Termin 4 · Patobiologi 1 · PBL Fall 3
Luftvägsinfektioner
Övre och nedre luftvägsinfektioner hos barn – patogener, resistens och behandlingsval
01 · Fallet
Patientfallet
Två syskon, 3 och 5 år, insjuknar båda i förkylning. 5-åringen blir frisk utan komplikationer. 3-åringen försämras däremot och utvecklar ett infiltrat i ena lungan – en sekundär nedre luftvägsinfektion.
- Initial sjukdom
- Förkylning hos båda barnen
- Förlopp 5-åring
- Tillfrisknar utan komplikationer
- Förlopp 3-åring
- Lunginfiltrat på ena sidan
- Behandling
- Penicillin – utan effekt, byte krävs
Central fråga: varför fungerade inte penicillinet?
02 · Prioritera
Tentafokus
Det här måste du kunna på det här fallet:
- Gränsen mellan övre och nedre luftvägsinfektion (stämbanden) och vilka infektioner som hör till var
- De viktiga bakteriella patogenerna – pneumokocker, H. influenzae, GAS, Bordetella – med virulensfaktorer
- Varför atypiska patogener (Mycoplasma, Chlamydia, Legionella) inte svarar på betalaktamer
- Sambandet virusinfektion → sekundär bakteriell pneumoni
- De tre resistensmekanismerna och varför penicillin kan svikta vid pneumoni
- Skillnaden mellan konjugat- och polysackaridvaccin (PCV13 vs PPSV23, HiB)
03 · Anatomi
Luftvägarna och deras försvar
Indelningen i övre och nedre luftvägar går vid stämbanden. Det styr både vilka infektioner som uppstår och hur allvarliga de blir.
| Övre (ÖLI) | Nedre (NLI) | |
|---|---|---|
| Lokalisation | Ovan stämbanden | Nedom stämbanden |
| Strukturer | Näsa, mun, hals, öron | Bronker, bronkioler, lungor |
| Vanliga infektioner | Förkylning, halsont, sinuit, otit | Bronkit, bronkiolit, pneumoni |
| Allvarlighet | Oftast självläkande | Kan vara livshotande |
Slemhinnans skyddsmekanismer
- Cilier
- Driver slem uppåt – mukociliär transport som rensar partiklar och mikrober.
- Mucin
- Slemskiktet fångar inkommande partiklar och bakterier.
- Normalflora
- Konkurrerar med patogener om plats och näring.
04 · Mikrobiologi
Viktiga bakteriella patogener
Fyra bakterier står för en stor del av de bakteriella luftvägsinfektionerna hos barn. Kapsel, toxiner och M-protein är de virulensfaktorer du ska känna igen.
Streptococcus pneumoniae
Grampositiv diplokock – vanligaste agens vid bakteriell pneumoni
- Virulens
- Polysackaridkapsel skyddar mot fagocytos
- Infektioner
- Pneumoni, meningit, sepsis, otit
- Riskgrupper
- Barn under 2 år, vuxna över 65 år
- Vaccin
- PCV13 (barn), PPSV23 (vuxna)
- Resistens
- PRSP – penicillinresistent S. pneumoniae via förändrade PBP
Haemophilus influenzae
Gramnegativ stavbakterie – serotyp b (HiB) mest virulent
- Infektioner
- Meningit, pneumoni, epiglottit
- Odling
- Kräver chokladagar (faktor X och V)
- Vaccin
- HiB-konjugatvaccin
- Resistens
- Betalaktamasproduktion är vanlig
Streptococcus pyogenes (GAS)
Grampositiv kedjebildande, betahemolyserande grupp A-streptokock
- Infektioner
- Faryngotonsillit, cellulit, nekrotiserande fasciit
- Virulens
- M-protein hämmar fagocytos
- Toxiner
- Streptolysin O och S
- Komplikationer
- Reumatisk feber, glomerulonefrit
Bordetella pertussis
Orsakar kikhosta
- Toxiner
- Pertussistoxin och adenylatcyklastoxin
- Stadier
- Katarralt → paroxysmalt → konvalescent
- Smittsamhet
- Högst i katarralstadiet
- Diagnostik
- PCR under de första tre veckorna
- Vaccin
- aP – acellulärt pertussisvaccin
05 · Atypiska
Atypiska pneumonipatogener
"Atypisk" syftar både på den kliniska bilden – gradvis insjuknande, torr hosta, mer allmänsymtom – och på mikrobiologin: de saknar cellvägg eller lever intracellulärt och växer inte på vanliga odlingsmedier.
| Patogen | Särdrag | Diagnostik |
|---|---|---|
| Mycoplasma pneumoniae | Saknar cellvägg, unga vuxna och barn, ”walking pneumonia” | Serologi, PCR |
| Legionella pneumophila | Aerosol från vattensystem, hög feber, diarré, förvirring | Urinantigen, specialmedium |
| Chlamydia pneumoniae | Obligat intracellulär, skolbarn och unga vuxna | Serologi, PCR |
06 · Virologi
Virus och sekundär bakterieinfektion
Virus orsakar de flesta förkylningar, men det farliga är ofta vad de banar väg för. Det förklarar varför 3-åringen i fallet försämrades efter en till synes vanlig förkylning.
| Rhinovirus | Adenovirus | |
|---|---|---|
| Genom | RNA (picornavirus) | DNA |
| Andel av förkylningar | Över 50 % | Vanligt, men efter rhino/influensa |
| Sjukdomar | Övre luftvägsinfektion | ÖLI, konjunktivit, gastroenterit |
| Särdrag | Över 100 serotyper, kort typspecifik immunitet | Tål uttorkning, kan ge epidemier |
Från virus till sekundär pneumoni
- 1Virusinfektion skadar cilier och slemhinna
- 2Nedsatt mukociliär clearance – bakterier kan etablera sig
- 3Sekundär pneumoni av S. pneumoniae eller H. influenzae
07 · Farmakologi
Antibiotika och resistens
Antibiotika delas grovt efter angreppspunkt. Var ett preparat verkar avgör också vilka bakterier det biter på – och var resistensen kan uppstå.
| Grupp | Angreppspunkt | Exempel |
|---|---|---|
| Betalaktamer | Cellväggssyntes (binder PBP) | Penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer |
| 30S-hämmare | Proteinsyntes (30S-ribosom) | Aminoglykosider, tetracykliner |
| 50S-hämmare | Proteinsyntes (50S-ribosom) | Makrolider, klindamycin, kloramfenikol |
Proteinsynteshämmarna penetrerar värdcellen, vilket gör dem användbara mot intracellulära och atypiska bakterier.
Tre resistensmekanismer
- Enzymatisk nedbrytning
- Betalaktamaser klyver penicillinringen innan den når sitt mål.
- Effluxpumpar
- Bakterien pumpar aktivt ut antibiotikan ur cellen.
- Modifierat mål
- Förändrade PBP gör betalaktamerna verkningslösa (t.ex. PRSP).
08 · Prevention
Vaccination
Skillnaden mellan konjugat- och rena polysackaridvacciner är ett återkommande tentamoment: bara konjugatvacciner ger T-cellsberoende immunitet och fungerar därför hos små barn.
| Vaccin | Typ | Immunitet / not |
|---|---|---|
| PCV13 | Konjugat (barn) | 13 serotyper, T-cellsberoende |
| PPSV23 | Polysackarid (vuxna) | 23 serotyper, T-cellsoberoende |
| HiB | Konjugat | Kapselpolysackarid kopplad till bärarprotein |
Vaccinkonstruktion
- Inaktiverat
- Dödade bakterier eller virus.
- Konjugat
- Polysackarid kopplad till bärarprotein – ger T-cellssvar hos småbarn.
- Rekombinant
- Renframställda specifika proteiner.
09 · Fallåterkoppling
Varför svek penicillinet?
Penicillin biter på bakterier med peptidoglykancellvägg som det når. Flera scenarier kan förklara terapisvikten hos 3-åringen:
- Atypisk patogen
- Mycoplasma, Chlamydia och Legionella saknar cellvägg eller lever intracellulärt – inget mål för betalaktamer.
- Resistent pneumokock
- PRSP med förändrade PBP binder inte penicillinet.
- Betalaktamas
- H. influenzae och andra gramnegativa kan klyva penicillinringen.
- Byte av behandling
- Makrolid (t.ex. azitromycin) eller kinolon når de atypiska och resistenta bakterierna.
10 · Resurser