Termin 3 · Homeostas · PBL Fall 15
Endokrinologi
Hypothalamus–hypofys-axeln, thyroidea, parathyroidea och binjuren
01 · Fallet
Patientfallet
En 38-åring som varken tar läkemedel eller dricker alkohol söker vård. Det senaste halvåret har hon haft darrningar, hjärtklappning och trötthet, känt sig i dålig kondition och varit lättirriterad. Aptiten är god och hon äter ofta mer än vanligt, men har ändå gått ner kraftigt i vikt. Inga ärftliga besvär i släkten.
Kliniska fynd
- Hud
- Varm och fuktig
- Tremor
- Finvågig fingertremor
- Ögon
- Vidgad ögonspringa
- Thyroidea
- Förstorad, med blåsljud (brus)
- Hjärtfrekvens
- 110 slag/min, utan biljud
- Blodtryck
- 145/55 mmHg
Laboratorieprover (referensintervall inom parentes)
| Prov | Värde | Referens |
|---|---|---|
| P-TSH | < 0,03 mIU/l | 0,4–3,7 |
| P-FT4 | 75 pmol/l | 12–22 |
| P-FT3 | 26 pmol/l | 3,6–6,3 |
| S-TRAK | 27,6 IE/l | < 1,2 |
Central fråga: lågt TSH med kraftigt förhöjda FT4 och FT3 och positiv TRAK pekar mot hypertyreos orsakad av Graves sjukdom. Vad i den endokrina regleringen förklarar bilden, och var i hypothalamus–hypofys–målorgan-kedjan sitter felet?
02 · Prioritera
Tentafokus
Sikta på helheten snarare än enskilda detaljer. Det här ska sitta:
- Hypothalamus–hypofys-axeln i översikt, med målorganen thyroidea, binjure och parathyroidea
- Hur primärt, sekundärt och tertiärt problem lokaliseras till målorgan, hypofys respektive hypothalamus
- De tre hormontyperna (aminosyrederivat, steroider, peptider) och hur syntes, lagring, receptor och effekt skiljer sig
- Thyroidea: syntesen av T3/T4, skillnaden mellan dem och vad calcitonin gör
- Binjurens lager och deras hormoner, aldosteron och kortisol i bark, katekolaminer i märg
- PTH och kalciumregleringen via ben, njure och tarm
03 · Översikt
Det endokrina systemet
De endokrina organen styr långsamma, kroppsövergripande processer genom att frisätta hormoner till blodet. Tillsammans håller de ordning på metabolism, vätske- och elektrolytbalans, tillväxt, reproduktion och försvar.
Endokrina organ
Epifysen (glandula pinealis), hypothalamus, hypofysen, thyroidea, parathyroidea och binjuren. Dessutom delvis endokrina: testiklar/äggstockar, pankreas och thymus.
Övergripande funktioner
Metabolism, elektrolyt- och vätskebalans, tillväxt, reproduktion och immunförsvar.
04 · Biokemi
Hormontyper
Hormoner delas in efter kemisk struktur, och strukturen avgör allt det andra, var receptorn sitter, om hormonet kan lagras och hur snabbt det verkar.
| Typ | Receptor | Lagring | Exempel |
|---|---|---|---|
| Aminosyrederivat | Membranbunden (utom T3/T4) | Vesiklar | Adrenalin, serotonin, T3, T4 |
| Steroidhormoner | Intracellulär | Lagras ej, syntes = sekretion | Aldosteron, kortisol, testosteron, östrogen |
| Peptidhormoner | Membranbunden | Vesiklar | ADH, gastrin, CCK, GH, prolaktin |
05 · Central reglering
Hypothalamus–hypofys-axeln
Hypothalamus och hypofysen utgör den överordnade styrcentralen. Hypofysens två lober skiljer sig i grunden: den bakre lagrar och frisätter hormoner som tillverkas i hypothalamus, den främre tillverkar sina egna hormoner på order av frisättningsfaktorer.
Neurohypofysen (bakre loben)
ADH (vasopressin)Driver återupptag av vatten i njuren. Frisätts vid ökad jonkoncentration eller minskad blodvolym.
OxytocinUtlöser mjölkutdrivning och sammandragningar i livmodern.
Adenohypofysen (främre loben)
Hypothalamus frisättningshormoner styr den främre lobens hormoner: GHRH/GHIH → GH, TRH → TSH, CRH → ACTH, GnRH → FSH/LH och PIH (dopamin) som hämmar prolaktin.
Axlarna i en tabell
| Hypofyshormon | Stimulerar / hämmar | Målorgan | Målorganets hormon | Rubbning |
|---|---|---|---|---|
| GH | GHRH, ghrelin / somatostatin | Lever, ben, muskler | IGF | Brist: dvärgväxt · Överskott: gigantism / akromegali |
| Prolaktin | TRH / dopamin | Bröstkörtlar | — | Brist: minskad mjölkproduktion · Överskott: olämplig mjölkproduktion |
| TSH | TRH / somatostatin | Thyroidea | T3, T4 | Brist: minskad utveckling · Överskott: hög ämnesomsättning |
| ACTH | CRH | Binjurebark | Kortisol | Överskott: fettansamling (Cushing) |
| LH & FSH | GnRH | Könsorgan | Östrogen, progesteron, testosteron | Brist: försämrad könsmognad |
06 · Målorgan
Thyroidea
Sköldkörteln sätter kroppens basalmetabolism och bidrar till temperaturregleringen. Den producerar de jodhaltiga hormonerna T3 och T4 i folliklarna och calcitonin i de parafollikulära cellerna.
Thyroideahormon (T3 / T4)
- T3 (trijodtyronin): aktiv form, cirka tio gånger mer potent
- T4 (tyroxin): prohormon som omvandlas till T3 perifert
- Verkan: intracellulära receptorer → mRNA-syntes
- Halveringstid: T4 cirka 8 dygn, T3 cirka 1 dygn
Syntesen, steg för steg
- Thyroglobulin bildas och lagras i folliklarna
- Jod tas upp via NIS-transportören (TSH-stimulerat)
- Jod transporteras till lumen genom pendrin
- Jod fästs på tyrosin via peroxidas → MIT/DIT
- MIT/DIT konjugeras → T3, T4 och RT3
- T3/T4 tas upp i cellen genom pinocytos
- T3/T4 klyvs loss från thyroglobulin
- Frisätts till blodet, bundet till TBG/albumin
Calcitonin
Calcitonin bildas i de parafollikulära cellerna (C-cellerna) och frisätts när kalciumhalten i blodet stiger. Det dämpar både osteoklasternas och osteoblasternas aktivitet och hämmar nybildning av osteoblaster, vilket sänker Ca²⁺ i blodet. Hormonet är inte livsnödvändigt, patienter klarar sig utan det efter thyroidektomi.
07 · Målorgan
Parathyroidea: bisköldkörtlarna
De fyra bisköldkörtlarna ligger som små kulor på baksidan av thyroidea. PTH (parathormon) är kroppens viktigaste reglerare av kalciumnivån och höjer Ca²⁺ genom att verka på tre organ samtidigt.
Ben
Aktiverar osteoblasternas PTH-receptorer, vilket via osteoklasterna frisätter Ca²⁺ från benet.
Njurar
Ökar återupptaget av Ca²⁺ (TAL och distala tubuli) och minskar reabsorptionen av fosfat.
Tarm
Aktiverar vitamin D, som i sin tur ökar Ca²⁺-upptaget i tarmens mucosaceller.
08 · Målorgan
Binjuren
Binjuren har två funktionellt skilda delar: en bark som producerar steroidhormoner i tre lager, och en märg som hör till det sympatiska nervsystemet och svarar med katekolaminer.
Binjurebark (cortex)
Zona glomerulosaMineralkortikoider (aldosteron), reglerar vatten- och mineralbalansen.
Zona fasciculataGlukokortikoider (kortisol), metabola hormoner.
Zona reticularisKönshormoner (DHEA, androstendion).
Binjuremärg (medulla)
Chromaffincellerna frisätter katekolaminer vid fight-or-flight: cirka 80 % adrenalin med bred systemisk effekt och 20 % noradrenalin med mer lokal effekt. Syntesvägen går tyrosin → dopamin → noradrenalin → adrenalin.
Barkens två huvudhormoner
Aldosteron
Minskar utsöndringen av Na⁺ genom att uppreglera Na⁺/K⁺-ATPas. Frisätts av RAAS vid lågt blodtryck eller låg volym, av ACTH vid stress (liten effekt) och av högt K⁺ i plasma. Hämmas av ANP vid ökat förmakstryck.
Kortisol
Styr energimetabolism och stressrespons i en cirkadisk rytm med topp på morgonen. Höjer glukos, aminosyror och fettsyror, ger vasokonstriktion, hämmar inflammation och immunförsvar och dämpar icke-essentiella funktioner.
09 · Repetition
Övriga endokrina organ
Flera vävnader utöver de klassiska körtlarna producerar hormoner. En snabb repetition:
- Fettceller
- Leptin → aptitreglering
- Magen
- Gastrin och ghrelin → saltsyra och aptit
- Duodenum
- Sekretin och CCK → pankreas och gallblåsa
- Hjärtat
- ANP → minskar Na⁺-upptag
- Skelett
- Osteokalcin → insulinproduktion
- Huden
- Vitamin D3 → Ca²⁺-transport
- Thymus
- Thymosin → T-cellsmognad
- Epifysen
- Melatonin → dygnsrytm
10 · Behandling
Farmakologi
Endokrina rubbningar handlar om för lite eller för mycket hormon, eller om en målvävnad som svarar för svagt eller för starkt.
| Rubbning | Innebörd |
|---|---|
| Hyposekretion | För lite hormon (t.ex. diabetes typ 1) |
| Hypersekretion | För mycket hormon |
| Hyporesponsivitet | Målvävnaden mindre känslig (t.ex. diabetes typ 2) |
| Hyperresponsivitet | Målvävnaden mer känslig |
Behandlingen utgår från tre principer: substituera ett hormon som saknas, ge antagonister mot överaktivitet, eller använda hormoner som diagnostiska verktyg.
Preparat per organsystem
Tillväxthormon
GH-analoger (somatropin), rIGF-1, somatostatinanaloger, GH-receptorantagonist
Hypofyshormon
Dopaminagonister, oxytocinanaloger, ACTH-analog
Binjure
Glukokortikoider, mineralkortikoider
Thyroidea
Thyroideahormoner, tyreostatika, radioaktivt jodid
11 · Öva
Tentafrågor
Klicka för att öppna frågorna inom varje område.
Binjurefrågor
- Vilka tre artärer försörjer binjuren med blod?
- Hur lagras och regleras insöndringen av aldosteron, kortisol och adrenalin?
- Ange två huvudsakliga effekter av aldosteron.
- Ange två metabola effekter av kortisol.
- Adrenalin är ett viktigt metabolt hormon, ange fyra metabola effekter och deras målorgan.
Medfödd binjurebarkshyperplasi
- Bakgrund: enzymet 21-hydroxylas saknas för kortisolbildning, vilket hos flickor kan ge virilisering.
- Förklara den bakomliggande mekanismen till hyperplasin vid sjukdomen.
- Förklara den bakomliggande mekanismen till viriliseringen vid sjukdomen.
Thyroideafrågor
- Rita en skiss av thyroidea och markera de calcitoninproducerande cellerna.
- Beskriv de huvudsakliga mekanismerna som gör att thyroideahormonerna ökar basalmetabolismen.
- Förklara utifrån normalfysiologin varför feokromocytom leder till hypertoni och svettningar.
Kortisol och glukokortikoider
- Förklara hur sekretionen av endogena glukokortikoider (kortisol) styrs.
- Hur verkar kortisol på cellulär nivå (primärt)?
- Beskriv två av kortisolets effekter i målvävnaden.
- Vad är glukokortikoidernas främsta farmakologiska användningsområde?
Aldosteron och njurfunktion
- Beskriv binjurebarkens uppbyggnad och ange vilka hormoner som produceras var.
- Ange aldosterons huvudsakliga effekter i njuren.
- Ange glukokortikoidernas huvudsakliga metabola effekter i lever, muskel och fettvävnad.