.
Typer av bråck
| Typ | Kännetecken |
|---|---|
| Indirekt (lateral) | Cirka 65 %, går genom inre ringen |
| Direkt (medial) | Cirka 35 %, går genom Hesselbachs triangel |
| Kombinerat | Pantaloon hernia |
| Femoralbråck | Under inguinalligamentet, hög inklämningsrisk |
| Glidbråck | Retroperitoneal struktur utgör del av bråcksäcken |
Riskfaktorer
Manligt kön (cirka 8:1), stigande ålder, tungt arbete, kronisk hosta (KOL), förstoppning, prostatahyperplasi, bindvävssjukdom och tidigare bråck. Vår patient har flera av dessa: manligt kön, ålder, KOL och ett tungt lyft som utlösande faktor.
Operationstekniker
Öppen reparation
- Lichtenstein: guldstandard, nät
- Shouldice: fyra lagers sutur
- Bassini: historisk
- McVay: mot Cooper-ligamentet
Laparoskopisk (TEP/TAPP)
- Bilaterala bråck
- Recidivbråck
- Yngre, aktiva patienter
- Ej vid inklämning
09 · Patofysiologi
Inklämning och tarmischemi
Vid inklämning fastnar tarmen i bråckporten och kan inte reponeras. Förloppet följer en förutsägbar trappa där venös stas kommer först och arteriell kompromiss sedan leder till nekros. Tiden från inklämning till operation är den enskilt viktigaste faktorn.
- 0–2 hVenös obstruktion → ödem
- 2–4 hArteriell kompromiss → ischemi
- 4–6 hTransmural nekros börjar
- 6–8 hIrreversibel skada
- > 8 hPerforation, peritonit
10 · Tarmhinder
Ileus: mekanisk vs paralytisk
Ileus betyder att tarmpassagen stannar upp. Det avgörande är att skilja mekanisk obstruktion, där något fysiskt blockerar tarmen, från paralytisk ileus, där tarmen slutat röra sig. Vår patient har mekanisk ileus orsakad av bråcket.
| Mekanisk ileus | Paralytisk ileus | |
|---|---|---|
| Vanliga orsaker | Adherenser (~60 %), bråck (~15 %), tumör (~10 %), volvulus, intussusception | Postoperativt, peritonit, elektrolytrubbning, läkemedel, retroperitoneal process |
| Smärta | Koliksmärtor | Konstant obehag |
| Tarmljud | Hyperaktiva, övergår till tysta | Tysta tarmljud |
| Övrigt | Gallfärgade kräkningar | Generell utspändhet |
11 · Komplikationer
Postoperativa komplikationer
Tidiga (< 30 dagar)
- Anastomosläckage2–3 %, högre vid ischemi
- Paralytisk ileusVanligt efter tarmresektion
- Sårinfektion5–10 % vid kontaminerat ingrepp
- SeromSärskilt vid nätplastik
- BlödningFrån mesenteriet
Sena (> 30 dagar)
- Recidivbråck1–3 % med nät
- Kronisk smärta10–15 %
- Nätinfektion< 1 %, kan kräva explantation
- AdherensileusLivslång risk
- ÄrrbråckVid medellinjesnitt
12 · Kliniska pärlor
Undersökning och varningssignaler
Undersökningstips
- Undersök alltid både stående och liggande
- Be patienten krysta (Valsalva) för att provocera fram bråcket
- Känn efter hostimpuls
- Jämför med den friska sidan
- Glöm inte femoralbråck hos kvinnor
- Undersök hela buken vid ileus
Varningssignaler
- Ej reponerbart bråck = akut
- Hudrodnad över bråcket
- Femoralbråck = hög inklämningsrisk
- Laktatstegring = tarmischemi
- Feber och ileus = misstänk perforation
- Små bråck har högre inklämningsrisk