Termin 6 · Kliniska färdigheter

Kirurgiska basfärdigheter

Operationsteknik, sterilitet, suturering och sårvård

01 · Översikt

Om modulen

Modulen ger de kirurgiska grundfärdigheter alla läkare behöver: sterilteknik, suturering, sårvård och assistans vid operation. Patientsäkerhet och teknisk precision står i centrum. Du tränar på syntetisk hud och suturkit i skills lab och i simulerad operationsmiljö, med kirurger och OR-personal som handledare.

Omfattning
3 högskolepoäng
Träning
Skills lab och OR-simulering
Material
Syntetisk hud och suturkit
Handledning
Kirurger och OR-personal
Examination
Praktisk och teoretisk
Certifiering
Baskirurgiskt körkort

02 · Aseptik

Sterilitet och aseptik

Allt börjar med en ren start. Kirurgisk handtvätt och steril påklädning förbereder dig, och hela teamet håller koll på vad som är sterilt respektive osterilt under ingreppet.

Kirurgisk handtvätt

  1. 1Ta av smycken och klocka
  2. 2Vanlig handtvätt först
  3. 3Kirurgisk scrub i 3–5 minuter
  4. 4Arbeta från naglar mot fingertoppar, handled och armbåge
  5. 5Skrubba varje område tio gånger
  6. 6Skölj från fingrarna mot armbågen
  7. 7Torka med steril handduk

Steril påklädning

  1. 1Greppa rocken bara på insidan
  2. 2Stick ut händerna utan att röra utsidan
  3. 3Låt en assistent knyta i ryggen
  4. 4Ta på handskar med closed gloving
  5. 5Första handsken dras på med rockkuffen kvar över handen
  6. 6Andra handsken med hjälp av den första
  7. 7Justera så att bara sterilt rör sterilt

Sterila zoner

Sterilt

Operationsfältet med dukar, instrumentbordet, rockens framsida från bälte till axlar samt underarmar och händer.

Osterilt

Ryggen på sterilklädd personal, allt under bältesnivå och ovan axelnivå samt sladdar som hänger ner under bordskanten.

03 · Instrument

Instrument och suturmaterial

Tre instrumentgrupper återkommer vid suturering: nålförare för att hålla nålen, pincetter för att hantera vävnaden och själva suturen. Greppa nålen två tredjedelar från spetsen i nålföraren.

InstrumentExempelAtt veta
NålförareMayo-Hegar, Crile-WoodGreppa nålen 2/3 från spetsen
PincettKirurgisk (tänder), anatomisk (räfflad), DeBakey (atraumatisk)Atraumatisk pincett skonar vävnaden
SuturAbsorberbar/ej, monofilament/flätad, storlek 6-0 till 0Grovleken anges som siffra-noll

04 · Suturteknik

Suturteknik

Vilken teknik du väljer beror på snittet. Enkelstygn ger kontroll stygn för stygn, fortlöpande sutur går snabbare på långa snitt, och subkutana eller intrakutana stygn ger ett snyggare ärr.

Enkelstygn (simple interrupted)

  1. 1För in nålen 90° mot huden, 5 mm från kanten
  2. 2Följ nålens kurva genom vävnaden
  3. 3Ut på andra sidan på samma avstånd
  4. 4Knyt med 3–4 kast, första kastet dubbelt
  5. 5Evertera sårkanterna lätt
Madrassutur, en teknik som everterar och avlastar sårkanterna · Olek Remesz, CC BY-SA 2.5 · Wikimedia Commons
EnkelstygnFortlöpande
IndikationAllmän sårslutningLånga, raka snitt med jämn spänning
TeknikVarje stygn knyts för sigFörsta stygnet knyts, sedan löpande
FördelEtt stygn kan lossas utan att resten påverkasSnabbt, jämn spänningsfördelning
NackdelTar längre tidHela suturen lossnar om tråden går av
Avslut3–4 kast per stygnAberdeen-knut eller knyt mot loop

Subkutan och intrakutan sutur

Subkutan

Absorberbar sutur (Vicryl, Monocryl) med inverterade stygn. Börja djupt och arbeta uppåt, knyt inte för hårt eftersom vävnaden svullnar. Minskar spänningen på hudsuturen.

Intrakutan

Absorberbart monofilament i horisontella stygn i dermis, utan synlig sutur på ytan. Ger ett utmärkt kosmetiskt resultat men kräver övning och tålamod.

05 · Knytteknik

Knytteknik

Knuten ska hålla utan att glida. Målet är en stadig square knot (kirurgknut), inte en granny knot som lätt lossnar. Du knyter antingen med instrument eller för hand.

Den kirurgiska knuten läggs som växlande kast som dras åt · Pk0001, CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons

Instrumentknytning

  • Lägg första kastet som en dubbel loop så att knuten håller medan du fortsätter
  • Följande kast är enkla och du växlar riktning mellan varje
  • Sträva efter en square knot, undvik granny knot

06 · Skärteknik

Incision och hemostas

En bra incision görs i ett drag och följer hudens spänningslinjer. När det blöder finns tre vägar till hemostas: mekaniskt, termiskt och kemiskt.

Skalpellteknik

  • Håll skalpellen som en penna för precision
  • Vinkla bladet 90° mot huden vid incisionen
  • Håll jämnt tryck genom hela rörelsen
  • Skär i ett drag och undvik upprepade snitt
  • Följ hudens spänningslinjer (Langers linjer)

Skalpellblad

#10
Generell kirurgi
#11
Punkteringar
#15
Precision

Hemostas

Mekanisk

Direkt tryck, kärlligatur och hemostatic clips

Termisk

Monopolär och bipolär diatermi samt harmonic scalpel

Kemisk

Bone wax, Gelfoam/Surgicel och trombin

07 · Sårvård

Sårvård och läkning

Ett sår läker i tre faser, och behandlingen styrs av hur rent såret är. Flera tillstånd bromsar läkningen och påverkar valet av teknik.

Sårläkningens faser

  1. 1Inflammationsfas (0–3 d): hemostas och inflammation
  2. 2Proliferationsfas (3–21 d): granulation och epitelisering
  3. 3Matureringsfas (3 v–2 år): remodellering och ärrbildning

Läkningen försämras av dålig nutrition och syresättning, diabetes, rökning, steroider och cytostatika samt av infektion och främmande material i såret.

Sårtyper och behandling

SårtypBehandling
Rena sårPrimär sutur inom 6–8 timmar
Kontaminerade sårRengöring, eventuellt fördröjd primärsutur
Infekterade sårÖppen behandling, sekundärläkning
Kroniska sårDebridering och fuktig sårläkning

08 · Assistans

Operationsassistans

Som assistent gör du operatörens arbete möjligt: du exponerar fältet, sköter hemostas och anticiperar nästa steg. Bra assistans handlar lika mycket om hållning som om händerna.

Uppgifter

  • Exponera operationsfältet
  • Håll krokar och retraktorer
  • Hemostas och sugning
  • Klipp suturer
  • Följ operatörens rytm

Positionering

  • Stå stabilt med fötterna isär
  • Håll armbågarna nära kroppen
  • Tänk ergonomi
  • Se utan att vara i vägen
  • Anticipera nästa steg och kommunicera

09 · OR-miljö

OR-miljö och säkerhet

Operationssalen är indelad i zoner, och en time-out görs innan ingreppet startar. Flera tekniska risker kräver respekt.

Zoner

  • Ren zon: omklädning
  • Steril zon: OR-sal
  • Oren zon: utgång

Time-out

  • Patientidentitet
  • Planerat ingrepp
  • Sidmarkering
  • Allergier

Säkerhet

  • Diatermi och jordning
  • Skarpa föremål
  • Strålning
  • Gasanestesi

10 · Komplikationer

Postoperativa komplikationer

Komplikationer kommer i ett ganska förutsägbart tidsförlopp efter operationen, bra att kunna när man bedömer en postoperativ patient.

TidpunktKomplikationer
Tidiga (<24 h)Blödning, hematom, andningspåverkan och smärta
Intermediära (1–7 d)Sårinfektion, dehiscens, serom och DVT/lungemboli
Sena (>7 d)Ärrbråck, keloid, adherenser och kronisk smärta

11 · Examination

Examination och träning

Examinationen är praktisk. Du bedöms på flera OSCE-stationer efter både teknik och säkerhet.

OSCE-stationer

  • Steril påklädning på tid
  • Suturering av laceration
  • Knytning för hand och med instrument
  • Sårbedömning och behandling
  • Assistans vid simulerad operation

Bedömningskriterier

  • Aseptisk teknik
  • Teknisk färdighet
  • Tidseffektivitet
  • Säkerhetstänkande
  • Slutresultatets kvalitet