Termin 3 · Histologi
Blod och luftvägar
Blodceller, benmärg och luftvägarnas histologi
← Tillbaka till Histologi01 · Blod
Blod 2:4:1
- Plasma: Det runt omkring cellerna
- Leukocyter: Vita blodceller
- Granulocyter (prickar i, ser ut som flerkärniga)
- Neutrofiler (B) (60-70%): Ljusa cellkroppar. Syns normalt medan de andra är svårare att hitta.
- Eosinofiler (2-4%): Delad kärna och röd granula
- Basofiler (0.1%): Blå, svår att hitta.
- Agranulocyter (också en kärna men ser ut att vara det med)
- Lymfocyter (C) (20-40%): T och B celler (syns ingen skillnad)
- Monocyter (D) (4-7%): Kärna ofta njurformad (Mon, Månformad kärna)
- Granulocyter (prickar i, ser ut som flerkärniga)
- Erytrocyter (A): Röda blodceller


02 · Benmärg
Benmärg 2:4:2
Här bildas celler och finns därför i flera olika stadier, till skillnad från blodet där det är färdiga celler främst.
- Granulopoes: Förstadie till alla tre typer granulocyter, stora celler med rund kärna och utan granula.
- Proerytroblast (A): Blå större celler, minskar med utveckling.
- Erytrocyt (D): Röd, Röda och saknar cellkärna.
- Reticulocyt (C): Blå, förstadie till Erytrocyt, sfäriska celler som är något större än erytrocyter. Saknar cellkärna.
- Monocyt: Stora celler med njurformad kärna, ljusblå cytoplasma
- Megakaryocyt (B): Större än alla andra celler, flerkärnig
- Trombocyt: De små blobbar som åker av från megakaryocyter
- Adipocyt (E): Stora vita ringar
- Bentrabekler: Kan synas.


03 · Epiglottis
Epiglottis 2:4:3
Elastiskt brosk finns i "snabel", ej markerat.
- Anteriort: Icke-keritiniserat flerskiktat plattepitel (D):
- Posteriort: Respiratoriskt epitel (E): Pseudostratifierat Cilierat Cylinderepitel
- Hyalint brosk (A):
- Elastiskt Brosk (F)
- Seromukösa körtlar (B):
- Fett (C):

04 · Trachea
Trachea 2:4:4
- Mukosa (A+B): Respiratoriskt epitel och lamina propria (elastiska fibrer)
- Respiratoriskt Epitel (A):
- Ciliförsedda Cylinderceller (F):
- Bägarceller (G):
- Respiratoriskt Epitel (A):
- Submukosa (B): Bindväv med mukösa och seromukösa körtlar. Blod- och lymfkärl
- Seromukösa körtlar (E):
- m. Trachealis (H): Glatt muskulatur
- Hyalint Brosk (C):
- Adventitia (D): Fibrös bindväv

05 · Lunga
Lunga 2:4:5
- Bronk (B): Har brosk runt sig.
- Brosk (A):
- Bronkiol (C): Har ingen brosk runt sig.
- Alveolgång (D): Större yta med tomrum.
- Alveol (E): Litet segment med tomrum omslutet av tunt lager.
- Artär (F):
- Ven (G):
- Kapillär:


06 · Resurser
Videor
07 · Fördjupning
Blod och benmärg
Är utstryk snarare än snitt, man har tagit en droppe och dragit ut. Preparaten är inte så tydliga så vi ska inte kunna alla differentieringar.
Blodet har mogna celler medan benmärgen har alla utvecklingsstadier av celler och mogna celler. Benmärgen har då flera förstadier och en del är bra att känna till.
08 · Fördjupning
Luftvägar
Mun och näshåla ner till epiglottis har man flerskiktat.
Efter epiglottis har man respiratoriskt epitel som är specifikt för det. Pseudostratifierat cilierat cylinderepitel, alltså alla celler har kontakt med basalmembranet. Cilier hjälper med slemtransporten upp från luftrören.
Vid cylinderepitel är ofta kärnorna nertryckta mot basalmembranet. Gobletceller (mucos/slembildande).
Epiglottis
Anteriora + övre posteriora delen är som övre luftvägar (flerskiktat icke keratiniserat skivepitel). Spetsen av epiglottis pekar upp mot munhålan.
Trachea
Broskring av hyalint brosk. Bägarcellerna (Goblet) tränger sig mellan i epitelet.
Lungan
Snittet är rakt av så där finns inte bara alveoler utan kärl från båda kretsloppen och bronker. Blodkärl eller luftväg: Epitel (cylinder), lite mörkare är luftväg. Bronker har brosk, bronkioler har inte brosk. Alveoler har väldigt tunna väggar och kapillärer löper i väggarna med erytrocyter som trycker sig mellan. Ser nästan ut som fett.