Huden

Huden är kroppens största organ och byggs uppifrån och ner av tre lager. Det yttre epidermis är en barriär utan egna blodkärl, under det ligger den kärlrika dermis där receptorer, körtlar och hårfolliklar sitter, och längst ner förankrar hypodermis huden mot underliggande vävnad.

Dermis två sublager

Dermis delas in i ett tunt, ytligt och ett tjockt, djupt sublager med olika uppgifter:

Papillärt lager

Ytligt och löst. Papillerna formar fingeravtrycken och rymmer de receptorer som ger fin känsel.

Retikulärt lager

Djupt och tätt. Kollagen och elastin ger huden styrka och elasticitet.

Epidermis är ett keratiniserat skivepitel som förnyas helt var fjärde till sjätte vecka. Cellerna föds längst ner i basallagret och vandrar uppåt medan de fylls med keratin, dör och till slut flagnar av som hornlagrets döda celler. Skikten beskriver alltså en cells livsresa, nerifrån och upp:

1. 1Stratum basale, basallagret med stamceller; här delar sig cellerna och här sitter melanocyter och Merkelceller
2. 2Stratum spinosum, taggcellslagret; cellerna hålls ihop av desmosomer som ger det en taggig form i mikroskop
3. 3Stratum granulosum, kornlagret; cellerna börjar dö och fylls med keratohyalinkorn
4. 4Stratum lucidum, klart genomskinligt lager, finns bara i tjock hud
5. 5Stratum corneum, hornlagret; döda, platta, keratinfyllda celler som är vattentäta och flagnar av

Fyra celltyper bygger upp epidermis. Keratinocyterna dominerar helt, medan de övriga tre är få men har specialiserade uppgifter: pigment, immunförsvar och känsel.

En viktig poäng om hudfärg: alla människor har ungefär lika många melanocyter. Det är hur aktiva de är och hur mycket melanin de bildar som skiljer, inte antalet. Melanocyterna sitter i basallagret men skickar ut långa utskott och levererar pigmentet uppåt till keratinocyterna, där det skyddar cellkärnorna mot UV.

Huden är inte bara ett hölje. Den skyddar, känner av omvärlden, reglerar temperaturen och utsöndrar avfall.

Hudens mekanoreceptorer skiljer sig åt på två sätt som ofta efterfrågas: var de ligger i huden och hur snabbt de slutar svara på ett konstant stimulus. Snabbt adapterande receptorer reagerar på förändring (rörelse, vibration), långsamt adapterande fortsätter signalera så länge stimulus finns kvar (tryck, sträckning).

Paciniska korpuskler känner av vibrationer på ungefär 250–350 Hz. Merkeldiskarna har den högsta rumsliga upplösningen och är därför centrala för t.ex. punktskriftläsning. Meissnerska korpuskler är tätast i fingertopparna och ger greppkontrollen.

Termoreceptorer och nociceptorer

Receptorer kring hårfolliklarna registrerar minsta hårrörelse och är snabbt adapterande, vilket förstärker den taktila känsligheten även där den övriga huden inte berörs direkt.

Hudens bilagor sitter i dermis och utgår alla från epidermis. Håret byggs av tre koncentriska lager: en mjuk medulla i mitten, en kraftig cortex som ger styrka, och en yttre kutikula av överlappande celler likt takpannor.

Papill

Förser hårroten med näring och driver tillväxten.

Matrix

Stamcellerna som delar sig och bygger nytt hår.

Talgkörtel

Mynnar i follikeln och tillför sebum till håret och huden.

M. arrector pili

Liten glatt muskel som reser håret och ger gåshud.

Håret växer i en cykel med tre faser:

1. 1Anagen, tillväxtfas
2. 2Katagen, övergångs- och vilofas
3. 3Telogen, utfasning och hårfällning

Svett- och talgkörtlar

Mjölkkörtlar och de cerumenproducerande körtlarna i hörselgången är modifierade apokrina körtlar. Överproduktion av sebum bidrar till akne.

Solens UV-strålning delas in efter våglängd. Den längre, energifattigare UVA når djupare ner, medan den kortare, energirikare UVB stoppas mer i epidermis men gör mer akut skada där. Skillnaden förklarar varför de ger olika effekter:

Melanin och pigmentering

Solbrännan är hudens försvar. När UV träffar epidermis sätts en kedja igång som slutar med att melaninet lägger sig som ett paraply över cellkärnorna:

1. 1UV träffar keratinocyterna
2. 2MSH (melanocyte-stimulating hormone) frisätts
3. 3Melanocyterna producerar melanin
4. 4Melaninet överförs till keratinocyterna
5. 5Pigmentet samlas som ett skydd över cellkärnan

SPF och solskyddstyper

SPF anger hur mycket UVB som blockeras, och kurvan planar snabbt ut: SPF 15 ≈ 93 %, SPF 30 ≈ 97 %, SPF 50 ≈ 98 %. Steget från 30 till 50 ger alltså bara någon procentenhet till. Solskydden verkar på två olika sätt:

Samma UVB som ger solbränna behövs också för att bilda D-vitamin. Syntesen börjar i huden men kräver två efterföljande hydroxyleringar, i lever och njure, innan vitaminet blir aktivt:

1. 17-dehydrokolesterol i epidermis är utgångsmaterialet
2. 2UVB omvandlar det till pre-vitamin D3
3. 3I levern hydroxyleras det till 25-OH-D3 (lagringsform)
4. 4I njuren bildas den aktiva formen 1,25-(OH)₂-D3 (kalcitriol)

Som tumregel räcker omkring 5–15 minuters sol på händer, armar och ansikte dagligen för D-vitaminbehovet. Här finns alltså en avvägning: solskydd som blockerar UVB minskar samtidigt D-vitaminsyntesen.

Brännskador graderas efter hur djupt i huden skadan når. Just blåsbildningen i fallet talar för en andragradsskada, skadan har gått förbi hornlagret och ner i dermis:

Att en tredjegradsskada är smärtfri är ett varningstecken, inte ett gott tecken: nociceptorerna i dermis har förstörts. De stora riskerna är då infektion och vätskeförlust.

Sårläkningens fyra faser

1. 1Hemostas (0–1 h): vasokonstriktion, trombocytaggregation och fibrinbildning stoppar blödningen
2. 2Inflammation (1–3 dygn): vasodilatation och ödem, neutrofiler och makrofager rensar såret
3. 3Proliferation (3–21 dygn): angiogenes, fibroblaster bygger granulationsvävnad, re-epitelialisering
4. 4Ombyggnad (21 dygn–2 år): kollagenet omsätts, ärret mognar och kontraheras