ANS & farmakologi

ANS styr de funktioner vi inte viljemässigt kontrollerar och delas in i tre delar.

Sympatikus

Fight or flight, aktiveras under stress och ansträngning.

Parasympatikus

Rest and digest, dominerar i vila och under matsmältning.

Enteriska systemet

Bukhjärnan. Ingår inte i den här veckan men bildar egna nätverk (plexa) som styr tarmen och tar emot input från både sympatikus och parasympatikus.

Den efferenta (utgående) signaleringen riktar sig framför allt mot tre måltyper:

• Glatt muskulatur, runt blodkärl, i mag-tarmkanalen med mera
• Körtlar, t.ex. salivkörtlar
• Myokardium, hjärtmuskeln

Den afferenta (inkommande) sidan kommer från reflexer och receptorer, exempelvis baroreceptorer, som ger systemet underlag för att reglera kroppen.

Båda systemen kopplar ett preganglionärt neuron till ett postganglionärt via en synaps i ett ganglion. Var cellkropparna ligger, vad neuronen frisätter och vilka receptorer de aktiverar skiljer dem åt.

Den del av ANS som driver fight or flight-svaret. Längs ryggraden löper den sympatiska gränssträngen, truncus sympaticus.

• Preganglionära cellkroppar ligger i ryggmärgens lateralhorn, segment T1–L3
• Deras axon är tunna och myeliniserade ut mot ganglierna
• Synapsen mellan pre- och postganglionärt neuron sker oftast i den sympatiska gränssträngen
• De postganglionära axonen är omyeliniserade
• Ett preganglionärt neuron kan synapsa med över 200 postganglionära neuron, vilket ger den breda, kroppsomfattande sympatiska reaktionen

Ett preganglionärt neuron kan nå sina postganglionära mål på tre sätt:

1. 1Synapsa direkt i det ganglion det går in i.
2. 2Vandra upp eller ner i truncus sympaticus och synapsa i ett annat ganglion.
3. 3Passera de paravertebrala ganglierna och fortsätta till prevertebrala plexus via n. splanchnicus.

Parasympatikus utgår i stället från kranialnerverna och de sakrala segmenten S2–S4. Fyra kranialnerver bär den parasympatiska fibrerna:

n. oculomotorius (III)

Glatt muskulatur i ögat (pupillkonstriktion).

n. facialis (VII)

Tår- och salivkörtlar.

n. glossopharyngeus (IX)

Salivkörtlar.

n. vagus (X)

Hjärta, lungor, magsäck, lever, tarm med mera.

S2–S4

Via ventralroten: urinblåsa, distala kolon, rektum och reproduktionsorgan.

Sympatikus och parasympatikus verkar ofta på samma organ, men relationen ser olika ut beroende på funktion.

Motverkan (antagonism)

Systemen ger motsatt effekt på målet. Sympatikus dilaterar pupillen, parasympatikus drar samman den.

Samverkan (synergism)

Systemen verkar i samma riktning, samtidigt. Sympatikus ger ett vattnigt saliv, parasympatikus ett amylasrikt, tillsammans en fullgod salivproduktion.

Kooperativitet

Det ena måste verka före det andra. Parasympatikus krävs för erektion, sympatikus för ejakulation.

Samma organ, motsatta svar, det här är klassiskt tentamaterial.

Två huvudfamiljer: kolinerga receptorer (binder acetylkolin) och adrenerga receptorer (binder katekolaminer).

Nikotinreceptorer: jonkanal

Sitter i autonoma ganglier och vid den neuromuskulära änden.

Muskarinreceptorer: GPCR, parasympatikus

Adrenerga receptorer: sympatikus

De adrenerga receptorerna har olika affinitet för adrenalin och noradrenalin. En given dos aktiverar därför den ena receptortypen före den andra, det kallas selektivitet. ISO står för isoprenalin, A för adrenalin och NA för noradrenalin.

Farmakologin delas i två perspektiv: vad läkemedlet gör mot kroppen (farmakodynamik) och vad kroppen gör med läkemedlet (farmakokinetik).

Farmakodynamik

Hur kroppen påverkas av läkemedlet.

Farmakokinetik (ADME)

Kroppens hantering av läkemedlet: absorption (upptag), distribution (fördelning), metabolism (nedbrytning) och excretion (utsöndring).

Biotillgänglighet

Andelen av en dos som når blodet i oförändrad form.

Affinitet

Hur starkt ett ämne binder till sin receptor.

Potens

Hur låg koncentration som krävs för effekt (EC50).

Efficacy

Den maximala effekt ett ämne kan utlösa när det väl binder.

Terapeutiskt fönster

Doseringsintervallet mellan verksam och toxisk dos.