Pankreas

Det här fallet handlar om den endokrina delen av pankreas, hormonerna som går ut i blodet. Den exokrina delen, som tömmer enzymer i tarmen, hörde till GI-veckan. De endokrina cellerna ligger samlade i de langerhanska öarna, där fem celltyper utsöndrar var sitt hormon.

Betacellen tillverkar utöver insulin även proinsulin (förstadiet), C-peptid (biprodukten vid klyvningen) och amylin (som bromsar magsäckstömningen).

Kommunikation i öarna

Hormonellt (endokrint)

Blodflödet i ön går inifrån och ut, och betacellerna sitter centralt. Glukagon kan stimulera insulin, medan insulin hämmar glukagon. Somatostatin verkar hämmande, precis som tidigare veckor.

Neuralt

Parasympatisk stimulering frisätter insulin. Sympatisk stimulering hämmar insulin men driver på glukagon.

Insulin och glukagon är varandras motsatser. Insulin sänker blodglukos vid måltid; glukagon höjer det vid fasta.

Insulin

Insulin signalerar till cellerna att ta upp glukos från blodet. Det frisätts framför allt i samband med måltid, men betacellen utsöndrar en mindre mängd även under fasta.

Bildningen går preproinsulin (mRNA) → proinsulin (rER) → insulin + C-peptid (Golgi till vesikel).

Glukagon

Glukagon kommer från alfacellerna och har motsatt effekt mot insulin. Det frisätts vid lågt blodsocker, till exempel under fasta, och frigör energi från lever och fettväv.

Betacellen tar upp glukos, galaktos och mannos. Bara det som kan metaboliseras ger insulinsvar, kan sockret inte brytas ner händer ingenting. Glukos driver frisättningen så här:

1. 1Glukos in i cellen via GLUT2 (okänsliga för insulin)
2. 2Glukokinas (lever- och pankreasspecifikt hexokinas) bildar glukos-6-fosfat och driver glykolysen → ATP
3. 3De ATP-beroende K⁺-kanalerna stängs
4. 4Betacellen depolariseras
5. 5Spänningsstyrda Ca²⁺-kanaler öppnas (CCK förstärker via en egen signalväg)
6. 6Ca²⁺ strömmar in, och ER frisätter ytterligare Ca²⁺
7. 7Calmodulin fosforyleras och insulinvesiklarna töms ut i blodet

Insulin styr om kroppen mot lagring. Effekten ser olika ut beroende på vävnad, i muskel och fett rekryteras dessutom GLUT4 till cellmembranet så att glukosupptaget ökar.

Friska personer håller blodglukos stabilt även efter ett stort sockerintag eller en natts fasta. Vilket hormon som styr beror på om kroppen lagrar eller mobiliserar energi.

Glukagon i levern

Glukagon frisätts från alfacellerna vid stimulans från aminosyror och driver tre processer i levern:

Glykogenolys

Nedbrytning av glykogen till glukos

Glukoneogenes

Nybildning av glukos från andra substrat, t.ex. laktat

Ketogenes

Bildning av ketonkroppar från fett

Diabetes är den vanligaste metabola sjukdomen, ett tillstånd av hyperglykemi som beror på både livsstil, miljö och ärftlighet. Diagnosen ställs på fasteglukos (f-P-glukos), glukos efter glukosbelastning och långtidsglukos (HbA1c). HbA1c speglar hur glukos under tid binder till hemoglobinet och ger ett mått på de senaste månadernas blodsocker.

Vid obehandlad diabetes känner fettcellerna inte av insulinet och börjar bryta ner fett. De fria fettsyrorna förs till levern och förbränns, och då bildas ketonkroppar. Tre frisätts:

Acetoacetat

Kan omvandlas till de två andra

Aceton

Ger den karakteristiska lukten

β-hydroxybutyrat

Den dominerande ketonkroppen

Grunden är densamma för båda typerna:

• Energibalanserad kost med måttligt fett och lite kolhydrater
• Fysisk aktivitet sänker B-glukos och ökar insulinkänsligheten
• Insulin subkutant eller via pump
• Vid behov reglering av blodtryck och blodfetter

Farmakologi

Vid typ 1 är det insulinbehandling som gäller; framtida alternativ inkluderar transplantation av pankreasöar eller stamceller. Vid typ 2 finns flera läkemedelsgrupper som angriper olika delar av glukosomsättningen:

Patientens höga blodglukos höjer osmolaliteten i blodet, vilket drar med sig vatten ut i urinen. Tillsammans med acidosen (överskott av H⁺) ökar utbytet av H⁺ mot K⁺ i njuren. Tre kedjor förklarar fynden:

Hyperglykemi

Osmotisk diures → polyuri → dehydrering → lågt blodtryck

Ketoacidos

Fettnedbrytning → ketonkroppar → metabol acidos → hyperventilation som kompensation

Elektrolytrubbning

Dehydrering → hemokoncentration (högt Hb), samt H⁺/K⁺-utbyte i njuren

Beskriv mekanismerna med vilka glukagon höjer blodsockret vid typ 1-diabetes.

Glykogenolys, glukoneogenes och ketogenes i levern.

Vad innebär HbA1c 44 mmol/mol (referens 27–42)?

Långtidsblodsocker, genomsnittligt blodsocker de senaste 2–3 månaderna, här lätt förhöjt.

Var (organ och celltyp) bildas ketonkroppar?

I leverns hepatocyter vid β-oxidation av fettsyror.

Hur ska ett P-glukos på 7,5 mmol/L i fasta bedömas?

Förhöjt fasteglukos (>7,0), vilket talar för diabetes.