Emotioner och känslor

Limbiska systemet hanterar det undermedvetna och det emotionella, till skillnad från neocortex som mer rör motorik och medvetande. Delarna gör olika saker och bör inte klumpas ihop som en enda arbetande enhet, de bildar ett nätverk där varje struktur har sin egen profil.

Amygdala

Emotionell processning och rädsla.

Hippocampus

Minnesinlärning och rumslig navigation.

Gyrus cinguli

Autonoma funktioner och målstyrda beteenden.

Septumkärnorna

Del av belöningssystemet.

Basala förhjärnan

Koncentration och inlärning.

PAG (periaqueduktala grå substansen)

Rädsla och smärtmodulering.

Amygdala ligger i temporalloben inne vid uncus och består av flera delkärnor med olika struktur, neuron och transmittorsubstanser. Kärnorna brukar delas in i en corticomedial och en basolateral grupp, som kopplar åt olika håll i hjärnan.

Viktiga funktioner

Emotionell inlärning

Kopplar ihop stimuli med känslor.

Rädsla och ångest

Drar igång fight-or-flight-responsen.

Social kognition

Tolkar ansiktsuttryck och tonläge.

Minnesförstärkning

Märker minnen med känslor så de fäster hårdare.

Automatiska svar

Via kopplingar till PAG och hjärnstam.

Ett vanligt sätt att dela in affekter är i sju universella grundemotioner, som känns igen tvärs över kulturer på ansiktsuttryck:

Klassiska betingningsexperiment, där en ton paras med en elektrisk stöt, visar hur amygdala lär in rädsla. Efter ett par upprepningar räcker tonen ensam för att utlösa rädsloresponsen.

LTP (long term potentiation)

Sker i amygdala vid rädslobetingning och stärker de synapser som kopplar stimulus till rädsla.

Amygdala krävs

Utan amygdala kan djur inte associera ett stimulus med belöning eller straff.

Mediala prefrontala cortex

Behövs för att "glömma", alltså släcka, en redan inlärd rädsla.

Aktiv inhibering

Prefrontala cortex hämmar amygdala aktivt, så att rädslan dämpas när hotet är borta.

Ångestnivån avgörs av balansen mellan dämpande och pådrivande signaler. GABA håller systemet lugnt, medan stresshormoner drar åt andra hållet.

Gyrus cinguli verkar inblandad i målstyrda beteenden och binder samman emotion med kroppsliga svar. Stimulerar man den elektriskt får man tydliga autonoma reaktioner.

Prefrontala cortex är ramen som håller känslorna i schack. Skador här gör det svårt att kontrollera känslor, väga dem mot logik och tolka andra människor. Två delområden återkommer:

Tre monoaminer bär upp mycket av humör- och motivationsregleringen. Monoaminhypotesen säger att depression hänger ihop med för låg signalering i de här systemen, och det är just här SSRI och SNRI griper in.

Dopamin

Utsöndras från substantia nigra och VTA, och styr belöning, motivation och rörelse via fyra banor:

Mesokortikala banan

Till prefrontala cortex.

Mesolimbiska banan

Till nucleus accumbens, belöning.

Nigrostriatala banan

Motorkontroll.

Tuberoinfundibulära banan

Hormonkontroll.

Serotonin

Serotonin är bred i sin verkan och reglerar sömn och vakenhet, inlärning och minne, kroppstemperatur, humör, aptit och mättnad samt motivation och belöning. SSRI blockerar återupptaget och höjer därmed serotoninhalten i synapsklyftan.

Noradrenalin

Sprids brett i hela hjärnan, cerebellum, thalamus och ryggmärgen. Viktigt för fight-or-flight, sexuell lust, fokus och känslor. Den hypotalamiska frisättningen kopplar systemet till stressresponsen.

Med kretsarna på plats blir patientens förlopp begripligt. Ryggsmärtan var en somatisk manifestation av psykisk smärta: limbiska systemet kopplar emotioner till kroppsliga sensationer, och smärtbanorna moduleras av just de serotonerga och noradrenerga system som är nedreglerade vid depression. Därför kan en behandling som lyfter monoaminerna ta både humöret och smärtan.

Tentafrågor

1. 1Ange en antidepressiv behandling och beskriv dess verkningsmekanism.
2. 2Vilket hjärnområde har påverkats vid aprosodi? Hur ser symtombilden ut?
3. 3En ton klingar samtidigt som försöksdjuret får en elektrisk stöt och lär sig bli rädd av tonen ensam. Vad heter fenomenet och vilket specifikt hjärnområde är främst involverat?