Termin 8 · Ortopedi

Frakturlära och traumatologi

Frakturtyper, läkning, klassificering och behandling

01 · Grunder

Översikt

En fraktur är ett brott i skelettets kontinuitet, oftast i ben men ibland i brosk. Den kan vara komplett eller inkomplett. Orsaken delas in i tre huvudgrupper: trauma, upprepad belastning (stress) och patologisk svaghet i benet.

Traumatiska frakturer

  • Direkt trauma: våld mot själva frakturstället
  • Indirekt trauma: kraften överförs via skelettet
  • Hög energi: bilolyckor, fall från höjd
  • Låg energi: enkla fall, sportskador
  • Trötthetsfraktur vid upprepad belastning

Patologiska frakturer

  • Osteoporos, den vanligaste orsaken
  • Malignitet, primär tumör eller metastas
  • Infektion, t.ex. osteomyelit
  • Metabola tillstånd som hyperparatyreoidism
  • Kongenitalt, t.ex. osteogenesis imperfecta

Tänk på patologisk fraktur när skadan uppstår vid oväntat lågt våld. Då kan benet redan vara försvagat av tumör, metastas eller osteoporos.

02 · Prioritera

Tentafokus

Det här ska du kunna inom frakturlära:

  • Skillnaden mellan primär och sekundär läkning och vad som krävs för respektive väg
  • De fyra faserna i frakturläkning och vilka faktorer som stör den
  • Indikationerna för konservativ respektive operativ behandling
  • Gustilo-Anderson för öppna frakturer och deras akuta handläggning
  • Kompartmentsyndrom: de fem P, varför det är en akut diagnos och fasciotomi som behandling
  • Salter-Harris I-V och prognosen för respektive typ vid skador på tillväxtzonen

03 · Klassificering

Frakturtyper och AO-systemet

Frakturer beskrivs efter sitt utseende på röntgen och efter hur de drabbar leden. Den gemensamma grunden ligger i frakturlinjens form och graden av fragmentering.

Vanliga frakturtyper efter frakturlinjens form · OpenStax College, CC BY 4.0 · Wikimedia Commons

AO-klassificeringen

AO-systemet (Arbeitsgemeinschaft für Osteosynthesefragen) ger en systematisk indelning som styr både beskrivning och behandlingsval. Frakturen graderas efter hur den drabbar leden.

TypLedengagemangUndergrupper
AExtraartikulärA1 enkel · A2 kilformig · A3 komplex
BPartiellt artikulärB1 sagittal · B2 frontal · B3 komplex
CKomplett artikulärC1 enkel · C2 komplex · C3 multifragmentär

AO-koden, exempel

32-A3.2

en komplex, extraartikulär diafysfraktur i femur

3
Femur
2
Diafysär region
A
Extraartikulär
3
Komplex
.2
Subgrupp

AO-principerna

  • Anatomisk reduktion av ledytor
  • Stabil fixation som tillåter tidig mobilisering
  • Bevarad blodförsörjning till ben och mjukdelar
  • Tidig aktiv mobilisering

04 · Läkning

Frakturläkning

Ben läker på två sätt. Vilken väg som tar över avgörs av hur stabil och välreducerad frakturen är.

Primär läkning (direkt)

  • Kräver anatomisk reduktion, gap < 2 mm
  • Kräver stabil fixation
  • Osteoner växer direkt över frakturen
  • Ingen synlig kallus

Sekundär läkning (indirekt)

  • Naturlig läkning: hematom, kallus, remodellering
  • Mikrorörelser stimulerar processen
  • Synlig kallus på röntgen
  • Den vanligaste läkningstypen
Sekundär läkning: hematom, mjuk kallus, hård kallus och remodellering · Smart Servier Medical Art, CC BY-SA 3.0 · Wikimedia Commons

Läkningens fyra faser

  1. 1Inflammationsfas0–2 veckorHematom och inflammation
  2. 2Reparationsfas2–6 veckorMjuk kallus bildas
  3. 3Ombyggnadsfas6–12 veckorHård kallus och förkalkning
  4. 4Remodellering3 mån – 2 årSlutlig omformning av benet

Faktorer som påverkar läkningen

Gynnar läkning

  • Yngre ålder
  • God blodförsörjning
  • Stabil fixation
  • Tidig mobilisering
  • Adekvat nutrition

Försämrar läkning

  • Rökning
  • Diabetes
  • Steroider
  • Infektion
  • Malnutrition

05 · Behandling

Behandling och fixation

Valet mellan konservativ och operativ behandling styrs av frakturens stabilitet, ledengagemang och patientens förutsättningar.

Konservativ behandling

Indikationer

  • Stabil, odislokerad fraktur
  • Acceptabel felställning
  • Hög operationsrisk
  • Patientens önskemål

Metoder

  • Gipsbehandling
  • Funktionell ortosbehandling
  • Träning och mobilisering
  • Extension

Operativ behandling

Indikationer

  • Dislokerad ledskada
  • Instabil fraktur
  • Öppen fraktur
  • Multifragmentär fraktur
  • Funktionell indikation

Metoder

  • Intern fixation (ORIF)
  • Intramedullär märgspik
  • Extern fixation
  • Artroplastik

Fixationsmetoder

Plattor och skruvar

  • Kompressionsplatta (DCP, LCP)
  • Låsande, vinkelstabil platta
  • Rekonstruktionsplatta, metafysär
  • Vid ledytor och långa rörben

Intramedullär märgspik

  • Olåst spik (Kuntscher, Ender)
  • Låst spik, statisk eller dynamisk
  • Biomekaniskt gynnsam, mindre trauma
  • Vid diafysära frakturer

Extern fixation

  • Monolateral, enkel konstruktion
  • Bilateral, ökad stabilitet
  • Cirkulär (Ilizarov-teknik)
  • Vid öppna och infekterade frakturer

06 · Akut

Öppna frakturer

Vid öppen fraktur kommunicerar benet med omgivningen genom ett hudsår, och infektionsrisken stiger med skadans omfattning. Gustilo-Anderson graderar skadan och förutsäger risken.

GradSår och mjukdelarKontaminationInfektionsrisk
ISår < 1 cm, låg energi, enkel frakturMinimal2 %
IISår 1–10 cm, måttlig mjukdelsskada, minimal krossningMåttlig7 %
IIISår > 10 cm, omfattande mjukdelsskada, komminut frakturHög25 %

Akut handläggning

  1. 1Sterilt omläggningUndvik upprepad exponering av såret
  2. 2AntibiotikaCefalexin och klindamycin inom 3 timmar
  3. 3StelkrampKontrollera vaccinationsstatus
  4. 4Akut operationDebridement inom 6–8 timmar
  5. 5FixationExtern fixator eller definitiv ORIF
  6. 6MjukdelsrekonstruktionInom 7 dagar

07 · Komplikationer

Komplikationer

Komplikationer delas in efter när de uppträder. De tidiga hotar liv och extremitet, de sena påverkar framför allt funktion på sikt.

Tidiga komplikationer

  • Kärlskada med ischemi eller blödning
  • Nervskada med pares eller parestesier
  • Kompartmentsyndrom
  • Fettemboli med lungpåverkan
  • Infektion, djup eller ytlig
  • Tromboembolism (DVT, lungemboli)

Sena komplikationer

  • Pseudartros (utebliven läkning)
  • Felläkning med felställning eller rotation
  • Posttraumatisk artros vid ledskada
  • CRPS (reflexdystrofi)
  • Kronisk osteomyelit
  • Tillväxtstörning hos barn

Kompartmentsyndrom

Ökat tryck i ett slutet fasciakompartment minskar perfusionen, vilket leder till ischemi och nekros. Det är en kirurgisk akutdiagnos.

De fem PInnebörd
PainOproportionerlig smärta som förvärras vid passiv sträckning
ParesthesiaStickningar och domningar
ParalysisMuskelsvaghet, sent tecken
PallorBlekhet, sent tecken
PulselessnessPulslöshet, mycket sent tecken

08 · Barn

Barnfrakturer och Salter-Harris

Barnens skelett skiljer sig anatomiskt från den vuxnas, och tillväxtzonen (fysis) ger upphov till egna frakturtyper och risker.

Anatomiska skillnader

  • Tjockare periost ger bättre läkning
  • Öppen tillväxtzon, risk för fyseala frakturer
  • Ökad elasticitet ger inkompletta frakturer
  • Snabbare läkning, kortare immobilisering
  • Remodellering kan korrigera felställningar

Speciella frakturtyper

  • Greenstick: ena sidan brister
  • Torus/buckle: kompressionsfraktur
  • Plastisk deformation: böjning utan brott
  • Salter-Harris: skada på tillväxtzonen
  • Suprakondylär humerus, den vanligaste
Salter-Harris typ I-V efter frakturlinjens förhållande till tillväxtzonen · Llywelyn2000, CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons

Salter-Harris-klassificering

TypFrakturlinjePrognos
IGenom fysisUtmärkt
IIGenom fysis och metafysGod
IIIGenom fysis och epifysVarierande
IVGenom fysis, metafys och epifysSämre
VKrossning av fysisMycket sämre

09 · Vidare läsning

Relaterade ämnen