Termin 1 · Grundkursen · Tentamenssammanfattning
Rest-sammanfattning
Komprimerad repetition av allt det viktigaste inför tentamen i Grundkursen
01 · Översikt
Om sammanfattningen
Detta är en komprimerad sammanfattning av sammanfattningarna, ett förtydligande av det som behövdes dagarna innan tentamen i Läkarprogrammet, Termin 1: Grundkursen. Tanken är att du ska kunna läsa igenom hela sidan på en eftermiddag och ändå fånga de allra viktigaste poängerna från varje PBL-fall och ämnesområde, samlade på ett enda ställe.
Grundkursen knyter ihop anatomi, fysiologi, genetik, etik och inflammation till en första helhetsbild av kroppen. Trådarna hänger ihop: hur en nervsignal fortplantas (fysiologi) förklarar vad som händer när nerven skadas (neurologi), och hur knäet är byggt (anatomi) förklarar varför vissa skador uppstår. Använd sektionerna nedan som korta repetitionspass och hoppa till det du känner dig osäkrast på.
Täcker följande områden
- PBL A1–A3
- Knäets anatomi · Knäskador och inflammation · Nervsystemet
- PBL B1–B3
- DNA och celldelning · Gener och ärftlighet · Gentester och etik
- Ämnen
- Anatomi · Fysiologi · Genetik · Etik · Inflammation
Användningsområde: sista repetitionen inför tentamen, allt du behöver veta på ett ställe, utan att behöva bläddra mellan flera dokument.
02 · Prioritera
Tentafokus
Har du ont om tid? Det här är de moment som nästan alltid dyker upp och som ger mest poäng per instuderad minut:
- Skilj ALS, MS och Parkinson på symtom och diagnostik
- Skillnaden mellan övre och nedre motorneuronskada (tonus, reflexer, Babinski)
- Jonernas roll (K⁺, Na⁺, Ca²⁺) och aktionspotentialens fyra faser
- Knäets ligament och menisker samt lårmusklernas funktion
- De fyra etiska principerna och informerat samtyckes kriterier
- Inflammationens celler, mediatorer och symtom samt DNA-reparation och mutationer
03 · Neurologi
Neurologiska sjukdomar
Tre centrala sjukdomar i nervsystemet, poängen på tentan är att skilja dem åt på vad som skadas och hur det yttrar sig. Tänk på det som tre olika ställen i signalvägen som går sönder: motorneuronen själva (ALS), isoleringen runt nervtrådarna (MS) respektive de dopaminproducerande cellerna i hjärnan (Parkinson).
ALS (Amyotrofisk lateralskleros)
- Skada
- Fortskridande förstörelse av motorneuron, drabbar bara rörelse, inte känsel.
- Symtom
- Stegrade reflexer och fascikulationer (små okontrollerbara muskelryck).
- Diagnos
- Positiv Babinski, stegrade reflexer och fascikulationer.
MS (Multipel skleros)
- Skada
- Nedbrytning av myelinet runt nerverna. Axonerna är kvar och funktionen kan delvis kompenseras.
- Symtom
- Svårt att kontrollera muskler, inkontinens och talsvårigheter. Påverkar ofta känseln.
- Diagnos
- Anamnes, MR och analys av ryggmärgsvätska (likvor).
Parkinson
- Skada
- Brist på dopamin när celler i substantia nigra förtvinar, vilket stör rörelsekontrollen.
- Symtom
- Vilotremor och rigiditet (stelhet), ofta tillsammans med långsamma rörelser.
- Diagnos
- Klinisk diagnos utifrån symtombilden.
04 · Neurologi
Motorneuronskador
Skillnaden mellan övre och nedre motorneuron är ett klassiskt jämförelsemoment. Det övre motorneuronet löper från hjärnbarken ned i ryggmärgen, det nedre går från ryggmärgen ut till muskeln. Knepet är att en övre skada tar bort hjärnans hämmande kontroll (allt blir överaktivt och spastiskt), medan en nedre skada kapar själva ledningen till muskeln (allt blir slappt och förtvinar).
| Egenskap | Nedre motorneuron | Övre motorneuron |
|---|---|---|
| Muskeltonus | Slapp pares (minskad kraft) | Spastisk pares |
| Reflexer | Dämpad | Ökad |
| Babinski | Nej | Ja |
| Muskelatrofi | Ja | Nej |
| Fascikulationer | Ja (ryckningar) | Nej |
05 · Fysiologi
Membranpotential & joner
Nervsignalen bygger på att olika joner är ojämnt fördelade på var sin sida av cellmembranet. Det är den här obalansen, upprätthållen av jonpumpar, som laddar cellen och gör att en aktionspotential kan utlösas. Lär dig var varje jon är som mest koncentrerad och vad den gör.
K⁺ (Kalium)
Högst koncentration innanför cellen
Den jon som dominerar vilopotentialen och avslutar aktionspotentialen. Mer extracellulärt kalium sänker tröskeln (cellen blir lättare retbar), mindre höjer den.
Na⁺ (Natrium)
Högst koncentration utanför cellen
Ström av natrium in i cellen driver depolarisationen, uppstrecket i aktionspotentialen, och för signalen vidare längs nerven.
Ca²⁺ (Kalcium)
Högst koncentration utanför cellen
Vid synapsen styr inflödande kalcium SNARE-komplexet så att vesiklar frisätter signalsubstans. Det är alltså kalcium som översätter den elektriska signalen till kemisk vid övergången från nerv till muskel (motorändplattan).
06 · Fysiologi
Aktionspotential
En aktionspotential är ett allt-eller-inget-svar: först när ett tröskelvärde nås öppnas de spänningsstyrda kanalerna och hela förloppet rullar igång. Därefter följer fyra faser som upprepar samma mönster vid varje impuls:
- 1Depolarisation, Na⁺ strömmar in i cellen och gör den mindre negativt laddad
- 2Repolarisation, K⁺ strömmar ut ur cellen och återställer den negativa laddningen
- 3Hyperpolarisation, K⁺ fortsätter ut en stund för länge, så potentialen dippar under vilonivå
- 4Vilopotential, jonpumparna återställer normalläget och cellen är redo igen
07 · Anatomi
Lårmuskulatur
Lårets muskler delas grovt in i en främre och en bakre grupp med motsatta uppgifter: de främre sträcker (extenderar) knäet, de bakre (hamstring) böjer det. Att kunna funktionerna gör det lätt att förstå vilka rörelser som blir nedsatta vid olika skador.
Främre lår
- m. Sartorius
- Flexion i höft och knäled, inåtrotation
- m. Gracilis
- Adduktion av höft
- m. Rectus femoris (Quadriceps)
- Extension av knäet
- m. Vastus lateralis (Quadriceps)
- Extension av knäet
- m. Vastus medialis (Quadriceps)
- Extension av knäet
- m. Vastus intermedius (Quadriceps)
- Extension av knäet
Hamstring (bakre lår)
- m. Semimembranosus
- Flexion och inåtrotation av knäet
- m. Semitendinosus
- Flexion och inåtrotation av knäled
- m. Biceps femoris
- Flexion och utåtrotation i knäled
- m. Gastrocnemius
- Flexion av knäled
08 · Anatomi
Knäets ligament & menisker
Knäleden hålls ihop av fyra ligament som var och en hindrar en bestämd felrörelse. Korsbanden styr rörelsen i framåt-bakåt-led, kollateralligamenten i sidled. Lär dig riktningen varje ligament stoppar, så förstår du också vilket band som testas vid de olika kliniska greppen.
Ligamentfunktioner
- ACL, främre korsbandet
- Hindrar tibia (underbenet) att glida framåt
- PCL, bakre korsbandet
- Hindrar tibia att glida bakåt
- MCL, mediala kollateralligamentet
- Stabiliserar knäet på insidan
- LCL, laterala kollateralligamentet
- Stabiliserar knäet på utsidan
Mellan lårbenet och underbenet ligger menisken, och hela leden badar i synovialvätska. De har olika men kompletterande uppgifter, den ena fördelar belastning, den andra smörjer och försörjer brosket:
Menisker
- Belastningsutjämnare
- Minskar friktionen
- Bidrar till stabilitet
- Motverkar att kapsel och synovia kläms
- Styr ledrörligheten
Synovialvätska
- "Smörjer" leden
- Stötdämpande
- Försörjer ledbrosket med syre
- Försörjer ledbrosket med näringsämnen
09 · Etik
Medicinsk etik
Den medicinska etiken vilar på fyra principer: självbestämmande (autonomi), att göra gott (godhet), att inte skada (icke-skada) och rättvisa. I praktiken hamnar de ofta i konflikt med varandra, och då måste man väga dem mot varandra. Två återkommande tentamoment är hur man fattar beslut åt en patient som inte själv kan, och vad som krävs för ett giltigt informerat samtycke.
Beslut åt oförmögna
- Personens "bästa intresse" (nuvarande och framtida hälsa och välbefinnande)
- Patientens faktiska (tidigare) samtycke
- Patientens hypotetiska samtycke
Informerat samtycke: 4 kriterier
- 1. Få saklig och korrekt information
- 2. Förmåga att ta tillvara på sina intressen
- 3. Förstått informationen
- 4. Tid att utvärdera och fatta beslut utan press
Etiska konflikter
Varje konflikt nedan ställer två principer mot varandra. Lägg märke till att det sällan finns ett facit, poängen är att kunna identifiera vilka principer som krockar och motivera en avvägning.
- Icke-skadeprincipen vs. godhetsprincipen: En operation innebär risk för skada men utförs för att behandla patienten
- Självbestämmandeprincipen vs. icke-skadeprincipen: Kosmetisk kirurgi, patientens självbestämmande vs. kirurgiska risker
- Rättviseprincipen vs. godhetsprincipen: Ge alla patientgrupper vård trots att en ompriorering skulle ge större nytta för fler
- Självbestämmandeprincipen vs. godhetsprincipen: Respektera ett beslut att neka behandling trots att den skulle rädda livet
10 · Inflammation
Inflammation
Inflammation är kroppens första svar på vävnadsskada eller infektion. Immunceller frisätter signalämnen (mediatorer) som vidgar och öppnar blodkärlen, och just de kärlförändringarna förklarar de fyra klassiska tecknen: rodnad, svullnad, värme och smärta. Förstår du orsakskedjan cell → mediator → kärlförändring → symtom, så kan du resonera dig fram till svaren på tentan.
Inflammatoriska celler
- Mastceller: frisätter histamin (vasodilation) → rodnad, smärta
- Makrofager: fagocyterar (ökad metabolism) → värme
Inflammationsmediatorer
- Histamin: vasodilation och ökad kärlpermeabilitet
- Prostaglandin: vasodilation och smärta
- Bradykinin: ökar permeabiliteten och ger smärta
- TNF-α: ökad kärlpermeabilitet
Inflammationssymtom
- Rodnad
- Vasodilation ger ökat blodflöde i vävnaden
- Svullnad
- Ökad kärlpermeabilitet gör att blodplasma läcker ut i vävnaden
- Värme
- Ökat blodflöde plus ökad metabolism från fagocyter
- Smärta
- Bradykinin och histamin stimulerar smärtnerverna medan prostaglandin sensitiserar dem
11 · Genetik
DNA & genetik
DNA skadas ständigt, av strålning, kemikalier och rena kopieringsfel, och cellen har därför flera specialiserade reparationssystem. Lyckas reparationen inte sitter felet kvar som en mutation. De tre delarna nedan hänger ihop: hur fel rättas, vilka typer av mutationer som kan uppstå, och hur DNA-mängden förändras under celldelningen.
DNA-reparation
- Base Excision Repair (BER)
- Rättar enstaka skadade baser, t.ex. uracil eller xantin
- Nucleotide Excision Repair (NER)
- Rättar större skador, t.ex. pyrimidindimerer från UV-ljus
- Mismatch Repair (MMR)
- Rättar felparade baser som DNA-polymeraset missat vid replikation
- Double-Strand Break (DSB) repair
- Lagar dubbelsträngsbrott, t.ex. från joniserande strålning eller ROS, via rekombination
DNA-mutationer
- SNP
- Single nucleotide polymorphism, en enstaka bas är utbytt. Kan ge aminosyrabyte eller ett förtidigt stoppkodon
- Indel
- Insertion eller deletion av baser. Om antalet inte är delbart med tre förskjuts läsramen
- CNV
- Copy number variation, hela DNA-segment finns i fler eller färre kopior och påverkar kromatinstrukturen
Celldelningsfaser och kromosomantal
En vanlig fälla är att hålla isär kromosomer, kromatider och antalet dubbelsträngade DNA-kedjor. Nyckeln är att en kromosom efter S-fasen består av två systerkromatider (var och en en dubbelsträngad DNA-molekyl), och att meios I halverar kromosomantalet medan meios II separerar kromatiderna.
| Fas | Kromosomer | Kromatider | DNA-molekyler |
|---|---|---|---|
| G1 | 46 | 46 | 46 |
| Meios metafas I | 46 | 92 | 92 |
| Meios metafas II | 23 | 46 | 46 |
12 · Navigering