Termin 4 · Patobiologi 1 · PBL Fall 10
Blodet
Blodets sammansättning, blodbildning och hemostas
01 · Fallet
Patientfallet
Kvinna, 75 år, söker för att hon varit ovanligt trött sedan vintern. Lymfkörtlar och mjälte är utan anmärkning vid undersökning. Man tar blodvärde (Hb) och sänka (SR), och kompletterar sedan med plasmaproteiner och vita blodkroppar.
Labbfynd
- Blodvärde (Hb)
- 95 g/L (ref. kvinnor 117–153)
- Sänka (SR)
- 105 mm (ref. kvinnor >50 år: <30)
Diagnos: multipelt myelom, en cancer med okontrollerad tillväxt av plasmaceller i benmärgen.
Central fråga: hur förklarar plasmacellscancer både den låga hemoglobinnivån och den kraftigt förhöjda sänkan?
02 · Prioritera
Tentafokus
Det här måste du kunna på det här fallet:
- Hur blod är uppbyggt: celler (~45 %) och plasma (~55 %), och vad skillnaden mellan serum och plasma är
- Att alla blodceller härstammar från den hematopoetiska stamcellen, och var blodbildningen sker
- Erytropoesens byggstenar: EPO, järn, folsyra/B12, och hur hemoglobin binder syre
- Leukocyternas indelning och normalandelar (neutrofiler dominerar)
- Hemostasens tre faser och koagulationskaskadens två vägar som möts i den gemensamma vägen
- Varför myelom ger anemi + hög sänka, fallets fysiologiska förklaring
03 · Översikt
Blodets sammansättning
Centrifugerar man blod delar det sig i två fraktioner: cellerna packas i botten (~45 %) och plasman ligger ovanpå (~55 %).
Celler (~45 %)
- Erytrocyter: syretransport
- Leukocyter: immunförsvar
- Trombocyter: hemostas
Plasma (~55 %)
- Vatten (~90 %)
- Proteiner (~8 %)
- Övriga lösta ämnen (~2 %)
Cellernas livslängd
| Celltyp | Livslängd |
|---|---|
| Erytrocyter | ~120 dagar |
| Trombocyter | 7–10 dagar |
| Neutrofiler | 1–3 dagar |
| Monocyter | 1–3 dagar i blodet |
| Lymfocyter | Dagar till år |
04 · Plasma
Blodplasma
Plasman är till ~90 % vatten. Proteinerna utgör 7–8 % och delas i tre grupper.
- Albumin (~60 %)
- Produceras i levern. Upprätthåller det kolloidosmotiska trycket och transporterar lösta substanser i blodet.
- Globuliner (~36 %)
- α- och β-globuliner är transportproteiner; γ-globuliner är antikroppar (immunglobuliner).
- Fibrinogen (~4 %)
- Produceras i levern och omvandlas till fibrin vid koagulation.
05 · Blodbildning
Hematopoes
Alla blodceller härstammar från den hematopoetiska stamcellen (HSC) i benmärgen. Den delar upp sig i allt mer specialiserade förstadier, här den myeloida grenen som ger erytrocyter och trombocyter.
- 1HSC, hematopoetisk stamcell
- 2CMP, common myeloid progenitor
- 3MEP, megakaryocyt-erytroid progenitor
- 4Mogna celler, erytrocyter och trombocyter
06 · Röda blodkroppar
Erytrocyter
Struktur
- Bikonkav form, ~7,5 μm i diameter
- Saknar kärna och mitokondrier
- Fylld med hemoglobin
- Flexibel: pressas genom kapillärerna
Hemoglobin
- 4 subenheter (2α + 2β hos vuxna)
- Varje subenhet har en hem-grupp med Fe²⁺
- Binder totalt 4 O₂-molekyler
- Vuxen Hb-A: 13–18 g/100 ml blod
Erytropoes: vad bildningen kräver
- EPO (erytropoetin)
- Produceras i njuren vid hypoxi och driver på bildningen av nya röda blodkroppar.
- Järn
- Byggs in i hem-grupperna.
- Folsyra och B12
- Krävs för DNA-syntesen i de delande förstadierna.
- Aminosyror
- Byggstenar för globin-kedjorna.
07 · Vita blodkroppar
Leukocyter
Leukocyterna delas i granulocyter (synliga granula i cytoplasman) och agranulocyter. Andelarna nedan gäller av de totala vita blodkropparna.
| Celltyp | Andel | Funktion |
|---|---|---|
| Neutrofiler | 50–70 % | Första linjens försvar mot bakterier; fagocytos och respiratory burst |
| Eosinofiler | 2–4 % | Försvar mot parasiter; allergiska reaktioner |
| Basofiler | 0,5–1 % | Innehåller histamin; allergiska reaktioner |
| Lymfocyter | 25–45 % | B-celler → plasmaceller (antikroppar); T-celler → cellmedierad immunitet |
| Monocyter | 3–8 % | Blir makrofager i vävnad; fagocytos och antigenpresentation |
Neutrofiler, eosinofiler och basofiler är granulocyter; lymfocyter och monocyter är agranulocyter.
08 · Blodplättar
Trombocyter
Egenskaper
- Cellfragment från megakaryocyter
- Saknar kärna
- Lever 7–10 dagar
- Granula med koagulationsfaktorer
- 150 000–400 000 per μL blod
Trombocytopoes
- Styrs av trombopoetin (TPO) från levern
- Megakaryocyter genomgår endomitos: kärnan delar sig utan celldelning
- Varje megakaryocyt ger ~4000 trombocyter
09 · Blodstillning
Hemostas
Hemostas är förmågan att stoppa en blödning utan att samtidigt bilda proppar där de inte behövs. Förloppet sker i tre faser.
- 1Vaskulär spasm, kärlet kontraherar och minskar blodflödet
- 2Primär hemostas, en trombocytplugg bildas över skadan
- 3Sekundär hemostas, koagulationskaskaden ger ett stabilt fibrinnät
10 · Sekundär hemostas
Koagulationskaskaden
Två vägar startar kaskaden och möts sedan i en gemensam slutväg som bildar fibrin.
| Väg | Utlöses av | Hastighet |
|---|---|---|
| Extrinsic | Vävnadsfaktor (TF) + faktor VII | Snabb (sekunder) |
| Intrinsic | Kontaktaktivering (faktor XII) | Långsam (minuter) |
Gemensam väg
- 1Aktivering av faktor X
- 2Protrombin → trombin
- 3Fibrinogen → fibrin
- 4Faktor XIII stabiliserar fibrinnätet
11 · Balans
Antikoagulation & fibrinolys
Lika viktigt som att bilda en propp är att hålla blodet flytande där det inte behövs och att lösa upp proppen igen när skadan läkt.
Endoteliala faktorer
- NO och PGI₂: hindrar trombocytaktivering
- Trombomodulin: aktiverar protein C
Inhibitorer
- Antitrombin III: inaktiverar trombin och faktor Xa
- Protein C-systemet: inaktiverar faktor Va och VIIIa
- TFPI: hämmar TF–faktor VIIa-komplexet
Fibrinolys: nedbrytning av koaglet
- 1Plasminogen, den inaktiva formen
- 2tPA (tissue plasminogen activator) aktiverar den
- 3Plasmin, den aktiva formen som bryter ner fibrin
- 4D-dimer, nedbrytningsprodukten
12 · Anatomi
Lymfoida organ
Mjälten
Röd pulpa
- Makrofager bryter ner gamla erytrocyter
- Återvinning av järn
Vit pulpa
- B- och T-cellszoner
- Immunövervakning
Lymfkörtlar
- Filtrerar lymfa
- Antigenpresentation och lymfocytaktivering
- Antikroppsproduktion
Struktur
- Cortex: B-cellsfolliklar
- Paracortex: T-cellszon
- Medulla: plasmaceller
13 · Fallåterkoppling
Tillbaka till myelomet
Myelom är okontrollerad tillväxt av plasmaceller i benmärgen. Det förklarar båda patientens labbfynd.
- Lågt Hb (95 g/L)
- Plasmacellerna tränger undan den normala blodbildningen i benmärgen, så att färre erytrocyter bildas, benmärgssvikt ger anemi.
- Hög sänka (105 mm)
- Myelomcellerna producerar stora mängder monoklonalt immunglobulin (M-komponent), vilket höjer plasmaproteinkoncentrationen kraftigt.
Myelomets effekter
- Monoklonal gammopati (M-komponent)
- Bence-Jones-proteinuri
- Benmärgssvikt → anemi
- Skelettdestruktion
- Njurpåverkan
14 · Resurser