← Tillbaka till Histologi
Mag-tarmkanalen - Histologi
Detaljerad genomgång av matspjälkningskanalens histologi
Översikt
Lager i GI-kanalen (inifrån och ut):
- 1. Lumen
Öppet utrymme i mitten av GI-kanalen
- 2. Mucosa (slemhinna)
- • Epitel - varierar beroende på plats
- • Lamina propria - lucker bindväv
- • Muscularis mucosae - tunn glatt muskulatur
- 3. Submucosa
Bindväv med kärl, nerver och körtlar
- 4. Muscularis externa/propria
Två lager glatt muskulatur (cirkulär och longitudinell)
- 5. Serosa/Adventitia
Yttersta lagret - serosa om bukhinnan täcker, annars adventitia
Esophagus (2:5:1 & 2:5:2)
Kännetecken:
- • Flerskiktat skivepitel i mucosan
- • Submucosa körtlar (endast i esophagus)
- • Muscularis externa varierar:
- - Övre 1/3: Tvärstrimmig muskulatur
- - Mellersta 1/3: Blandad
- - Nedre 1/3: Glatt muskulatur
- • Adventitia istället för serosa
Klinisk relevans:
Det flerskiktade skivepitelet skyddar mot mekanisk nötning från mat. Vid reflux kan epitelet skadas och utveckla metaplasi (Barrett's esofagus).
Gaster - Ventrikeln (2:5:3)
Särskiljande drag:
- • Enkelt cylinderepitel med mucussekretande ytceller
- • Gastric pits (magsäcksgropar) och körtlar
- • Tre typer av körtlar:
- 1. Cardiakörtlar - nära esofagus, slemproduktion
- 2. Fundus/corpuskörtlar - producerar HCl och pepsinogen
- - Parietalceller (HCl, intrinsic factor)
- - Huvudceller (pepsinogen)
- - Enteroendokrina celler
- 3. Pyloruskörtlar - slem och gastrin
- • Muscularis externa har tre lager (oblique, cirkulär, longitudinell)
Duodenum (2:5:4)
Karakteristika:
- • Intestinala villi (tarmludd)
- • Lieberkühn-kryptor mellan villi
- • Brunners körtlar i submucosan (unika för duodenum!)
- • Enterocyter med striated border (mikrovilli)
- • Bägarceller för slemproduktion
- • Paneth celler i kryptbotten (antimikrobiella peptider)
Tips: Brunners körtlar i submucosan är det säkra kännetecknet för duodenum!
Ileum (2:5:5)
Unika kännetecken för ileum:
Det viktigaste kännetecknet är:
Peyers plack (lymfoid vävnad) i submucosan
- • Kortare villi än i duodenum/jejunum
- • Fler bägarceller än tidigare segment
- • Peyers plack - aggregerad lymfoid vävnad
- • M-celler över Peyers plack för antigenupptag
- • Inga Brunners körtlar (till skillnad från duodenum)
Appendix (2:5:6)
Histologiska särdrag:
- • Riklig lymfoid vävnad i mucosa och submucosa
- • Inga eller få villi
- • Djupa kryptor med många enteroendokrina celler
- • Komplett muscularis externa
- • Ofta inflammatoriska celler närvarande
Funktion:
Immunologisk funktion - "tonsill" för tarmen
Colon (2:5:7)
Karakteristiska drag:
- • Inga villi (platt yta)
- • Djupa kryptor med rikligt av bägarceller
- • Taeniae coli - tre longitudinella muskelband
- • Haustra - utbuktningar mellan taeniae
- • Absorberande kolonocyter
- • Rikligt med bakterieflora i lumen
Jämförelse tunntarm vs tjocktarm:
Tunntarm:
- • Har villi
- • Färre bägarceller
- • Komplett cirkulär muskulatur
Tjocktarm:
- • Inga villi
- • Många bägarceller
- • Taeniae coli
Videos
💡 Sammanfattning - Mag-tarmkanalen
Snabbidentifiering:
- • Esophagus: Flerskiktat skivepitel + submucosa körtlar
- • Gaster: Gastric pits + parietalceller
- • Duodenum: Brunners körtlar i submucosa
- • Ileum: Peyers plack
- • Appendix: Mycket lymfoid vävnad, inga villi
- • Colon: Inga villi, många bägarceller
Minnesregler:
Epiteltyp:
Esophagus = Skivepitel (skydd)
Resten = Cylinderepitel (absorption)
Unika körtlar:
Duodenum = Brunners körtlar
Gaster = HCl-producerande körtlar