Termin 2 · NOR · PBL Fall 5

Huvud och hals

Kranialnerver, hjärnans blodförsörjning och neuroanatomi

01 · Fallet

Patientfallet: cykelolycka utan hjälm

En cyklist utan hjälm ramlar och slår huvudet i marken. När hen kommer till akuten är hen yr, talar osammanhängande och kräks, och misstas till en början för att vara berusad. Det dröjer innan personalen inser att det rör sig om ett skalltrauma med en blödning som tilltar inne i skallen.

Status och fynd

Anamnes
Cykelolycka utan hjälm, slag mot huvudet
Symtom
Yrsel, osammanhängande tal, kräkningar
DT-fynd
Temporalbensfraktur, epiduralblödning
Komplikation
Medellinjeförskjutning och förhöjt ICP
Neurologiskt
Ljusstel, dilaterad pupill, inklämningstecken

Central fråga: hur går ett slag mot temporalbenet via en artärblödning till en ljusstel pupill och livshot? Vägen dit binder ihop fallets teman: skallens anatomi, hjärnans kärl, hjärnhinnorna och trycket inne i en stel skalle, plus kranialnerverna som signalerar att något är på väg åt fel håll.

02 · Prioritera

Tentafokus

Fallet täcker mycket neuroanatomi, men tentan återkommer till några bärande teman:

  • Kranialnerverna V, VII och IX–XIIfunktion, vilket foramen de passerar och hur de testas kliniskt
  • Perifer vs central facialisparesvarför pannan skonas vid central skada men inte vid perifer
  • Circle of Willisfrämre och bakre cirkulation, och hur kretsen ger kollateralflöde vid kärlstopp
  • Cerebral autoregleringtryckintervallet 50–150 mmHg och varför CO₂ påverkar blodflödet mest
  • Monro-Kellie och inklämningvarför en växande blödning till slut ger pupilldilatation och medvetslöshet
  • Hjärnhinnorna, CSF och BBBde tre meningerna, likvorflödets väg och vad blod-hjärnbarriären släpper igenom

03 · Översikt

De tolv kranialnerverna

De tolv kranialnervsparen delas in efter modalitet. En del är rent sensoriska, en del rent motoriska, och fyra är blandade och bär dessutom ofta parasympatiska fibrer. Indelningen är värd att kunna utantill, för den styr hur man tolkar ett bortfall.

TypNerverVilka
SensoriskaI, II, VIIIOlfactorius, opticus, vestibulocochlearis
MotoriskaIII, IV, VI, XI, XIIOculomotorius, trochlearis, abducens, accessorius, hypoglossus
BlandadeV, VII, IX, XTrigeminus, facialis, glossopharyngeus, vagus

Ursprung från hjärnstammen

Var en kärnas kärnor sitter avgör var i hjärnstammen en skada slår ut dem. Uppifrån och ner:

Mesencephalon
CN III och IV
Pons
CN V, VI, VII och VIII
Medulla oblongata
CN IX, X, XI och XII
De tolv kranialnerverna och deras ursprung från hjärnan · BruceBlaus, CC BY 3.0 · Wikimedia Commons

04 · CN V

Trigeminus: ansiktets känsel

Trigeminus är ansiktets stora sensoriska nerv och delar sig i tre grenar, var och en med sitt eget hudområde och sitt eget foramen i skallbasen. Grenarna är ett tacksamt sätt att förstå hur smärta och bortfall i ansiktet kartläggs.

GrenForamenInnerverar
V1, OphthalmicusFissura orbitalis superiorPanna, övre ögonlock, näsrygg, cornea, frontala och etmoidala sinus
V2, MaxillarisForamen rotundumÖverkäke, övre tänder, kind, näsvinge, maxillär och sfenoidal sinus
V3, MandibularisForamen ovaleUnderkäke, undre tänder, haka, yttre hörselgång, samt motorik

Bara V3 är blandad: den för också motoriska fibrer till tuggmusklerna (masseter, temporalis och pterygoideerna). V1 testas via kornealreflexen, och både V1 och V2 är vanliga ursprung för trigeminusneuralgi och, för V1, herpes zoster ophthalmicus.

Skallens ben sett från sidan, temporalbenet drabbades i fallet · LadyofHats (Mariana Ruiz Villarreal), Public domain · Wikimedia Commons

05 · CN VII

Facialis: mimik och mer

Facialis sköter ansiktets mimik, men nerven bär också smak och parasympatisk innervation. Den breda uppsättningen funktioner förklarar varför en facialispares ger så blandade symtom.

Motoriskt

  • Mimiska muskler: ansiktsuttryck
  • M. orbicularis oculi: blinkning
  • M. orbicularis oris: läpprörelser
  • M. frontalis: pannrynkning

Sensoriskt

  • Chorda tympani: smak från främre 2/3 av tungan
  • Yttre hörselgång: somatosensorik

Parasympatiskt

  • Tårkörteln: tårproduktion
  • Submandibular- och sublingualiskörtlar: saliv
  • Nasala körtlar: slem

Perifer vs central pares

Den kliniskt viktigaste skillnaden gäller pannan. Pannans muskler får signaler från båda hjärnhalvorna, så en central skada (stroke) ovanför kärnan skonar pannan, den friska sidan kompenserar. En perifer skada drabbar i stället hela halvan, panna inklusive.

EgenskapPerifer (Bells pares)Central (stroke)
UtbredningHela ena ansiktshalvanNedre ansiktshalvan
PannanFörlamadBevarad (bilateral innervation)
SmakOfta nedsattOpåverkad
HörselHyperakusi kan förekommaOpåverkad
TårproduktionKan vara stördNormal

06 · CN IX–XII

De kaudala kranialnerverna

Tre av de fyra nedersta nerverna (IX, X, XI) lämnar skallen genom samma öppning, foramen jugulare. En process i det området kan därför slå ut alla tre samtidigt.

IX, Glossopharyngeus
Foramen jugulare
Smak (bitter) från bakre 1/3 av tungan, motorik till m. stylopharyngeus för sväljning, parasympatik till parotis. Bär kväljningsreflexens afferens.
X, Vagus ("vandraren")
Foramen jugulare
Parasympatisk innervation av hjärta, lungor och magtarmkanal, motorik till pharynx och larynx, sensorik från epiglottis och larynx. Vagal stimulering används vid arytmier.
XI, Accessorius
Foramen jugulare
Motorik till m. sternocleidomastoideus (huvudvridning) och m. trapezius (skuldra). Ursprung i medulla och cervikala ryggmärgen; testas med axellyft mot motstånd.
XII, Hypoglossus
Canalis hypoglossi
Motorik till tungans intrinsiska och extrinsiska muskler. Vid skada devierar tungan mot den sjuka sidan när patienten räcker ut den.
Halsens trianglar, orientering med m. sternocleidomastoideus som gräns · Olek Remesz, CC BY 3.0 · Wikimedia Commons

07 · Kärlanatomi

Circle of Willis

På hjärnans undersida ligger en artärring som binder ihop den främre cirkulationen (från a. carotis interna) med den bakre (från aa. vertebrales). Tanken med ringen är redundans: faller ett kärl bort kan blod nå området andra vägen via kollateralflöde.

Främre cirkulation (carotis)

  • A. cerebri anterior: frontal och parietal cortex medialt
  • A. communicans anterior: förbinder höger och vänster ACA
  • A. cerebri media: det största kärlet; lateral cortex och basala ganglier

Bakre cirkulation (vertebralis)

  • A. cerebri posterior: occipital och temporal cortex
  • A. communicans posterior: förbinder främre och bakre cirkulation
  • A. basilaris: bildas när de två vertebralartärerna förenas

08 · Fysiologi

Cerebral autoreglering

Hjärnan håller sitt blodflöde konstant trots att blodtrycket svänger. Mekanismen vilar på tre ben: ett tryckben, ett metabolt ben och ett syreben, där koldioxiden är den starkaste enskilda regulatorn.

Tryck

Konstant flöde vid MAP 50–150 mmHg via myogen respons: vasokonstriktion vid högt tryck, vasodilatation vid lågt.

CO₂ (metabolt)

Störst effekt. Stigande CO₂ vidgar kärlen och ökar flödet; sjunkande CO₂ drar ihop dem. Hyperventilation kan därför sänka ICP tillfälligt.

O₂

Svagare effekt än CO₂. Svår hypoxi ger vasodilatation; högt syre en lätt konstriktion. Betyder mest vid patologi.

09 · Patologi

Stroke: ischemisk och hemorragisk

Stroke delas in efter mekanism. Ungefär fyra av fem är ischemiska, resten hemorragiska. Skillnaden är avgörande, eftersom behandlingen skiljer sig fundamentalt: propplösning vid det ena, tryck- och blödningskontroll vid det andra.

Ischemisk (~80 %)Hemorragisk (~20 %)
OrsakTrombos eller emboli blockerar ett kärlKärlruptur med blödning
UndertyperTrombotisk (plackruptur), embolisk (förmaksflimmer)Intracerebral (hypertoni), subaraknoidal (aneurysm)
BehandlingTrombolys (rtPA) inom 4,5 h eller trombektomiBlodtryckskontroll, kirurgi vid behov
NyckelbegreppPenumbra, hotad vävnad runt infarktkärnanÖkat ICP som komplikation

10 · Skyddshöljen

Hjärnhinnorna och likvor

Tre hinnor omger hjärnan. Utanpå sitter den sega dura mater, därunder den nätlika arachnoidea, och innerst den tunna pia mater som följer varje fåra i kortex. Mellan arachnoidea och pia ligger subaraknoidalrummet, fyllt av likvor (CSF).

Dura mater
Yttersta och tjockaste hinnan, med ett periostalt och ett meningealt lager. Bildar veck som falx cerebri och tentorium cerebelli, och rymmer de venösa durala sinusarna.
Arachnoidea mater
Mellanhinnan. Spänner över fårorna utan att följa dem och bildar därmed cisterner. De stora cerebrala kärlen löper i subaraknoidalrummet, och arachnoidalvilli tömmer CSF till de venösa sinusarna.
Pia mater
Innersta hinnan, tätt mot hjärnvävnaden och in i varje sulcus. Kärlrik; tillsammans med kärl bildar pia choroid plexus som producerar likvor.

Likvor: produktion och flöde

Choroid plexus i ventriklarna producerar cirka 500 ml CSF per dygn, men systemet rymmer bara runt 150 ml åt gången, vätskan omsätts alltså flera gånger om dagen. Likvorn skyddar mekaniskt, för näring och transporterar bort avfall. Flödets väg:

  1. 1Laterala ventriklarna
  2. 2Tredje ventrikeln
  3. 3Fjärde ventrikeln
  4. 4Subaraknoidalrummet
  5. 5Venösa sinus via arachnoidalvilli

11 · Fallåterkoppling

Intrakraniellt tryck och inklämning

Här möts fallets trådar. Skallen är ett stelt skal med fast volym, och den principen, Monro-Kellie- doktrinen, förklarar varför patientens epiduralblödning blir så farlig.

~80 %

Hjärnvävnad

~1400 ml

~10 %

Blod

~150 ml

~10 %

CSF

~150 ml

Eftersom totalvolymen är konstant måste något ge vika när en blödning tar plats: först pressas CSF och venöst blod undan, men när den marginalen är slut stiger trycket brant. Då uppstår de fynd patienten visar.

12 · Barriär

Blod-hjärnbarriären

Blod-hjärnbarriären (BBB) är ett selektivt filter mellan blodet och hjärnvävnaden. Den bygger på kapillärendotel med täta fogar, ett kraftigt basalmembran och astrocytutskott som klär nästan hela kapillärytan.

Vad som tar sig igenom

  • Passiv diffusion: små, lipofila molekyler (alkohol, koffein)
  • Transportörmedierat: glukos via GLUT1, aminosyror via LAT1
  • Receptormedierat: insulin, transferrin, LDL

Konsekvenser kliniskt

  • Många läkemedel stoppas: kräver prodroger som L-dopa i stället för dopamin
  • Lipofila analoger kan göra hydrofila läkemedel gångbara
  • Inflammation, trauma och tumörangiogenes bryter barriären → vasogent ödem

13 · Resurser

Videor & länkar

Kranialnerver, grundläggande genomgång av alla tolv
Kranialnerver, detaljerad anatomisk fördjupning
Klinisk neuroanatomi och undersökningsteknik
Circle of Willis och strokepatofysiologi