PBL Fall 2: ANS och Farmakologi

Autonoma nervsystemet och farmakologiska principer

Fallet

Person svettas mycket om händerna och får hjärtklappning när den ska dansa. Får behandling med betablockerare och botoxinjektioner över händerna.

Ordförandemall som användes för att leda tillfället som ordförande

Studiemål

ANS Sympatiska & Parasympatiska

  • • Uppbyggnad och Funktion
  • • Receptorer och Transmittorer
  • • Efferent (Afferent)

Farmakologi

  • • Affinitet
  • • Potens
  • • Antagonist/Agonist
  • • ADME
  • • Biotillgänglighet
  • • Terapeutiskt fönster
  • • Efficacy
  • • Termer
  • • Farmakologilista: Påverka ANS

Fallåterkoppling

  • • Botox
  • • Beta-Blockerare
  • • Hjärtklappning och svettning

Kursplanen

  • • Beskriva uppbyggnaden av autonoma nervsystemet avseende anatomi, neurontyper, transmittorsubstanser (syntes och frisättning) och receptorer samt övergripande redogöra för funktionerna hos autonoma nervsystemet
  • • Redogöra för principerna för funktionerna hos olika typer av receptorer (membranbundna och intracellulära) och för hur ligander inklusive farmaka kan påverka receptorsignaleringen
  • • Definiera viktiga farmakokinetiska och farmakodynamiska begrepp, såsom t.ex. ADME, biotillgänglighet, terapeutiskt fönster, affinitet, potens, efficacy och agonist/antagonist

Autonoma Nervsystemet (ANS)

Övergripande kan man säga att Autonoma nervsystemet är indelat i 3 delar och styr icke-viljestyrda funktioner.

Sympatiska (Fight/Flight)

Stressade

Parasympatiska (Rest and Digest)

Lugna och i vila

Enteriska

(bukhjärnan) - Ingår ej i denna vecka men formar nätverk (Plexa) och kontrollerar tarmarna, får input från Sympatiska och Parasympatiska.

Det autonoma nervsystemet påverkar sedan i stort 3 viktiga områden (Efferent):

  • • Glatta muskler (runt kärl, mage osv)
  • • Körtlar (saliv)
  • • Myocardium (hjärta)

Afferent har vi då från reflexer och t.ex. Baroreceptorer för att styra kroppen.

Jämförelse mellan systemen

Sympatiskt
Preganglion
Sympatisk
Postganglion
Parasympatiskt
Preganglion
Parasympatisk
Postganglion
Neuron och CellkroppIntermediolaterala
Cellkolumnen
T1-L3
Pre/para-
Vertebrala
Ganglier
Kranialnerver
Och S2-S4
Terminala ganglier
nära målorgan
MyelineringJaNejJaNej
Primär TransmittorsubstansAcetylkolinNoradrenalinAcetylkolinAcetylkolin
Primäst post-synaptisk ReceptorNikotin
Nn, Nm
Adrenerg
Alfa 1-2,
Beta 1-3
Nikotin
Nn, Nm
Muskarin
M1-5
ANS overview
ANS detailed

Sympatiska nervsystemet

Den del av Autonoma nervsystemet som styr Fight/Flight responsen.

Det finns en sympatiska gränssträng som ligger längs med ryggraden (Truncus Sympaticus)

  • • Neuronen är placerade T1-L3 (Paravertebral Ganglion)
  • • Preganglionära cellkroppar finns i lateralhornet
    • • Deras axon är tunna och myelinerade ut till kroppen.
  • • Synaps mellan pre och post-ganglionära sker primärt i Sympatiska gränssträngen
  • • Postganglionära är omyelinerade axon.
  • • Ett preganglion neuron kan synapsa med över 200 postganglion neuron

Synapser till ett Preganglion neuron kan synapsa med Postganglion neuron på 3 sätt:

  • • Inom ganglion det direkt gick in i
  • • Röra sig upp/ner i Truncus Sympaticus och synapsa i annat ganglion
  • • Passera paravertebrala ganglion och gå till prevertebrala plexus via n. Splanchnic

Parasympatiska nervsystemet

Detta utgår istället från kranialnererna och Sakrala nerver (S2-S4)

  • n. Oculomotoris: Glatta muskler i ögat (pupill)
  • n. Facialis: Körtlar (Saliv)
  • n. Glossopharayngeus: Körtlar (Saliv)
  • n. Vagus: Hjärta, lungor, magsäck, lever, tarm osv.
  • S2-S4: Via ventralroten: Urinblåsa, distalt kolon, rectum, reproduktionsorgan.

Interaktionen mellan Sympatiska och Parasympatiska

Dessa två system påverkar ofta samma områden och gör då detta på olika sätt:

Motverkan (Antagonism)

Har motsatt effekt på målet.

  • • Sympatiska Dilaterar pupill
  • • Parasympatiska drar samman pupill

Samverkan (Synergism)

Har liknande effekt på målet, samtidigt.

  • • Sympatiska: Utsöndrar vattnigt saliv
  • • Parasympatiska: Utsöndrar saliv med högt amylasinnehåll

Kooperativitet

Ena måste verka före den andra.

  • • Parasympatiska måste verka för att ge erektion och sympatiska för orgasm.

Effekter på organ

SympatiskaEffekt påParasympatiska
Ökad frekvensHjärta SinusknutaMinskar frekvens
Ökad kraftHjärta MuskelMinskad kraft
DilationPupillKonstriktion
Vissa relaxationCiliarmuskelKonstriktion
DilationLungor: BronkerKonstriktion
Viss konstriktionLungor: BlodkärlDilation
Minskad PeristaltikTarmar-glatt muskelÖkad Peristaltik

Receptorer

Kolinerga Receptorer

Nikotinreceptor (Jonkanal)

Autonoma ganglier och neuromuskulärt

ReceptorVarFunktionAgonistAntagonist
NicMuskelNeuromuskulär transmissionNikotinTubocurare, α-Bungarotoxin
NicGanglierGanglion transmissionNikotinHexamethonium

Muskarina receptorer - Parasympatikus (GPCR)

ReceptorVarFunktionAgonistAntagonist
M1NeuronalCNS excitation, GI motilitet, SyrasekretionOxotremorineAtropin, Pirenzepin
M2HjärtaCardiac inhibitionKarbakolAtropin, Gallamin
M3KörtlarSekretion-Atropin

Adrenerga Receptorer

När det gäller adrenerga receptorer har de olika affinitet till Adrenalin och Noradrenalin, vilket innebär att doser aktiverar med större sannolikhet den ena eller andra (Selektivitet).

ReceptorVarFunktionPrioritering
α1Glattmuskel, LeverKontraktion, GlykogenolysNA ≥ A >> ISO
α2Glattmuskel (Blodkärl), NervterminalerKontraktion, Minskad sekretionNA > A >> ISO
β1HjärtaÖkad kraft, Ökad hastighetISO > A = NA
β2Glattmuskel (Blodkärl, bronker), LeverRelaxering, GlykogenolysISO > A > NA

Prioritering och selektivitet hos receptorer:

Adrenalin: Beta-2, Beta-1, Alfa-2, Alfa-1

Noradrenalin: Alfa-1, Alfa-2, Beta-1, Beta-2

Farmakologi

Viktiga begrepp

Farmakodynamik

Hur kropp påverkas av läkemedel

Farmakokinetik

Kroppens hantering av läkemedel (ADME)

  • • Absorption: Upptag i kroppen
  • • Distribution: Fördelning i kroppen
  • • Metabolism: Nedbrytning
  • • Excretion: Utsöndring

Agonist

Ämne som binder och stimulerar receptor

  • • Full: Maximalt svar
  • • Partiell: Begränsat svar
  • • Invers: Minskar aktivitet

Antagonist

Ämne som blockerar receptor

  • • Kompetitiv: Samma bindningsställe
  • • Icke-kompetitiv: Annat bindningsställe
  • • Reversibel/Irreversibel

Affinitet

Hur starkt något binder till receptor

Potens

Effekt vid låg koncentration (EC50)

Efficacy

Förmåga att utlösa effekt vid bindning

Biotillgänglighet

Andel läkemedel som når blodet oförändrat

Farmakologilista

LäkemedelsgruppExempelEffekt
Acetylkolinfrisättnings-hämmareBotulinumtoxinHindrar frisättning av ACh i PNS. Ger relaxation av muskler och hämmar svettning
KolinesterashämmareNeostigminHindrar nedbrytning av ACh. Ges vid muskelsvaghet. Minskar hjärtfrekvens och blodtryck
Muskarinreceptor-agonisterAcetylkolinParasympatisk effekt: sänkt kraft/hastighet hjärta, kontraktion bronker och pupill
Muskarinreceptor-antagonisterAtropinMotsatt parasympatisk effekt. Ökad hjärtfrekvens, bronkdilatation. Ges vid akut hjärtsvikt
Nikotinreceptor-agonisterNikotin, AcetylkolinÖkar hjärtats kraft/hastighet. Bronkerkontraktion
Katekolaminåterupptags-hämmareAmfetamin, KokainAmfetamin: Hämmar MAO, ökar NA. Kokain: Blockerar återupptag av dopamin
Adrenoceptor-agonisterAdrenalin, Noradrenalin, Isoprenalinα1: Nästäppa, β1: Akut hjärtsvikt, β2: Astma
Adrenoceptor-antagonisterMetoprolol, Atenololβ1-blockerare: Ges mot högt blodtryck

Fallåterkoppling

Botox (Botulinumtoxin)

Används för att hämma frisättning av Acetylkolin från vesiklar hos presynaps. Detta är signalsubstansen som styr svettningar hos Sympatiska nervsystemet.

Genom att ta massa små stick i händerna, minskar man aktivering av svettkörtlar och därmed svettningar, lokalt. Ingreppet är säkrare än kirurgi.

Verkningsmekanism:

  • • Binder med tunga kedjan till proteiner på axonytan
  • • Tas upp via endocytos
  • • Lätta kedjan degraderar SNAP-25-proteinet (SNARE)
  • • Förhindrar vesikelfusion och neurotransmittorfrisättning

Måste upprepas med jämna intervaller då Botox bryter ner befintlig synaps och ny kan skapas.

Beta-blockerare

Till hjärtklappningen eller den höga pulsen/slagkraften kan man ge Beta-1 blockerare (hjärtat), t.ex. Metoprolol. Detta minskar slagfrekvensen och kraften.

Svettkörtlar:

Merokrina körtlar har muskarina receptorer och aktiveras av acetylkolin.

Apokrina körtlar har adrenerga receptorer och aktiveras av katekolaminer.