Termin 3 · Histologi

Blod och luftvägar

Blodceller, benmärg och luftvägarnas histologi

← Tillbaka till Histologi

01 · Blod

Blod 2:4:1

  • Plasma: Det runt omkring cellerna
  • Leukocyter: Vita blodceller
    • Granulocyter (prickar i, ser ut som flerkärniga)
      • Neutrofiler (B) (60-70%): Ljusa cellkroppar. Syns normalt medan de andra är svårare att hitta.
      • Eosinofiler (2-4%): Delad kärna och röd granula
      • Basofiler (0.1%): Blå, svår att hitta.
    • Agranulocyter (också en kärna men ser ut att vara det med)
      • Lymfocyter (C) (20-40%): T och B celler (syns ingen skillnad)
      • Monocyter (D) (4-7%): Kärna ofta njurformad (Mon, Månformad kärna)
  • Erytrocyter (A): Röda blodceller
Blodceller översiktBlodceller mikroskopi

02 · Benmärg

Benmärg 2:4:2

Här bildas celler och finns därför i flera olika stadier, till skillnad från blodet där det är färdiga celler främst.

  • Granulopoes: Förstadie till alla tre typer granulocyter, stora celler med rund kärna och utan granula.
  • Proerytroblast (A): Blå större celler, minskar med utveckling.
    • Erytrocyt (D): Röd, Röda och saknar cellkärna.
    • Reticulocyt (C): Blå, förstadie till Erytrocyt, sfäriska celler som är något större än erytrocyter. Saknar cellkärna.
  • Monocyt: Stora celler med njurformad kärna, ljusblå cytoplasma
  • Megakaryocyt (B): Större än alla andra celler, flerkärnig
    • Trombocyt: De små blobbar som åker av från megakaryocyter
  • Adipocyt (E): Stora vita ringar
  • Bentrabekler: Kan synas.
Benmärg översiktBenmärg mikroskopi

03 · Epiglottis

Epiglottis 2:4:3

Elastiskt brosk finns i "snabel", ej markerat.

  • Anteriort: Icke-keritiniserat flerskiktat plattepitel (D):
  • Posteriort: Respiratoriskt epitel (E): Pseudostratifierat Cilierat Cylinderepitel
  • Hyalint brosk (A):
  • Elastiskt Brosk (F)
  • Seromukösa körtlar (B):
  • Fett (C):
Epiglottis struktur

04 · Trachea

Trachea 2:4:4

  • Mukosa (A+B): Respiratoriskt epitel och lamina propria (elastiska fibrer)
    • Respiratoriskt Epitel (A):
      • Ciliförsedda Cylinderceller (F):
      • Bägarceller (G):
  • Submukosa (B): Bindväv med mukösa och seromukösa körtlar. Blod- och lymfkärl
    • Seromukösa körtlar (E):
  • m. Trachealis (H): Glatt muskulatur
  • Hyalint Brosk (C):
  • Adventitia (D): Fibrös bindväv
Trachea struktur

05 · Lunga

Lunga 2:4:5

  • Bronk (B): Har brosk runt sig.
    • Brosk (A):
  • Bronkiol (C): Har ingen brosk runt sig.
  • Alveolgång (D): Större yta med tomrum.
    • Alveol (E): Litet segment med tomrum omslutet av tunt lager.
  • Artär (F):
  • Ven (G):
  • Kapillär:
Lunga struktur översiktLunga mikroskopi

06 · Resurser

Videor

07 · Fördjupning

Blod och benmärg

Är utstryk snarare än snitt, man har tagit en droppe och dragit ut. Preparaten är inte så tydliga så vi ska inte kunna alla differentieringar.

Blodet har mogna celler medan benmärgen har alla utvecklingsstadier av celler och mogna celler. Benmärgen har då flera förstadier och en del är bra att känna till.

08 · Fördjupning

Luftvägar

Mun och näshåla ner till epiglottis har man flerskiktat.

Efter epiglottis har man respiratoriskt epitel som är specifikt för det. Pseudostratifierat cilierat cylinderepitel, alltså alla celler har kontakt med basalmembranet. Cilier hjälper med slemtransporten upp från luftrören.

Vid cylinderepitel är ofta kärnorna nertryckta mot basalmembranet. Gobletceller (mucos/slembildande).

Epiglottis

Anteriora + övre posteriora delen är som övre luftvägar (flerskiktat icke keratiniserat skivepitel). Spetsen av epiglottis pekar upp mot munhålan.

Trachea

Broskring av hyalint brosk. Bägarcellerna (Goblet) tränger sig mellan i epitelet.

Lungan

Snittet är rakt av så där finns inte bara alveoler utan kärl från båda kretsloppen och bronker. Blodkärl eller luftväg: Epitel (cylinder), lite mörkare är luftväg. Bronker har brosk, bronkioler har inte brosk. Alveoler har väldigt tunna väggar och kapillärer löper i väggarna med erytrocyter som trycker sig mellan. Ser nästan ut som fett.