Termin 3 · Homeostas · PBL Fall 10

Blodet

Sammansättning, blodbildning, hemostas och de lymfoida organen

01 · Fallet

Patientfallet

Kvinna, 75 år, har varit ovanligt trött sedan i vintras. Hon lämnar blodprov, och två värden sticker ut.

95 g/L

Blodvärde (Hb), referens kvinnor 117–153 g/L

105 mm

Sänka (SR), referens kvinnor >50 år <30 mm

Lymfknutor och mjälte är palpatoriskt utan anmärkning, så utredningen går vidare med plasmaproteiner och vita blodkroppar. Diagnosen blir myelom, en cancer där plasmaceller växer okontrollerat i benmärgen.

Central fråga: hur hänger lågt Hb och kraftigt förhöjd sänka ihop med en sjukdom i benmärgens plasmaceller?

02 · Prioritera

Tentafokus

Det här måste du kunna på det här fallet:

  • Vad blod består av: celler, plasma och plasmaproteiner, och skillnaden mellan serum och plasma
  • Var och hur blodet bildas, hematopoesen från en gemensam stamcell
  • Erytropoesen och vad som krävs: EPO, järn, B12, folsyra
  • Leukocyternas typer och funktion (granulocyter vs agranulocyter)
  • Hemostasens tre faser och koagulationskaskadens vägar fram till fibrin
  • Hur fibrinolys och antikoagulanta mekanismer håller blodet flytande
  • Vad sänka och blodvärde mäter, och varför myelom rubbar båda

03 · Översikt

Blodets sammansättning

Centrifugerar man blod delar det sig i två fraktioner: en cellbädd och en klar plasmadel ovanpå.

Celler: ca 45 %

  • Erytrocyter: syretransport
  • Leukocyter: immunförsvar
  • Trombocyter: hemostas

Plasma: ca 55 %

  • Vatten (90 %)
  • Proteiner (8 %)
  • Övriga lösta ämnen (2 %)
Blodets fraktioner efter centrifugering

Cellernas livslängd

CelltypLivslängd
Erytrocyter~120 dagar
Trombocyter7–10 dagar
Neutrofiler1–3 dagar
Monocyter1–3 dagar i blodet
LymfocyterDagar till år

04 · Plasma

Blodplasma

Plasma är till 90 % vatten. Proteinerna utgör 7–8 % och fördelar sig på tre huvudgrupper.

Albumin (60 %)
Produceras i levern. Upprätthåller det kolloidosmotiska trycket och transporterar en mängd substanser i blodet.
Globuliner (36 %)
α- och β-globuliner är transportproteiner; γ-globulinerna är antikropparna (immunglobuliner).
Fibrinogen (4 %)
Produceras i levern och omvandlas till fibrin vid koagulation.

05 · Hematopoes

Blodbildning

Alla blodceller härstammar från en gemensam hematopoietisk stamcell i benmärgen. Den ger upphov till två huvudlinjer, den myeloida (erytrocyter, trombocyter, granulocyter, monocyter) och den lymfoida (B- och T-lymfocyter).

Blodcellernas utvecklingslinjer
Hematopoesen i översikt

06 · Erytrocyter

Röda blodkroppar

Struktur

  • Bikonkav skiva, ca 7,5 μm i diameter
  • Saknar kärna och mitokondrier
  • Fylld med hemoglobin
  • Mjuk och flexibel: pressas genom kapillärerna

Hemoglobin

  • Fyra subenheter (hos vuxna 2α + 2β)
  • Varje subenhet har en hem-grupp med Fe²⁺
  • Binder totalt fyra O₂-molekyler
  • Vuxen Hb-A: 13–18 g/100 ml blod

Erytropoes: det här krävs

EPO (erytropoetin)
Bildas i njuren vid hypoxi och driver på produktionen.
Järn
Bygger hem-grupperna.
B12 och folsyra
Behövs för DNA-syntesen under celldelningen.
Aminosyror
Råvara till globinkedjorna.

07 · Leukocyter

Vita blodkroppar

Leukocyterna delas efter om de har synliga granula i cytoplasman. Procenttalen anger andelen av de vita blodkropparna.

TypAndelFunktion
Neutrofiler50–70 %Första linjens försvar mot bakterier; fagocytos och respiratory burst
Eosinofiler2–4 %Försvar mot parasiter; allergiska reaktioner
Basofiler0,5–1 %Innehåller histamin; allergiska reaktioner
Lymfocyter25–45 %B-celler → plasmaceller (antikroppar); T-celler → cellmedierad immunitet
Monocyter3–8 %Blir makrofager i vävnad; fagocytos och antigenpresentation

Neutrofiler, eosinofiler och basofiler är granulocyter; lymfocyter och monocyter är agranulocyter.

08 · Trombocyter

Trombocyter

Egenskaper

  • Cellfragment från megakaryocyter
  • Saknar kärna
  • Lever 7–10 dagar
  • Granula med koagulationsfaktorer
  • 150 000–400 000 per μL blod

Trombocytopoes

  • Styrs av trombopoetin (TPO) från levern
  • Megakaryocyten genomgår endomitos: kärnan delar sig utan att cellen delas
  • Varje megakaryocyt ger ~4000 trombocyter

09 · Hemostas

Hemostas

Hemostas är förmågan att stoppa en blödning utan att blodet koagulerar där det inte ska. Förloppet sker i tre steg.

  1. 1Vaskulär spasm, Kärlet drar ihop sig och blodflödet minskar direkt.
  2. 2Primär hemostas, Trombocyter fastnar och bildar en plugg över skadan.
  3. 3Sekundär hemostas, Koagulationskaskaden aktiveras och fibrin förstärker pluggen.

10 · Koagulation

Koagulationskaskaden

Koagulationen kan starta två vägar som möts i en gemensam slutväg. Skillnaden ligger i hur de aktiveras och hur snabbt de går.

ExtrinsicIntrinsic
Utlöses avVävnadsfaktor (TF)Kontakt med skadad yta
HastighetSnabb (sekunder)Långsam (minuter)
NyckelstegFaktor VII + TFAktivering av faktor XII

Gemensam slutväg

  1. 1Faktor X aktiveras
  2. 2Protrombin → trombin
  3. 3Fibrinogen → fibrin
  4. 4Faktor XIII stabiliserar fibrinnätet
Koagulationskaskaden i detalj
Kaskaden förenklad, fram till fibrin

11 · Balans

Antikoagulation & fibrinolys

Lika viktigt som att kunna koagulera är att hålla blodet flytande där det inte ska levra sig. Flera system bromsar kaskaden.

NO och PGI₂
Frisätts från endotelet och hindrar trombocyterna från att aktiveras.
Antitrombin III
Inaktiverar trombin och faktor Xa.
Protein C-systemet
Inaktiverar faktor Va och VIIIa.
TFPI
Hämmar komplexet av vävnadsfaktor och faktor VIIa.

Fibrinolys

När koaglet inte längre behövs bryts det ner:

  1. 1Plasminogen → plasmin (via tPA)
  2. 2Plasmin bryter ner fibrinnätet
  3. 3Nedbrytningen ger D-dimer, en markör för trombos

12 · Lymfoida organ

Mjälte & lymfkörtlar

Mjälten: två pulpor

Röd pulpa

  • Makrofager
  • Bryter ner gamla erytrocyter
  • Återvinner järn

Vit pulpa

  • B-cellszoner
  • T-cellszoner
  • Immunövervakning

Lymfkörtlar

  • Filtrerar lymfan
  • Presenterar antigen
  • Aktiverar lymfocyter
  • Driver antikroppsproduktion

13 · Fallåterkoppling

Slutsats: myelom

Vid myelom växer en klon av plasmaceller okontrollerat i benmärgen. Det förklarar båda de avvikande proverna.

Lågt Hb (95 g/L)
Plasmacellerna tränger undan den normala blodbildningen, så benmärgen producerar för få erytrocyter , benmärgssvikt ger anemi.
Hög sänka (105 mm)
Myelomcellerna producerar stora mängder av ett enda immunglobulin, M-komponenten. Förhöjda plasmaproteiner får erytrocyterna att sjunka snabbare i provröret.

Myelomets effekter

  • Monoklonal gammopati (M-komponent)
  • Bence Jones-proteinuri
  • Benmärgssvikt med anemi
  • Skelettdestruktion
  • Njurpåverkan

14 · Resurser

Videor & länkar

Röda blodkroppar och erytropoes
Vita blodkroppar och immunförsvaret
Hemostas och koagulationskaskaden